{"id":20012,"date":"2025-06-12T15:59:55","date_gmt":"2025-06-12T13:59:55","guid":{"rendered":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/?post_type=aktuellt_foraldrar&p=20012"},"modified":"2025-06-12T15:59:56","modified_gmt":"2025-06-12T13:59:56","slug":"hur-mar-vara-barn-och-far-de-den-hjalp-de-behover","status":"publish","type":"aktuellt_foraldrar","link":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/aktuellt\/hur-mar-vara-barn-och-far-de-den-hjalp-de-behover\/","title":{"rendered":"Hur m\u00e5r v\u00e5ra barn och f\u00e5r de den hj\u00e4lp de beh\u00f6ver?"},"content":{"rendered":"\n

Barn och ungas psykiska h\u00e4lsa \u00e4r ett v\u00e4xande samh\u00e4llsproblem. Allt fler unga m\u00e5r psykiskt d\u00e5ligt och s\u00f6ker hj\u00e4lp, men l\u00e5ngt ifr\u00e5n alla f\u00e5r den hj\u00e4lp de beh\u00f6ver i tid. Det visar Socialstyrelsens nya rapport Psykiatrin i siffror 2024<\/em>, som kartl\u00e4gger tillg\u00e5ngen till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Sverige.\u00a0<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Psykisk oh\u00e4lsa bland barn \u00f6kar, men allt f\u00e4rre f\u00e5r hj\u00e4lp i tid<\/h4>\n\n\n\n

Behovet av psykiatrisk hj\u00e4lp f\u00f6r barn och unga har \u00f6kat kraftigt det senaste decenniet. Enligt rapporten har antalet barn i kontakt med BUP \u00f6kat med 65 procent sedan 2011. Under 2023 var det n\u00e4ra 150 000 barn, n\u00e4stan vart tionde barn i landet hade kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt minskar tillg\u00e4ngligheten. Endast 45 procent av barnen fick en f\u00f6rsta bed\u00f6mning inom 30 dagar, j\u00e4mf\u00f6rt med 83 procent \u00e5r 2019. En tredjedel fick v\u00e4nta l\u00e4ngre \u00e4n 90 dagar p\u00e5 sitt f\u00f6rsta m\u00f6te. Och v\u00e4ntetiden till behandling, efter att en bed\u00f6mning gjorts, har f\u00f6rdubblats sedan 2019.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r m\u00e5nga barn inneb\u00e4r det att de hinner m\u00e5 betydligt s\u00e4mre innan de f\u00e5r r\u00e4tt hj\u00e4lp. Den l\u00e5nga v\u00e4ntan drabbar inte bara barnet, utan ocks\u00e5 familjen, som ofta st\u00e5r utan st\u00f6d under en kritisk period. Att f\u00e5 hj\u00e4lp i tid \u00e4r avg\u00f6rande.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5rdens tillg\u00e4nglighet varierar beroende p\u00e5 var du bor<\/h4>\n\n\n\n

Rapporten visar stora regionala skillnader i hur tillg\u00e4nglig barnpsykiatrin \u00e4r. I Stockholm och p\u00e5 Gotland \u00e4r andelen barn i kontakt med BUP n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 h\u00f6g som i regioner som V\u00e4sternorrland och J\u00f6nk\u00f6ping. V\u00e4ntetiderna varierar ocks\u00e5 stort mellan regionerna, i vissa f\u00e5r de flesta barn en bed\u00f6mning inom en m\u00e5nad, i andra f\u00e5r f\u00e4rre \u00e4n var tredje det.<\/p>\n\n\n\n

Som v\u00e5rdnadshavare \u00e4r det viktigt att k\u00e4nna till vad som g\u00e4ller i din region. Regional oj\u00e4mlikhet i barns tillg\u00e5ng till psykiatrisk v\u00e5rd handlar inte bara om statistik, det handlar om ditt barns m\u00f6jlighet att f\u00e5 st\u00f6d, behandling och ett fungerande vardagsliv.<\/p>\n\n\n\n

