{"id":20018,"date":"2025-06-16T14:37:41","date_gmt":"2025-06-16T12:37:41","guid":{"rendered":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/?post_type=aktuellt_foraldrar&p=20018"},"modified":"2025-06-16T14:43:59","modified_gmt":"2025-06-16T12:43:59","slug":"sprak-lasforstaelse-och-berattande-hos-barn-med-autism","status":"publish","type":"aktuellt_foraldrar","link":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/aktuellt\/sprak-lasforstaelse-och-berattande-hos-barn-med-autism\/","title":{"rendered":"Spr\u00e5k, l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else och ber\u00e4ttande hos barn med autism"},"content":{"rendered":"\n

M\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar till barn med autism ber\u00e4ttar om en liknande upplevelse. Barnet kan l\u00e4sa, ibland till och med riktigt snabbt och korrekt, men n\u00e4r man b\u00f6rjar st\u00e4lla fr\u00e5gor om inneh\u00e5llet eller be barnet \u00e5terber\u00e4tta vad texten handlade om, visar det sig att f\u00f6rst\u00e5elsen inte riktigt finns d\u00e4r. Det \u00e4r inte ovanligt. Forskning visar att barn med autism ofta har ett oj\u00e4mnt f\u00f6rh\u00e5llande mellan den tekniska f\u00f6rm\u00e5gan att l\u00e4sa ord och den mer komplexa f\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6rst\u00e5 inneh\u00e5ll, dra slutsatser och s\u00e4tta in ber\u00e4ttelsen i ett sammanhang.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I en avhandling fr\u00e5n G\u00f6teborgs universitet, Aspects of Communication, Language and Literacy in Autism<\/em> (Carlsson, 2019), studerades just detta. Genom att f\u00f6lja barn med autism och analysera deras spr\u00e5kf\u00f6rm\u00e5ga, l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else och ber\u00e4ttarf\u00f6rm\u00e5ga, kunde forskarna se tydliga m\u00f6nster. De s\u00e5g ocks\u00e5 hur viktigt det \u00e4r att spr\u00e5kliga sv\u00e5righeter uppt\u00e4cks tidigt, eftersom de har stor betydelse l\u00e4ngre fram i barnets skolg\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

Att l\u00e4sa \u00e4r inte detsamma som att f\u00f6rst\u00e5<\/h4>\n\n\n\n

Ett av de mest centrala fynden var att barn med svag l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else ofta redan i tre\u00e5rs\u00e5ldern uppvisade begr\u00e4nsningar i spr\u00e5kf\u00f6rst\u00e5else. Det inneb\u00e4r att tidiga tecken p\u00e5 spr\u00e5kliga sv\u00e5righeter kan vara en viktig signal att ta p\u00e5 allvar. \u00c4ven om barnet kan l\u00e4sa flytande, \u00e4r det inte s\u00e4kert att hen f\u00f6rst\u00e5r vad hen l\u00e4ser. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att inte f\u00f6rlita sig enbart p\u00e5 teknisk l\u00e4sf\u00f6rm\u00e5ga som ett m\u00e5tt p\u00e5 hur barnet faktiskt h\u00e4nger med.<\/p>\n\n\n\n

I avhandlingen identifierades tre l\u00e4sprofiler bland barnen. En grupp hade b\u00e5de god avkodningsf\u00f6rm\u00e5ga och god f\u00f6rst\u00e5else. En annan grupp, ofta kallad “hyperlexiker”, kunde l\u00e4sa flytande men hade sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 texterna. Den tredje gruppen hade sv\u00e5righeter med b\u00e5de l\u00e4sning och f\u00f6rst\u00e5else. Det inneb\u00e4r att en del barn med autism kan se ut att klara l\u00e4sningen v\u00e4l, men i sj\u00e4lva verket har sv\u00e5rt att tolka inneh\u00e5llet, f\u00f6rst\u00e5 personernas k\u00e4nslor eller f\u00f6lja ber\u00e4ttelsens struktur.<\/p>\n\n\n\n

Forskarna s\u00e5g ocks\u00e5 att m\u00e5nga barn med autism hade sv\u00e5rt att \u00e5terber\u00e4tta en historia \u2013 \u00e4ven de som hade god spr\u00e5kf\u00f6rst\u00e5else. H\u00e4r spelar inte bara spr\u00e5ket i sig in, utan ocks\u00e5 barnets f\u00f6rm\u00e5ga att organisera information, tolka h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp och se orsak och verkan. Det \u00e4r vanligt att barnet har sv\u00e5rt att \u00e5terge vad som h\u00e4nde f\u00f6rst, vad som h\u00e4nde sedan, och varf\u00f6r n\u00e5got intr\u00e4ffade. Det h\u00e4r p\u00e5verkar b\u00e5de ber\u00e4ttande och f\u00f6rst\u00e5else.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r\u00e4ldrar beh\u00f6ver fortsatt st\u00f6d<\/h4>\n\n\n\n

