{"id":20222,"date":"2026-08-19T11:22:54","date_gmt":"2026-08-19T09:22:54","guid":{"rendered":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/?post_type=aktuellt_foraldrar&p=20222"},"modified":"2026-08-19T11:22:55","modified_gmt":"2026-08-19T09:22:55","slug":"nar-din-tonaring-lyssnar-pa-influerare-om-psykisk-halsa","status":"publish","type":"aktuellt_foraldrar","link":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/aktuellt\/nar-din-tonaring-lyssnar-pa-influerare-om-psykisk-halsa\/","title":{"rendered":"N\u00e4r din ton\u00e5ring lyssnar p\u00e5 influerare om psykisk h\u00e4lsa"},"content":{"rendered":"\n

Din ton\u00e5ring f\u00f6ljer kanske personer p\u00e5 Youtube, TikTok eller Instagram som \u00f6ppet ber\u00e4ttar om \u00e5ngest, depression och psykisk oh\u00e4lsa. Men vad \u00e4r det som g\u00f6r att en influerare kan f\u00e5 s\u00e5 stort f\u00f6rtroende? Forskning fr\u00e5n Link\u00f6pings universitet ger en inblick i hur ton\u00e5rstjejer sj\u00e4lva resonerar \u2013 och bilden \u00e4r mer nyanserad \u00e4n man kanske tror.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u201dHon har ju sj\u00e4lv varit med om det\u201d<\/h3>\n\n\n\n

N\u00e4r en influerare ber\u00e4ttar om att m\u00e5 d\u00e5ligt kan det vara l\u00e4tt f\u00f6r en ton\u00e5ring att k\u00e4nna igen sig.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en viktig del av resultaten i forskning fr\u00e5n Link\u00f6pings universitet. Forskarna Anette Wickstr\u00f6m och Judith Lind vid Tema Barn har unders\u00f6kt hur ton\u00e5rstjejer tolkar inneh\u00e5ll d\u00e4r kvinnliga influerare ber\u00e4ttar om psykisk oh\u00e4lsa och ger r\u00e5d till sina f\u00f6ljare.<\/p>\n\n\n\n

Forskningsprojektet inleddes med intervjuer med 44 tjejer i \u00e5ldern 16\u201317 \u00e5r fr\u00e5n tre gymnasieskolor. I den avslutande delen, som ligger till grund f\u00f6r den aktuella studien, deltog 38 av tjejerna i intervjuer d\u00e4r de fick se och diskutera videoklipp fr\u00e5n influerare.<\/p>\n\n\n\n

Tjejerna uppskattade influerarnas personliga ber\u00e4ttelser. Att h\u00f6ra n\u00e5gon ber\u00e4tta om erfarenheter som liknar ens egna kan skapa b\u00e5de igenk\u00e4nning och en k\u00e4nsla av gemenskap.<\/p>\n\n\n\n

Det kan ocks\u00e5 finnas en kontrast mellan det man ser och det som ber\u00e4ttas. En influerare som ut\u00e5t sett verkar framg\u00e5ngsrik och lycklig kan samtidigt ber\u00e4tta om perioder av psykisk oh\u00e4lsa. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan ber\u00e4ttelserna utmana f\u00f6rest\u00e4llningen om att alla andra m\u00e5r bra.<\/p>\n\n\n\n

Influeraren k\u00e4nns n\u00e4ra<\/h3>\n\n\n\n

En annan viktig del \u00e4r relationen till personen p\u00e5 sk\u00e4rmen.<\/p>\n\n\n\n

En ton\u00e5ring kan ha f\u00f6ljt samma influerare under flera \u00e5r. Personen dyker \u00e5terkommande upp i mobilen och ber\u00e4ttar kanske om b\u00e5de vardagliga och sv\u00e5ra saker.<\/p>\n\n\n\n

Forskarna beskriver hur influerarna upplevs som l\u00e4ttillg\u00e4ngliga. Deras personliga ber\u00e4ttelser kan skapa en k\u00e4nsla av n\u00e4rhet och en kontinuerlig relation.<\/p>\n\n\n\n

