Det finns forskning som visar att prestationskrav och provperioder påverkar ungas psykiska hälsa. Orsakerna och påverkan skiftar dock mellan ålder och kön. Utvecklingen pekar också åt att trivseln i skolan minskar men skolstressen ökar. Forskningen fastslår också att skolstressen ökade i samband med att Lgr11 infördes – alltså den läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem som gällde från och med höstterminen 2011 till 1 juli 2022 i Sverige – där eleverna fick betyg från årskurs 6 och fler nationella prov. I den nya läroplanen Lgr22 sätts eleven i centrum och läraren får större frihet i sina val. Samtidigt regleras det som ska undervisas mer än tidigare.

Många unga uppger enligt BRIS att de inte får tillräckligt med stöd från vuxna gällande studieteknik och planering. Stressen kan också öka om eleven känner press angående betygen hemifrån eller från sig själv. Elever behöver därför mer kunskap om stresshantering generellt och hjälp hemifrån att planera sin tid så att det inte går ut över livet i övrigt.