I en tid där nästan alla unga har tillgång till internet, är det ofrånkomligt att många också kommer i kontakt med pornografi. Forskningen visar att detta sker tidigt, ofta redan i mellanstadieåldern. Men vad gör det med våra barn? Vad säger forskningen egentligen om porrens påverkan?
När barn möter porr
Enligt flera studier är det vanligt att barn första gången exponeras för pornografi i åldern 10–13 år, ibland tidigare. För vissa sker detta av misstag, för andra är det ett aktivt sökande, ofta utifrån nyfikenhet, grupptryck eller ett försök att förstå sexualitet. Oavsett hur det sker möter barn ofta innehåll som är betydligt mer våldsamt, sexistiskt och normdrivande än de förväntar sig.
Forskarna konstaterar att den vanligaste formen av pornografi på nätet präglas av könsstereotyper: män dominerar och är aktiva, kvinnor underkastar sig och är passiva. Det är också vanligt att kvinnor i filmerna verbalt eller fysiskt förnedras. Detta är inte marginellt innehåll, det är det som är mest lättillgängligt och sprids mest.
Påverkan på synen på kön, makt och relationer
En central slutsats i forskningen är att pornografi förstärker stereotypa föreställningar om kön. Barn och unga som konsumerar mycket porr har oftare en könsnormativ syn där män förväntas dominera och kvinnor behaga. Detta kan påverka både självkänsla, kroppsuppfattning och förväntningar på relationer.
För pojkar finns en risk att porren formar en bild av att sexualitet handlar om prestation, kontroll och penetration. För flickor finns en risk att man identifierar sig med en passiv roll, där gränsöverskridande beteenden normaliseras. Dessa ideal påverkar inte bara synen på sex, utan även på kärlek, intimitet och respekt.
Studier visar också att hög porrkonsumtion kan hänga ihop med mindre empati, lägre benägenhet att fördöma sexuellt våld och större acceptans för myter om våldtäkt. Hos unga killar som konsumerar porr ofta är det vanligare att de tror att “nej” inte alltid betyder nej, eller att tjejer “egentligen vill” fast de säger något annat.
Vad säger forskningen om psykisk hälsa?
Det finns ett växande forskningsunderlag som pekar på samband mellan porrkonsumtion och psykisk ohälsa, särskilt hos ungdomar. Det handlar bland annat om ökad ångest, nedstämdhet, ensamhet och beroendeproblematik. För vissa unga blir pornografin ett sätt att hantera känslor, stress eller svårigheter, vilket kan förstärka psykiska problem snarare än lösa dem.
Det är också tydligt att pornografi påverkar självbild och kroppsuppfattning, särskilt hos flickor. Jämförelsen med kroppar och beteenden i porren kan skapa känslor av otillräcklighet, skam eller press att prestera. Hos pojkar finns ibland motsvarande press att vara “sexuellt kompetenta”, vilket kan skapa prestationsångest eller osäkerhet.
Vad vet vi om porr och sexuellt våld?
Ett av de allvarligaste sambanden som lyfts fram i forskningen handlar om kopplingen mellan porrkonsumtion och sexuellt våldsamt beteende. Även om sambanden inte är enkla eller entydiga, visar flera studier att unga som konsumerar våldsam porr i högre grad rapporterar att de själva begått sexuellt gränsöverskridande handlingar, till exempel pressat någon till sex, eller ignorerat ett nej.
Det finns också exempel där unga har försökt återskapa det de sett i porr, i praktiska sexuella situationer, utan att förstå att det varit skadligt för den andra personen. I dessa fall handlar det ofta om brist på förståelse för samtycke, respekt och gränser.
Hur kan vårdnadshavare prata med sina barn?
Rapporten poängterar att samtalet är det viktigaste verktyget. Barn och unga behöver inte bara skyddas, de behöver också rustas. När vuxna pratar om porr på ett öppet, icke-dömande och nyanserat sätt, ökar chansen att barnet vågar ställa frågor, sätta ord på upplevelser och utveckla en kritisk blick.
Det handlar inte om att kontrollera, utan om att vägleda. Att prata om porr är att prata om respekt, om känslor, om samtycke och om relationer. Samtalet behöver börja tidigt, gärna innan barnet själv exponeras.
Artikeln utgår från: Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (2023). Delrapport 1: Kartläggning av forskning om pornografins inverkan på barn och unga