Det skiljer sig fr\u00e5n m\u00f6tet med exempelvis en l\u00e4kare eller psykolog.<\/p>\n\n\n\n

I forskningen beskriver tjejerna att influerares egna erfarenheter kan g\u00f6ra deras ber\u00e4ttelser trov\u00e4rdiga och l\u00e4tta att relatera till. En av deltagarna uttrycker det som att man hellre lyssnar p\u00e5 en influerare \u00e4n p\u00e5 en l\u00e4kare.<\/p>\n\n\n\n

Men det betyder inte att tjejerna litar mer p\u00e5 influerare i alla fr\u00e5gor.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4karen och psykologen har en annan roll<\/h3>\n\n\n\n

N\u00e4r tjejerna resonerar kring vem de skulle lita p\u00e5 n\u00e4r det g\u00e4ller konkreta r\u00e5d om den egna h\u00e4lsan ser bilden annorlunda ut.<\/p>\n\n\n\n

De tillskriver l\u00e4kare och psykologer st\u00f6rre professionell kunskap och m\u00f6jlighet att ge r\u00e5d utifr\u00e5n en enskild persons situation.<\/p>\n\n\n\n

Influeraren ber\u00e4ttar i st\u00e4llet framf\u00f6r allt om sin egen erfarenhet: Vad fungerade f\u00f6r mig? Hur k\u00e4ndes det f\u00f6r mig?<\/p>\n\n\n\n

Tjejerna kunde ocks\u00e5 vara kritiska till r\u00e5d fr\u00e5n influerare. De resonerade kring att m\u00e4nniskor \u00e4r olika och att n\u00e5got som hj\u00e4lpt en person inte beh\u00f6ver hj\u00e4lpa n\u00e5gon annan.<\/p>\n\n\n\n

Det g\u00e5r allts\u00e5 att uppskatta en influerares personliga ber\u00e4ttelse och samtidigt ha st\u00f6rre f\u00f6rtroende f\u00f6r professionell kunskap n\u00e4r det g\u00e4ller den egna h\u00e4lsan.<\/p>\n\n\n\n

Ton\u00e5rstjejerna \u00e4r inte okritiska<\/h3>\n\n\n\n

Forskarna lyfter ocks\u00e5 fram en sida som l\u00e4tt kan f\u00f6rsvinna i diskussionen om unga och sociala medier: tjejerna \u00e4r sj\u00e4lva medvetna om mycket av det som p\u00e5g\u00e5r bakom inneh\u00e5llet.<\/p>\n\n\n\n

De vet att influerare tj\u00e4nar pengar och att m\u00e5nga har kommersiella samarbeten.<\/p>\n\n\n\n

Om det kommersiella blir f\u00f6r tydligt kan k\u00e4nslan av \u00e4kthet minska. Samtidigt spelar relationen till influeraren roll. N\u00e5gon som man har f\u00f6ljt och haft f\u00f6rtroende f\u00f6r under l\u00e5ng tid kan bed\u00f6mas mindre kritiskt.<\/p>\n\n\n\n

Tjejerna s\u00e5g \u00e4ven problem med hur psykisk oh\u00e4lsa framst\u00e4lls.<\/p>\n\n\n\n

De diskuterade bland annat risken f\u00f6r att det kan skapas en f\u00f6rv\u00e4ntan p\u00e5 att unga tjejer ska m\u00e5 d\u00e5ligt. De reflekterade ocks\u00e5 kring hur ord som \u00e5ngest och depression anv\u00e4nds.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt betonade tjejerna starkt att m\u00e4nniskor sj\u00e4lva m\u00e5ste f\u00e5 s\u00e4tta ord p\u00e5 hur de m\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Unga tolkar det de ser<\/h3>\n\n\n\n

En viktig del av forskningen \u00e4r att ungdomarna sj\u00e4lva har f\u00e5tt komma till tals.<\/p>\n\n\n\n

Studier och diskussioner om unga och sociala medier handlar ofta om m\u00f6jliga negativa konsekvenser. Forskarna bakom de h\u00e4r studierna har i st\u00e4llet velat unders\u00f6ka hur ungdomarna sj\u00e4lva tolkar och f\u00f6rh\u00e5ller sig till budskapen de m\u00f6ter.<\/p>\n\n\n\n

