Autism visar sig ofta genom brist på förmågan till social kommunikation och interaktion i olika sammanhang. Personer med autism har ofta en fixering vid ett specialintresse och en oflexibel fixering vid rutiner. Över- eller underkänslighet för ljud, ljus, lukt eller beröring kan också kopplas till autism. Graden av symptom och hur symptomen uttrycker sig är olika beroende på individ. 

Man vet inte exakt vad Autism beror på men man vet att det är något man föds med, att det uppstår under graviditet eller förlossningen och det påverkar hjärnans utveckling. Autism är ingen sjukdom utan en funktionsnedsättning. Autism gör att personen har ett annat sätt att tänka, tycka och fungera på. Samhället är fortfarande utformat på så sätt att det kan vara svårt för människor med Autism att fungera i vardagen. Att bara ha diagnosen Autism säger ingenting om intelligensnivån hos en människa. Men vissa människor med diagnosen har ett eller två specialintressen som de är väldigt pålästa inom. Personer med Autism är precis lika olika varandra som människor utan diagnosen är. 

Kärnsymptomen för autism är:

• Svårt i kontakt med människor
• Specialintressen som kan ta en stor del av uppmärksamheten och tid
• Svårt att förstå och använda språket i kommunikationen med andra
• Motoriska svårigheter
• Lätt att hamna i tvingande rutiner eller handlingar
• Säregna eller ovanliga sinnesintryck

Många med ASD är stresskänsliga, psykiskt sårbara och kan utveckla psykiska symptom såsom panikångest och tvångstankar.

Autism är ingenting som växer bort men situationen kan se olika ut i olika åldrar. Mindre barn klarar sig ofta väldigt bra tillsammans med föräldrar och förskolepersonal. Problemen är ofta som störst i tonåren. Vuxna med autism kan fungera bättre då de lärt sig hur de fungerar i olika situationer.

För att en person med autism ska nå sin fulla potential är omgivningen väldigt viktig, och att det finns kunskap om de vanligaste symptomen. Genom kunskap kan man få en förståelse om vilket stödbehov den specifika individen har. Försök att undvika tjat och anpassa kravnivån. Det är viktigt att ge positiv återkoppling och uppmuntran när saker fungerar – för ingen person är bara sin diagnos.