En ny stor studie har fått uppmärksamhet efter att forskare sett samband mellan vilken plats man har i syskonskaran och en rad olika diagnoser. Bland annat var autism och adhd vanligare bland förstfödda än andrafödda i forskarnas analyser. Men vad betyder det egentligen – och finns det anledning att fundera över vilket av dina barn som föddes först?
Det korta svaret är: nej, resultaten säger väldigt lite om ett enskilt barn.
Studien är dessutom en så kallad preprint. Det betyder att den ännu inte har genomgått vetenskaplig sakkunniggranskning, peer review. Resultaten är därför preliminära och behöver granskas och bekräftas av fortsatt forskning.
Över tio miljoner personer ingick
Forskarna bakom studien kommer från University of Chicago och Columbia University i USA. De använde amerikanska hälsodata för att undersöka om det fanns samband mellan födelseordning och olika diagnoser och sjukdomstillstånd.
En del av studien omfattade hela 5,1 miljoner familjer och 10,3 miljoner individer. Forskarna undersökte 569 olika diagnoser och sjukdomstillstånd.
Ett av resultaten var att autism och adhd var vanligare bland förstfödda än andrafödda i materialet. Sambandet var tydligare för autism än för adhd.
Forskarna såg också skillnader för en rad andra hälsotillstånd. Det här är alltså inte en studie specifikt om autism och adhd, utan en bred undersökning av födelseordning och hälsa.
Betyder det att första barnet löper större risk att få autism eller adhd?
Här är det viktigt att skilja mellan samband och orsak.
Studien visar att forskarna kan se statistiska skillnader mellan grupper. Den visar däremot inte att ett barn får autism eller adhd för att det är förstfött.
Det finns många saker som skiljer en första och en senare graviditet åt. Föräldrarna är äldre när ett yngre syskon föds, graviditeter kan skilja sig åt och barnen möter delvis olika miljöer under sina första levnadsår. Ett yngre barn har dessutom äldre syskon omkring sig från början.
Det kan också finnas faktorer som forskarna inte har kunnat mäta.
Forskarna försökte komma närmare frågan genom att även jämföra syskon inom samma familj. Då delar barnen många genetiska och miljömässiga förutsättningar. Sambanden för autism och adhd pekade fortfarande i samma riktning.
Det gör resultaten intressanta för fortsatt forskning – men det bevisar fortfarande inte att födelseordningen är orsaken.
Kan man använda födelseordning för att förstå sitt eget barn?
Nej. Det är kanske det viktigaste att ta med sig som förälder.
Resultat från en studie med miljontals människor handlar om skillnader på gruppnivå. De går inte att översätta till att ett visst förstfött barn har en viss sannolikhet att få autism eller adhd på grund av sin plats i syskonskaran.
Födelseordningen är inte heller något verktyg för att avgöra om ett barn behöver utredas.
Om ett barn har svårigheter i vardagen är det barnets egna behov och hur barnet fungerar hemma, i skolan och i andra sammanhang som är relevant – inte om barnet är äldst, yngst eller någonstans mitt emellan.
Om du funderar på om ditt barn behöver stöd
Som förälder behöver du inte själv kunna avgöra om ditt barns svårigheter beror på adhd, autism eller något annat.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer betonar att stöd och insatser bör kunna sättas in tidigt när behov upptäcks och att man inte alltid ska behöva vänta på en diagnos.
Om du märker att ditt barn återkommande har svårt med exempelvis skolsituationen, koncentrationen, sociala sammanhang eller att få vardagen att fungera kan ett första steg vara att prata med skolan och elevhälsan om det du ser.
Det handlar inte om att som förälder ställa en diagnos, utan om att beskriva barnets situation och tillsammans försöka förstå vilket stöd som kan behövas.
Tre saker att ta med sig från studien
1. Forskarna har sett ett samband – inte bevisat en orsak.
Autism och adhd var vanligare bland förstfödda i det analyserade materialet, men forskningen visar inte att födelseordningen orsakar diagnoserna.
2. Resultaten gäller grupper, inte enskilda barn.
Du kan inte dra slutsatser om ditt eget barns hälsa utifrån var i syskonskaran barnet befinner sig.
3. Studien är ännu inte sakkunniggranskad.
Den publicerades som en preprint den 27 mars 2026. Resultaten ska därför betraktas som preliminära tills forskningen har genomgått vetenskaplig granskning.
Forskningen är med andra ord spännande – inte minst eftersom den bygger på ett ovanligt stort material. Men för dig som förälder finns ingen anledning att börja betrakta första eller andra barnet annorlunda på grund av resultaten.
Det viktiga är fortfarande det enskilda barnet, hur barnet mår och fungerar i sin vardag och vilket stöd just det barnet behöver.
Källor
Kramer B, Kushner SA, Rzhetsky A. Birth order and disease risk across the human phenome: evidence from 10 million siblings. medRxiv. Publicerad 27 mars 2026. Preprint – studien har inte genomgått peer review.
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer: adhd och autism. Huvudrapport publicerad 19 mars 2024.
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten. Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
