{"id":20194,"date":"2026-02-02T11:50:13","date_gmt":"2026-02-02T10:50:13","guid":{"rendered":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/?post_type=aktuellt_foraldrar&p=20194"},"modified":"2026-02-02T11:50:14","modified_gmt":"2026-02-02T10:50:14","slug":"nar-barn-skadar-sig-sjalva","status":"publish","type":"aktuellt_foraldrar","link":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/aktuellt\/nar-barn-skadar-sig-sjalva\/","title":{"rendered":"N\u00e4r barn skadar sig sj\u00e4lva"},"content":{"rendered":"\n

Under de senaste \u00e5ren har allt fler barn och unga i Sverige v\u00e5rdats f\u00f6r sj\u00e4lvskador. Enligt statistik fr\u00e5n Socialstyrelsen g\u00e4ller \u00f6kningen s\u00e4rskilt flickor i ton\u00e5ren, men sj\u00e4lvskadebeteende f\u00f6rekommer hos barn av alla k\u00f6n och i olika \u00e5ldrar. Samtidigt betonar myndigheten att statistiken inte visar hela bilden, eftersom m\u00e5nga barn och unga som skadar sig sj\u00e4lva aldrig kommer i kontakt med v\u00e5rden.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lvskadebeteende \u00e4r ofta ett tecken p\u00e5 psykisk oh\u00e4lsa. Det kan handla om att barnet har sv\u00e5rt att hantera starka k\u00e4nslor som stress, \u00e5ngest, nedst\u00e4mdhet eller k\u00e4nslor av misslyckande. F\u00f6r m\u00e5nga barn \u00e4r sj\u00e4lvskada inte ett uttryck f\u00f6r att vilja d\u00f6, utan ett s\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6ka st\u00e5 ut med det som k\u00e4nns \u00f6verv\u00e4ldigande.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r oro kan v\u00e4ckas<\/h4>\n\n\n\n

Organisationer som Socialstyrelsen, BRIS och UMO beskriver att tecken p\u00e5 psykisk oh\u00e4lsa och sj\u00e4lvskadebeteende inte alltid \u00e4r tydliga. F\u00f6r\u00e4ndringar kan visa sig gradvis, till exempel genom att barnet drar sig undan, blir mer l\u00e4ttirriterat, f\u00e5r sv\u00e5rare att sova eller tappar intresse f\u00f6r s\u00e5dant som tidigare varit viktigt. Ibland m\u00e4rks en \u00f6kad oro kring skolan, relationer eller krav p\u00e5 prestation.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g att s\u00e5dana f\u00f6r\u00e4ndringar kan ha m\u00e5nga orsaker. Ofta handlar det inte om att snabbt hitta ett svar, utan om att uppm\u00e4rksamma att n\u00e5got inte k\u00e4nns som vanligt.<\/p>\n\n\n\n

Att prata om sv\u00e5ra k\u00e4nslor<\/h4>\n\n\n\n

Kunskapsguiden, som samlar kvalitetss\u00e4krad kunskap fr\u00e5n flera myndigheter, lyfter betydelsen av att barn f\u00e5r m\u00f6jlighet att prata om k\u00e4nslor i vardagen. Att vuxna v\u00e5gar stanna kvar i samtal om oro, stress eller nedst\u00e4mdhet kan bidra till att barnet k\u00e4nner sig mindre ensam med det som \u00e4r sv\u00e5rt.<\/p>\n\n\n\n

Att prata om psykisk oh\u00e4lsa eller sj\u00e4lvskadebeteende inneb\u00e4r inte att man s\u00e4tter id\u00e9er i barnets huvud. Tv\u00e4rtom visar samlad kunskap att \u00f6ppna och lyssnande samtal kan minska k\u00e4nslan av skam och g\u00f6ra det l\u00e4ttare f\u00f6r barnet att s\u00f6ka st\u00f6d n\u00e4r det beh\u00f6vs.<\/p>\n\n\n\n