Resultaten visar att relationen mellan unga, influerare och psykisk h\u00e4lsa inte \u00e4r svartvit.<\/p>\n\n\n\n

Ton\u00e5rstjejerna kan k\u00e4nna stark igenk\u00e4nning i en influerares ber\u00e4ttelse och samtidigt vara kritiska till delar av inneh\u00e5llet. De kan uppskatta \u00f6ppenheten kring psykisk oh\u00e4lsa och samtidigt fundera \u00f6ver hur den p\u00e5verkar bilden av hur unga tjejer f\u00f6rv\u00e4ntas m\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Och de kan vilja lyssna p\u00e5 n\u00e5gon som sj\u00e4lv har upplevt psykisk oh\u00e4lsa, samtidigt som de ser l\u00e4kare och psykologer som mer kunniga n\u00e4r det g\u00e4ller professionella r\u00e5d.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar ger forskningen framf\u00f6r allt en m\u00f6jlighet att f\u00e5 syn p\u00e5 hur ton\u00e5rstjejerna sj\u00e4lva beskriver och resonerar kring en del av den digitala v\u00e4rld som \u00e4r en sj\u00e4lvklar del av deras vardag.<\/p>\n\n\n\n

Om forskningen<\/h3>\n\n\n\n

Den vetenskapliga studien \u201cI think you\u2019d rather listen to an influencer than a doctor\u201d: How teenage girls make meaning of influencers\u2019 mental health advice<\/em> publicerades online i tidskriften Childhood<\/em> den 12 maj 2026.<\/p>\n\n\n\n

Forskningen \u00e4r en del av projektet Apps and downs \u2013 psykisk h\u00e4lsa och ton\u00e5rstjejers f\u00f6rst\u00e5else av budskapet i sociala medier<\/em> vid Link\u00f6pings universitet. Projektet har finansierats av Forte och genomf\u00f6rts i samverkan med skolh\u00e4lsov\u00e5rden i Link\u00f6pings kommun.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor<\/h3>\n\n\n\n

Anette Wickstr\u00f6m och Judith Lind, \u201cI think you\u2019d rather listen to an influencer than a doctor\u201d: How teenage girls make meaning of influencers\u2019 mental health advice<\/em>, Childhood. Publicerad online 12 maj 2026.
https:\/\/doi.org\/10.1177\/09075682261449587<\/a><\/p>\n\n\n\n

Link\u00f6pings universitet, Apps and downs \u2013 psykisk h\u00e4lsa och ton\u00e5rstjejers f\u00f6rst\u00e5else av budskapet i sociala medier<\/em>.
https:\/\/liu.se\/forskning\/psykisk-halsa-och-tonarstjejers-forstaelse-av-budskapet-i-sociala-medier<\/a><\/p>\n\n\n\n

Judith Lind och Anette Wickstr\u00f6m, \u201dVem \u00e4r du att s\u00e4ga hur jag m\u00e5r?\u201d Ton\u00e5rstjejer diskuterar representationer av \u00e5ngest i en svensk influencers Youtube-video<\/em>, Nordisk tidsskrift for ungdomsforskning, 2024, 5(2).
https:\/\/doi.org\/10.18261\/ntu.5.2.3<\/a><\/p>\n\n\n\n

Artikeln \u00e4r framtagen av v\u00e5r redaktion med hj\u00e4lp av AI<\/em><\/strong>
S\u00e5 anv\u00e4nder vi AI i v\u00e5rt inneh\u00e5llsarbete<\/strong><\/p>\n\n\n\n

V\u00e5rt m\u00e5l \u00e4r att sprida kunskap om skola, elevh\u00e4lsa och barns psykiska h\u00e4lsa p\u00e5 ett tillg\u00e4ngligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt s\u00e4tt. F\u00f6r att klara detta anv\u00e4nder vi AI som ett st\u00f6d i v\u00e5rt redaktionella arbete. Vi anv\u00e4nder AI f\u00f6r att:<\/p>\n\n\n\n