F\u00f6r m\u00e5nga inneb\u00e4r det en ny frihet och st\u00f6rre sj\u00e4lvst\u00e4ndighet att byta skola, men f\u00f6r andra kan det vara en period pr\u00e4glad av os\u00e4kerhet och stress. F\u00f6r barn med ADHD kan \u00f6verg\u00e5ngen vara s\u00e4rskilt k\u00e4nslig. Nya rutiner, fler l\u00e4rare och h\u00f6gre krav p\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndighet kan skapa oro och k\u00e4nslan av att tappa fotf\u00e4stet.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
I l\u00e5gstadiet pr\u00e4glas skoldagen ofta av fasta rutiner, en eller ett f\u00e5tal trygga vuxna och en tydlig struktur. H\u00f6gstadiet inneb\u00e4r en mer komplex vardag med byten av klassrum och f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 att kunna planera sin egen skolg\u00e5ng. Just den h\u00e4r typen av f\u00f6r\u00e4ndring kan vara extra utmanande f\u00f6r barn vars exekutiva funktioner, som att h\u00e5lla ordning, fokusera och planera, inte riktigt fungerar som f\u00f6rv\u00e4ntat.<\/p>\n\n\n\n
ADHD \u00e4r mer \u00e4n koncentrationssv\u00e5righeter. Det handlar ofta ocks\u00e5 om sv\u00e5righeter med att reglera k\u00e4nslor, att sortera information och att skifta fokus. Det kan ta sig uttryck i impulsivitet, rastl\u00f6shet eller att barnet verkar \u201ddr\u00f6mma sig bort\u201d. Men det kan ocks\u00e5 handla om ett barn som g\u00f6r sitt allra b\u00e4sta, men \u00e4nd\u00e5 inte riktigt n\u00e5r fram.<\/p>\n\n\n\n
Tv\u00e5 barn med samma diagnos kan fungera helt olika. Det som fungerar f\u00f6r ett barn beh\u00f6ver inte fungera f\u00f6r ett annat. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r avg\u00f6rande att inte t\u00e4nka i f\u00e4rdiga mallar, utan att ist\u00e4llet f\u00f6rst\u00e5 barnets unika behov och f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n
Att milj\u00f6n f\u00f6r\u00e4ndras \u00e4r en sak, men det \u00e4r ocks\u00e5 de outtalade f\u00f6rv\u00e4ntningarna som st\u00e4ller till det. I h\u00f6gstadiet f\u00f6rv\u00e4ntas eleverna kunna planera sin vecka, f\u00f6rst\u00e5 vad som ska g\u00f6ras i varje \u00e4mne, hinna till lektioner i olika lokaler och ta ansvar f\u00f6r sina studier. Det kan vara \u00f6verm\u00e4ktigt oavsett om du har en diagnos eller inte. <\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r ett barn g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng missar information, gl\u00f6mmer material eller blir missf\u00f6rst\u00e5tt i sociala sammanhang, kan det leda till b\u00e5de k\u00e4nslom\u00e4ssig stress och en negativ sj\u00e4lvbild. Barnet b\u00f6rjar kanske tro att hen \u00e4r \u201dlat\u201d eller \u201dd\u00e5lig\u201d, trots att det egentligen handlar om sv\u00e5righeter som kr\u00e4ver anpassning, inte h\u00e5rdare krav.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r vi vet att en \u00f6verg\u00e5ng kan bli tuff, beh\u00f6ver vi f\u00f6rbereda den. Trygghet kan byggas upp genom konkreta \u00e5tg\u00e4rder:<\/p>\n\n\n\n
Ju mer f\u00f6ruts\u00e4gbarhet vi kan skapa, desto st\u00f6rre chans att barnet f\u00e5r en positiv upplevelse av f\u00f6r\u00e4ndringen.<\/p>\n\n\n\n
M\u00e5nga barn med ADHD \u00e4r hj\u00e4lpta av struktur, tydlighet och visuella st\u00f6d. Det kan handla om att l\u00e4raren skriver dagens schema p\u00e5 tavlan, att barnet f\u00e5r en checklista f\u00f6r veckan eller att det finns tydliga rutiner f\u00f6r hur l\u00e4xor l\u00e4mnas in. Andra konkreta anpassningar kan vara:<\/p>\n\n\n\n
Det handlar inte om att s\u00e4nka kraven, utan om att g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r barnet att uppn\u00e5 m\u00e5len.<\/p>\n\n\n\n
Ett barn som k\u00e4nner sig f\u00f6rst\u00e5tt v\u00e5gar mer. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r de relationer som byggs med vuxna i skolan s\u00e5 viktiga. Att det finns n\u00e5gon som lyssnar, som k\u00e4nner barnet, som ser bakom beteenden \u2013 det kan g\u00f6ra hela skillnaden. N\u00e4r vuxna \u00e4r tydliga, men ocks\u00e5 nyfikna, lyh\u00f6rda och respektfulla, kan barnet hitta fotf\u00e4ste i en milj\u00f6 som annars k\u00e4nns os\u00e4ker. Och det \u00e4r ofta i den trygga relationen som m\u00f6jligheten till f\u00f6r\u00e4ndring b\u00f6rjar.<\/p>\n\n\n\n
Barnets b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningar skapas n\u00e4r skola och hem samarbetar. V\u00e5rdnadshavare k\u00e4nner sitt barn och kan bidra med viktig information om vad som fungerar. Samtidigt beh\u00f6ver skolans personal ha m\u00f6jlighet att vara tydlig med vad som g\u00e4ller i den nya skolmilj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n
En gemensam plan f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngen, kan minska oro och missf\u00f6rst\u00e5nd. S\u00e5dana samtal b\u00f6r ske i god tid f\u00f6re \u00f6verg\u00e5ngen och g\u00e4rna inkludera b\u00e5de elev, v\u00e5rdnadshavare och skolans elevh\u00e4lsoteam.<\/p>\n\n\n\n
Om ett barn riskerar att inte n\u00e5 m\u00e5len, trots att extra anpassningar \u00e4r gjorda, ska behovet av s\u00e4rskilt st\u00f6d utredas. Det inneb\u00e4r inte att barnet har \u201dmisslyckats\u201d, utan att skolan beh\u00f6ver skapa \u00e4nnu b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Utredningen leder ofta till ett \u00e5tg\u00e4rdsprogram, d\u00e4r st\u00f6det beskrivs och f\u00f6ljs upp.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r viktigt att utredningar inte sker f\u00f6r sent. Att snabbt f\u00e5nga upp signaler och agera tidigt \u00e4r ofta avg\u00f6rande f\u00f6r barnets skolg\u00e5ng och psykiska h\u00e4lsa.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s mer p\u00e5 \u00e4mnet h\u00e4r<\/strong><\/p>\n\n\n\n Karolinska institutet- En skarpare bild av adhd: Fokus p\u00e5 funktion<\/a><\/p>\n\n\n\n