St\u00f6d och kunskap f\u00f6r v\u00e5rdnadshavare<\/h4>\n\n\n\n

Flera nationella akt\u00f6rer erbjuder information som kan hj\u00e4lpa v\u00e5rdnadshavare att f\u00f6rst\u00e5 mer om barns och ungas psykiska h\u00e4lsa. Socialstyrelsen och Folkh\u00e4lsomyndigheten beskriver hur livsvillkor, relationer och skolmilj\u00f6 kan p\u00e5verka barns m\u00e5ende. BRIS och UMO f\u00f6rmedlar barns och ungas egna perspektiv p\u00e5 press, stress och psykisk oh\u00e4lsa. Kunskapsguiden samlar forskning och myndighetskunskap om risk- och skyddsfaktorer samt f\u00f6rebyggande perspektiv.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r v\u00e5rdnadshavare kan dessa k\u00e4llor fungera som ett st\u00f6d f\u00f6r att f\u00e5 \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else och tryggare kunskap, s\u00e4rskilt n\u00e4r man k\u00e4nner oro men \u00e4nnu inte vet vad den beror p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Att inte b\u00e4ra oro ensam<\/h4>\n\n\n\n

Att vara f\u00f6r\u00e4lder till ett barn som m\u00e5r d\u00e5ligt kan v\u00e4cka starka k\u00e4nslor av oro och os\u00e4kerhet. Socialstyrelsen och Kunskapsguiden betonar att det \u00e4r vanligt att barn beh\u00f6ver st\u00f6d fr\u00e5n flera h\u00e5ll, och att det inte \u00e4r ett misslyckande att s\u00f6ka hj\u00e4lp eller r\u00e5d. Att dela ansvar med skola, elevh\u00e4lsa eller h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd kan bidra till trygghet b\u00e5de f\u00f6r barnet och f\u00f6r de vuxna runt omkring.<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lvskadebeteende \u00e4r ett tecken p\u00e5 att n\u00e5got skaver, inte ett tecken p\u00e5 svaghet hos barnet eller brist hos familjen. Med tid, st\u00f6d och f\u00f6rst\u00e5else kan m\u00e5nga barn hitta andra s\u00e4tt att hantera det som \u00e4r sv\u00e5rt.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/h4>\n\n\n\n

Socialstyrelsen \u2013 psykisk h\u00e4lsa hos barn och unga<\/a><\/p>\n\n\n\n

Socialstyrelsen \u2013 Kraftig \u00f6kning av sj\u00e4lvskador bland unga flickor<\/a><\/p>\n\n\n\n

Folkh\u00e4lsomyndigheten \u2013 barn och ungas psykiska h\u00e4lsa<\/a><\/p>\n\n\n\n

Kunskapsguiden \u2013 psykisk h\u00e4lsa barn och unga<\/a><\/p>\n\n\n\n

BRIS \u2013 barns perspektiv<\/a><\/p>\n\n\n\n

UMO \u2013 psykisk h\u00e4lsa f\u00f6r unga<\/a><\/p>\n\n\n\n

1177 \u2013 sj\u00e4lvskadebeteende och psykisk oh\u00e4lsa<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under de senaste \u00e5ren har allt fler barn och unga i Sverige v\u00e5rdats f\u00f6r sj\u00e4lvskador. Enligt statistik fr\u00e5n Socialstyrelsen g\u00e4ller \u00f6kningen s\u00e4rskilt flickor i ton\u00e5ren, men sj\u00e4lvskadebeteende f\u00f6rekommer hos barn av alla k\u00f6n och i olika \u00e5ldrar. Samtidigt betonar myndigheten att statistiken inte visar hela bilden, eftersom m\u00e5nga barn och unga som skadar sig sj\u00e4lva […]<\/p>\n","protected":false},"featured_media":20195,"template":"","categories":[1],"tags":[201],"experts":[],"class_list":["post-20194","aktuellt_foraldrar","type-aktuellt_foraldrar","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","category-aktuellt","tag-angest"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/aktuellt_foraldrar\/20194","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/aktuellt_foraldrar"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/types\/aktuellt_foraldrar"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/media\/20195"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=20194"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=20194"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=20194"},{"taxonomy":"experts","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/experts?post=20194"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}