Under de senaste åren har allt fler barn och unga i Sverige vårdats för självskador. Enligt statistik från Socialstyrelsen gäller ökningen särskilt flickor i tonåren, men självskadebeteende förekommer hos barn av alla kön och i olika åldrar. Samtidigt betonar myndigheten att statistiken inte visar hela bilden, eftersom många barn och unga som skadar sig själva aldrig kommer i kontakt med vården.
Självskadebeteende är ofta ett tecken på psykisk ohälsa. Det kan handla om att barnet har svårt att hantera starka känslor som stress, ångest, nedstämdhet eller känslor av misslyckande. För många barn är självskada inte ett uttryck för att vilja dö, utan ett sätt att försöka stå ut med det som känns överväldigande.
När oro kan väckas
Organisationer som Socialstyrelsen, BRIS och UMO beskriver att tecken på psykisk ohälsa och självskadebeteende inte alltid är tydliga. Förändringar kan visa sig gradvis, till exempel genom att barnet drar sig undan, blir mer lättirriterat, får svårare att sova eller tappar intresse för sådant som tidigare varit viktigt. Ibland märks en ökad oro kring skolan, relationer eller krav på prestation.
Det är viktigt att komma ihåg att sådana förändringar kan ha många orsaker. Ofta handlar det inte om att snabbt hitta ett svar, utan om att uppmärksamma att något inte känns som vanligt.
Att prata om svåra känslor
Kunskapsguiden, som samlar kvalitetssäkrad kunskap från flera myndigheter, lyfter betydelsen av att barn får möjlighet att prata om känslor i vardagen. Att vuxna vågar stanna kvar i samtal om oro, stress eller nedstämdhet kan bidra till att barnet känner sig mindre ensam med det som är svårt.
Att prata om psykisk ohälsa eller självskadebeteende innebär inte att man sätter idéer i barnets huvud. Tvärtom visar samlad kunskap att öppna och lyssnande samtal kan minska känslan av skam och göra det lättare för barnet att söka stöd när det behövs.
Stöd och kunskap för vårdnadshavare
Flera nationella aktörer erbjuder information som kan hjälpa vårdnadshavare att förstå mer om barns och ungas psykiska hälsa. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten beskriver hur livsvillkor, relationer och skolmiljö kan påverka barns mående. BRIS och UMO förmedlar barns och ungas egna perspektiv på press, stress och psykisk ohälsa. Kunskapsguiden samlar forskning och myndighetskunskap om risk- och skyddsfaktorer samt förebyggande perspektiv.
För vårdnadshavare kan dessa källor fungera som ett stöd för att få ökad förståelse och tryggare kunskap, särskilt när man känner oro men ännu inte vet vad den beror på.
Att inte bära oro ensam
Att vara förälder till ett barn som mår dåligt kan väcka starka känslor av oro och osäkerhet. Socialstyrelsen och Kunskapsguiden betonar att det är vanligt att barn behöver stöd från flera håll, och att det inte är ett misslyckande att söka hjälp eller råd. Att dela ansvar med skola, elevhälsa eller hälso- och sjukvård kan bidra till trygghet både för barnet och för de vuxna runt omkring.
Självskadebeteende är ett tecken på att något skaver, inte ett tecken på svaghet hos barnet eller brist hos familjen. Med tid, stöd och förståelse kan många barn hitta andra sätt att hantera det som är svårt.
Källor och vidare läsning
Socialstyrelsen – psykisk hälsa hos barn och unga
Socialstyrelsen – Kraftig ökning av självskador bland unga flickor
Folkhälsomyndigheten – barn och ungas psykiska hälsa