En annan viktig aspekt som lyfts i studien \u00e4r perspektivtagande, eller det som ibland kallas Theory of Mind. Det handlar om att f\u00f6rst\u00e5 att andra m\u00e4nniskor har egna tankar, k\u00e4nslor och avsikter som skiljer sig fr\u00e5n ens egna. \u00c4ven barn med autism som har ett rikt spr\u00e5k kan ha sv\u00e5rt att f\u00f6rest\u00e4lla sig vad andra vet, tror eller k\u00e4nner. Forskningen visade att spr\u00e5kligt st\u00f6d inte f\u00f6rb\u00e4ttrade barnens f\u00f6rm\u00e5ga i dessa uppgifter, vilket tyder p\u00e5 att det handlar om kognitiva sv\u00e5righeter snarare \u00e4n brister i spr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar kommer det st\u00f6rsta st\u00f6det vid sj\u00e4lva utredningen \u2013 d\u00e4r man ofta f\u00e5r tr\u00e4ffa engagerade och kompetenta yrkespersoner som noggrant kartl\u00e4gger barnets sv\u00e5righeter. Men n\u00e4r utredningen \u00e4r klar, vittnar flera f\u00f6r\u00e4ldrar i studien om en k\u00e4nsla av tomhet. De beskriver att de stod ensamma med diagnosen, utan tydlig v\u00e4gledning i vad de kan g\u00f6ra h\u00e4r och nu f\u00f6r att st\u00f6tta sitt barn i vardagen.<\/p>\n\n\n\n

Som f\u00f6r\u00e4lder \u00e4r det inte alltid l\u00e4tt att veta vad som \u00e4r rimligt att kr\u00e4va eller f\u00f6rv\u00e4nta sig fr\u00e5n skolan, v\u00e5rden eller habiliteringen. Men du k\u00e4nner ditt barn b\u00e4st. Du har r\u00e4tt att be om hj\u00e4lp, att st\u00e4lla fr\u00e5gor och att f\u00e5 konkret v\u00e4gledning i hur du kan st\u00f6tta barnets spr\u00e5k, kommunikation och f\u00f6rst\u00e5else. \u00c4ven sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i vardagen \u2013 som att prata om h\u00e4ndelser i ordning, l\u00e4sa tillsammans och fundera kring hur olika personer t\u00e4nker \u2013 kan g\u00f6ra stor skillnad \u00f6ver tid.<\/p>\n\n\n\n

Forskningen \u00e4r tydlig: barn med autism utvecklas b\u00e4st n\u00e4r vuxna omkring dem tidigt f\u00e5ngar upp spr\u00e5kliga sv\u00e5righeter, st\u00f6ttar ber\u00e4ttande och l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else och f\u00e5r st\u00f6d i sin f\u00f6r\u00e4ldraroll \u00e4ven efter diagnosen. Det handlar inte om att hitta ett snabbt svar, utan om att steg f\u00f6r steg bygga en vardag d\u00e4r barnet f\u00e5r m\u00f6jlighet att f\u00f6rst\u00e5 och bli f\u00f6rst\u00e5dd.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nk till Aspects of Communication, Language and Literacy in Autism Child Abilities and Parent Perspectives.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar till barn med autism ber\u00e4ttar om en liknande upplevelse. Barnet kan l\u00e4sa, ibland till och med riktigt snabbt och korrekt, men n\u00e4r man b\u00f6rjar st\u00e4lla fr\u00e5gor om inneh\u00e5llet eller be barnet \u00e5terber\u00e4tta vad texten handlade om, visar det sig att f\u00f6rst\u00e5elsen inte riktigt finns d\u00e4r. Det \u00e4r inte ovanligt. Forskning visar att barn […]<\/p>\n","protected":false},"featured_media":20019,"template":"","categories":[1],"tags":[178,176],"experts":[],"class_list":["post-20018","aktuellt_foraldrar","type-aktuellt_foraldrar","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","category-aktuellt","tag-autism","tag-las-och-skrivsvarigheter"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/aktuellt_foraldrar\/20018","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/aktuellt_foraldrar"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/types\/aktuellt_foraldrar"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/media\/20019"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=20018"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=20018"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=20018"},{"taxonomy":"experts","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/experts?post=20018"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}