Flickor s\u00f6ker hj\u00e4lp senare\u00a0<\/h4>\n\n\n\n

Rapporten belyser \u00e4ven k\u00f6nsskillnader i vilka barn som f\u00e5r kontakt med BUP och n\u00e4r. Flickor dominerar i ton\u00e5ren, ofta med diagnoser relaterade till \u00e5ngest, depression eller sj\u00e4lvskadebeteende. Pojkar \u00e4r i majoritet i yngre \u00e5ldrar, s\u00e4rskilt kopplat till neuropsykiatriska diagnoser som autism och ADHD.<\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r v\u00e4cker viktiga fr\u00e5gor om hur vuxna, v\u00e5rdnadshavare, skolpersonal och v\u00e5rdgivare, tolkar barns signaler, och om vissa grupper f\u00e5r hj\u00e4lp snabbare \u00e4n andra. Att f\u00f6rst\u00e5 dessa skillnader kan vara ett viktigt steg i att st\u00f6tta just ditt barn.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 fungerar v\u00e5rdresan inom BUP<\/h4>\n\n\n\n

Ett barns kontakt med BUP b\u00f6rjar oftast med en remiss fr\u00e5n exempelvis v\u00e5rdcentral eller elevh\u00e4lsa, men det g\u00e5r ocks\u00e5 att g\u00f6ra en egenanm\u00e4lan. Efter en f\u00f6rsta bed\u00f6mning avg\u00f6rs om barnet ska f\u00e5 behandling eller utredas vidare. Behandlingen kan best\u00e5 av samtal, l\u00e4kemedel eller st\u00f6dinsatser f\u00f6r b\u00e5de barnet och f\u00f6r\u00e4ldrarna.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga v\u00e5rdnadshavare upplever att det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 hur v\u00e5rdprocessen g\u00e5r till. Kom ih\u00e5g att du har r\u00e4tt att f\u00e5 veta vad som h\u00e4nder, att f\u00e5 en plan f\u00f6r fortsatt v\u00e5rd och att st\u00e4lla fr\u00e5gor och att f\u00e5 tydliga svar.<\/p>\n\n\n\n

Om du upplever att v\u00e4ntan blir f\u00f6r l\u00e5ng finns det saker du kan g\u00f6ra. Du har r\u00e4tt att f\u00e5 information om v\u00e4ntetider i din region. Under tiden kan elevh\u00e4lsan erbjuda ett f\u00f6rsta st\u00f6d. Kurator, skolsk\u00f6terska och specialpedagog kan ofta agera snabbare \u00e4n BUP. Dokumentera g\u00e4rna hur ditt barn m\u00e5r och vilka behov ni ser, s\u00e5 att du har underlag n\u00e4r du kontaktar v\u00e5rden. Och i vissa fall kan v\u00e5rdcentralen eller privata akt\u00f6rer erbjuda ett viktigt f\u00f6rsta steg.<\/p>\n\n\n\n

Socialstyrelsens rapport understryker att BUP inte kan vara ensamt ansvarig f\u00f6r barns psykiska h\u00e4lsa. Skolan, v\u00e5rdcentralen, socialtj\u00e4nsten och civilsamh\u00e4llet m\u00e5ste samverka b\u00e4ttre. M\u00e5nga barn beh\u00f6ver inte specialistpsykiatri, utan fungerande st\u00f6d i vardagen.<\/p>\n\n\n\n

Artikeln baseras p\u00e5 Socialstyrelsens rapport \u201cPsykiatrin i siffror \u2013 Barn- och ungdomspsykiatrin 2024<\/em>\u201d.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Barn och ungas psykiska h\u00e4lsa \u00e4r ett v\u00e4xande samh\u00e4llsproblem. Allt fler unga m\u00e5r psykiskt d\u00e5ligt och s\u00f6ker hj\u00e4lp, men l\u00e5ngt ifr\u00e5n alla f\u00e5r den hj\u00e4lp de beh\u00f6ver i tid. Det visar Socialstyrelsens nya rapport Psykiatrin i siffror 2024, som kartl\u00e4gger tillg\u00e5ngen till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Sverige.\u00a0 Psykisk oh\u00e4lsa bland barn \u00f6kar, men allt […]<\/p>\n","protected":false},"featured_media":20014,"template":"","categories":[1],"tags":[201],"experts":[],"class_list":["post-20012","aktuellt_foraldrar","type-aktuellt_foraldrar","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","category-aktuellt","tag-angest"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/aktuellt_foraldrar\/20012","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/aktuellt_foraldrar"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/types\/aktuellt_foraldrar"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/media\/20014"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=20012"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=20012"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=20012"},{"taxonomy":"experts","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/experts?post=20012"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}