En ny stor studie har f\u00e5tt uppm\u00e4rksamhet efter att forskare sett samband mellan vilken plats man har i syskonskaran och en rad olika diagnoser. Bland annat var autism och adhd vanligare bland f\u00f6rstf\u00f6dda \u00e4n andraf\u00f6dda i forskarnas analyser. Men vad betyder det egentligen \u2013 och finns det anledning att fundera \u00f6ver vilket av dina barn som f\u00f6ddes f\u00f6rst?<\/p>\n\n\n\n
Det korta svaret \u00e4r: nej, resultaten s\u00e4ger v\u00e4ldigt lite om ett enskilt barn.<\/p>\n\n\n\n
Studien \u00e4r dessutom en s\u00e5 kallad preprint. Det betyder att den \u00e4nnu inte har genomg\u00e5tt vetenskaplig sakkunniggranskning, peer review. Resultaten \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r prelimin\u00e4ra och beh\u00f6ver granskas och bekr\u00e4ftas av fortsatt forskning.<\/p>\n\n\n\n
Forskarna bakom studien kommer fr\u00e5n University of Chicago och Columbia University i USA. De anv\u00e4nde amerikanska h\u00e4lsodata f\u00f6r att unders\u00f6ka om det fanns samband mellan f\u00f6delseordning och olika diagnoser och sjukdomstillst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n
En del av studien omfattade hela 5,1 miljoner familjer och 10,3 miljoner individer. Forskarna unders\u00f6kte 569 olika diagnoser och sjukdomstillst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n
Ett av resultaten var att autism och adhd var vanligare bland f\u00f6rstf\u00f6dda \u00e4n andraf\u00f6dda i materialet. Sambandet var tydligare f\u00f6r autism \u00e4n f\u00f6r adhd.<\/p>\n\n\n\n
Forskarna s\u00e5g ocks\u00e5 skillnader f\u00f6r en rad andra h\u00e4lsotillst\u00e5nd. Det h\u00e4r \u00e4r allts\u00e5 inte en studie specifikt om autism och adhd, utan en bred unders\u00f6kning av f\u00f6delseordning och h\u00e4lsa.<\/p>\n\n\n\n
H\u00e4r \u00e4r det viktigt att skilja mellan samband och orsak.<\/p>\n\n\n\n
Studien visar att forskarna kan se statistiska skillnader mellan grupper. Den visar d\u00e4remot inte att ett barn f\u00e5r autism eller adhd f\u00f6r att det \u00e4r f\u00f6rstf\u00f6tt.<\/p>\n\n\n\n
Det finns m\u00e5nga saker som skiljer en f\u00f6rsta och en senare graviditet \u00e5t. F\u00f6r\u00e4ldrarna \u00e4r \u00e4ldre n\u00e4r ett yngre syskon f\u00f6ds, graviditeter kan skilja sig \u00e5t och barnen m\u00f6ter delvis olika milj\u00f6er under sina f\u00f6rsta levnads\u00e5r. Ett yngre barn har dessutom \u00e4ldre syskon omkring sig fr\u00e5n b\u00f6rjan.<\/p>\n\n\n\n
Det kan ocks\u00e5 finnas faktorer som forskarna inte har kunnat m\u00e4ta.<\/p>\n\n\n\n
Forskarna f\u00f6rs\u00f6kte komma n\u00e4rmare fr\u00e5gan genom att \u00e4ven j\u00e4mf\u00f6ra syskon inom samma familj. D\u00e5 delar barnen m\u00e5nga genetiska och milj\u00f6m\u00e4ssiga f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Sambanden f\u00f6r autism och adhd pekade fortfarande i samma riktning.<\/p>\n\n\n\n
Det g\u00f6r resultaten intressanta f\u00f6r fortsatt forskning \u2013 men det bevisar fortfarande inte att f\u00f6delseordningen \u00e4r orsaken.<\/p>\n\n\n\n
Nej. Det \u00e4r kanske det viktigaste att ta med sig som f\u00f6r\u00e4lder.<\/p>\n\n\n\n
Resultat fr\u00e5n en studie med miljontals m\u00e4nniskor handlar om skillnader p\u00e5 gruppniv\u00e5. De g\u00e5r inte att \u00f6vers\u00e4tta till att ett visst f\u00f6rstf\u00f6tt barn har en viss sannolikhet att f\u00e5 autism eller adhd p\u00e5 grund av sin plats i syskonskaran.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6delseordningen \u00e4r inte heller n\u00e5got verktyg f\u00f6r att avg\u00f6ra om ett barn beh\u00f6ver utredas.<\/p>\n\n\n\n
Om ett barn har sv\u00e5righeter i vardagen \u00e4r det barnets egna behov och hur barnet fungerar hemma, i skolan och i andra sammanhang som \u00e4r relevant \u2013 inte om barnet \u00e4r \u00e4ldst, yngst eller n\u00e5gonstans mitt emellan.<\/p>\n\n\n\n
Som f\u00f6r\u00e4lder beh\u00f6ver du inte sj\u00e4lv kunna avg\u00f6ra om ditt barns sv\u00e5righeter beror p\u00e5 adhd, autism eller n\u00e5got annat.<\/p>\n\n\n\n
Socialstyrelsens nationella riktlinjer betonar att st\u00f6d och insatser b\u00f6r kunna s\u00e4ttas in tidigt n\u00e4r behov uppt\u00e4cks och att man inte alltid ska beh\u00f6va v\u00e4nta p\u00e5 en diagnos.<\/p>\n\n\n\n
Om du m\u00e4rker att ditt barn \u00e5terkommande har sv\u00e5rt med exempelvis skolsituationen, koncentrationen, sociala sammanhang eller att f\u00e5 vardagen att fungera kan ett f\u00f6rsta steg vara att prata med skolan och elevh\u00e4lsan om det du ser.<\/p>\n\n\n\n
Det handlar inte om att som f\u00f6r\u00e4lder st\u00e4lla en diagnos, utan om att beskriva barnets situation och tillsammans f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 vilket st\u00f6d som kan beh\u00f6vas.<\/p>\n\n\n\n
1. Forskarna har sett ett samband \u2013 inte bevisat en orsak.<\/strong> 2. Resultaten g\u00e4ller grupper, inte enskilda barn.<\/strong> 3. Studien \u00e4r \u00e4nnu inte sakkunniggranskad.<\/strong> Forskningen \u00e4r med andra ord sp\u00e4nnande \u2013 inte minst eftersom den bygger p\u00e5 ett ovanligt stort material. Men f\u00f6r dig som f\u00f6r\u00e4lder finns ingen anledning att b\u00f6rja betrakta f\u00f6rsta eller andra barnet annorlunda p\u00e5 grund av resultaten.<\/p>\n\n\n\n Det viktiga \u00e4r fortfarande det enskilda barnet, hur barnet m\u00e5r och fungerar i sin vardag och vilket st\u00f6d just det barnet beh\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n Kramer B, Kushner SA, Rzhetsky A. Birth order and disease risk across the human phenome: evidence from 10 million siblings<\/em>. medRxiv. Publicerad 27 mars 2026. Preprint \u2013 studien har inte genomg\u00e5tt peer review.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer: adhd och autism<\/em>. Huvudrapport publicerad 19 mars 2024.<\/p>\n\n\n\n Artikeln \u00e4r framtagen av v\u00e5r redaktion med hj\u00e4lp av AI<\/em><\/strong> V\u00e5rt m\u00e5l \u00e4r att sprida kunskap om skola, elevh\u00e4lsa och barns psykiska h\u00e4lsa p\u00e5 ett tillg\u00e4ngligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt s\u00e4tt. F\u00f6r att klara detta anv\u00e4nder vi AI som ett st\u00f6d i v\u00e5rt redaktionella arbete. Vi anv\u00e4nder AI f\u00f6r att:<\/p>\n\n\n\n Allt inneh\u00e5ll bygger p\u00e5 \u00f6ppna och trov\u00e4rdiga k\u00e4llor, s\u00e5som forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika l\u00e4ros\u00e4ten. Vi l\u00e4nkar alltid till grundk\u00e4llorna s\u00e5 att l\u00e4saren sj\u00e4lv kan ta del av originalmaterialet.<\/p>\n\n\n\n AI ers\u00e4tter inte forskning, experter eller journalistik. Vi g\u00f6r inga egna granskningar, medicinska bed\u00f6mningar eller vetenskapliga slutsatser. V\u00e5r roll \u00e4r att sammanfatta, kontextualisera och g\u00f6ra befintlig kunskap mer tillg\u00e4nglig f\u00f6r yrkesverksamma i skolan och f\u00f6r v\u00e5rdnadshavare.<\/p>\n\n\n\n Genom att anv\u00e4nda AI kan vi h\u00e5lla allt inneh\u00e5ll gratis och n\u00e5 fler \u2013 ett alternativ som annars ofta saknas f\u00f6r den h\u00e4r m\u00e5lgruppen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" En ny stor studie har f\u00e5tt uppm\u00e4rksamhet efter att forskare sett samband mellan vilken plats man har i syskonskaran och en rad olika diagnoser. Bland annat var autism och adhd vanligare bland f\u00f6rstf\u00f6dda \u00e4n andraf\u00f6dda i forskarnas analyser. Men vad betyder det egentligen \u2013 och finns det anledning att fundera \u00f6ver vilket av dina barn […]<\/p>\n","protected":false},"featured_media":20221,"template":"","categories":[1],"tags":[177,178],"experts":[],"class_list":["post-20220","aktuellt_foraldrar","type-aktuellt_foraldrar","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","category-aktuellt","tag-adhd","tag-autism"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/aktuellt_foraldrar\/20220","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/aktuellt_foraldrar"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/types\/aktuellt_foraldrar"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/media\/20221"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=20220"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=20220"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=20220"},{"taxonomy":"experts","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/experts?post=20220"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Autism och adhd var vanligare bland f\u00f6rstf\u00f6dda i det analyserade materialet, men forskningen visar inte att f\u00f6delseordningen orsakar diagnoserna.<\/p>\n\n\n\n
Du kan inte dra slutsatser om ditt eget barns h\u00e4lsa utifr\u00e5n var i syskonskaran barnet befinner sig.<\/p>\n\n\n\n
Den publicerades som en preprint den 27 mars 2026. Resultaten ska d\u00e4rf\u00f6r betraktas som prelimin\u00e4ra tills forskningen har genomg\u00e5tt vetenskaplig granskning.<\/p>\n\n\n\nK\u00e4llor<\/h3>\n\n\n\n
S\u00e5 anv\u00e4nder vi AI i v\u00e5rt inneh\u00e5llsarbete<\/strong><\/p>\n\n\n\n\n