Din tonåring följer kanske personer på Youtube, TikTok eller Instagram som öppet berättar om ångest, depression och psykisk ohälsa. Men vad är det som gör att en influerare kan få så stort förtroende? Forskning från Linköpings universitet ger en inblick i hur tonårstjejer själva resonerar – och bilden är mer nyanserad än man kanske tror.
”Hon har ju själv varit med om det”
När en influerare berättar om att må dåligt kan det vara lätt för en tonåring att känna igen sig.
Det är en viktig del av resultaten i forskning från Linköpings universitet. Forskarna Anette Wickström och Judith Lind vid Tema Barn har undersökt hur tonårstjejer tolkar innehåll där kvinnliga influerare berättar om psykisk ohälsa och ger råd till sina följare.
Forskningsprojektet inleddes med intervjuer med 44 tjejer i åldern 16–17 år från tre gymnasieskolor. I den avslutande delen, som ligger till grund för den aktuella studien, deltog 38 av tjejerna i intervjuer där de fick se och diskutera videoklipp från influerare.
Tjejerna uppskattade influerarnas personliga berättelser. Att höra någon berätta om erfarenheter som liknar ens egna kan skapa både igenkänning och en känsla av gemenskap.
Det kan också finnas en kontrast mellan det man ser och det som berättas. En influerare som utåt sett verkar framgångsrik och lycklig kan samtidigt berätta om perioder av psykisk ohälsa. På så sätt kan berättelserna utmana föreställningen om att alla andra mår bra.
Influeraren känns nära
En annan viktig del är relationen till personen på skärmen.
En tonåring kan ha följt samma influerare under flera år. Personen dyker återkommande upp i mobilen och berättar kanske om både vardagliga och svåra saker.
Forskarna beskriver hur influerarna upplevs som lättillgängliga. Deras personliga berättelser kan skapa en känsla av närhet och en kontinuerlig relation.
Det skiljer sig från mötet med exempelvis en läkare eller psykolog.
I forskningen beskriver tjejerna att influerares egna erfarenheter kan göra deras berättelser trovärdiga och lätta att relatera till. En av deltagarna uttrycker det som att man hellre lyssnar på en influerare än på en läkare.
Men det betyder inte att tjejerna litar mer på influerare i alla frågor.
Läkaren och psykologen har en annan roll
När tjejerna resonerar kring vem de skulle lita på när det gäller konkreta råd om den egna hälsan ser bilden annorlunda ut.
De tillskriver läkare och psykologer större professionell kunskap och möjlighet att ge råd utifrån en enskild persons situation.
Influeraren berättar i stället framför allt om sin egen erfarenhet: Vad fungerade för mig? Hur kändes det för mig?
Tjejerna kunde också vara kritiska till råd från influerare. De resonerade kring att människor är olika och att något som hjälpt en person inte behöver hjälpa någon annan.
Det går alltså att uppskatta en influerares personliga berättelse och samtidigt ha större förtroende för professionell kunskap när det gäller den egna hälsan.
Tonårstjejerna är inte okritiska
Forskarna lyfter också fram en sida som lätt kan försvinna i diskussionen om unga och sociala medier: tjejerna är själva medvetna om mycket av det som pågår bakom innehållet.
De vet att influerare tjänar pengar och att många har kommersiella samarbeten.
Om det kommersiella blir för tydligt kan känslan av äkthet minska. Samtidigt spelar relationen till influeraren roll. Någon som man har följt och haft förtroende för under lång tid kan bedömas mindre kritiskt.
Tjejerna såg även problem med hur psykisk ohälsa framställs.
De diskuterade bland annat risken för att det kan skapas en förväntan på att unga tjejer ska må dåligt. De reflekterade också kring hur ord som ångest och depression används.
Samtidigt betonade tjejerna starkt att människor själva måste få sätta ord på hur de mår.
Unga tolkar det de ser
En viktig del av forskningen är att ungdomarna själva har fått komma till tals.
Studier och diskussioner om unga och sociala medier handlar ofta om möjliga negativa konsekvenser. Forskarna bakom de här studierna har i stället velat undersöka hur ungdomarna själva tolkar och förhåller sig till budskapen de möter.
Resultaten visar att relationen mellan unga, influerare och psykisk hälsa inte är svartvit.
Tonårstjejerna kan känna stark igenkänning i en influerares berättelse och samtidigt vara kritiska till delar av innehållet. De kan uppskatta öppenheten kring psykisk ohälsa och samtidigt fundera över hur den påverkar bilden av hur unga tjejer förväntas må.
Och de kan vilja lyssna på någon som själv har upplevt psykisk ohälsa, samtidigt som de ser läkare och psykologer som mer kunniga när det gäller professionella råd.
För föräldrar ger forskningen framför allt en möjlighet att få syn på hur tonårstjejerna själva beskriver och resonerar kring en del av den digitala värld som är en självklar del av deras vardag.
Om forskningen
Den vetenskapliga studien “I think you’d rather listen to an influencer than a doctor”: How teenage girls make meaning of influencers’ mental health advice publicerades online i tidskriften Childhood den 12 maj 2026.
Forskningen är en del av projektet Apps and downs – psykisk hälsa och tonårstjejers förståelse av budskapet i sociala medier vid Linköpings universitet. Projektet har finansierats av Forte och genomförts i samverkan med skolhälsovården i Linköpings kommun.
Källor
Anette Wickström och Judith Lind, “I think you’d rather listen to an influencer than a doctor”: How teenage girls make meaning of influencers’ mental health advice, Childhood. Publicerad online 12 maj 2026.
https://doi.org/10.1177/09075682261449587
Linköpings universitet, Apps and downs – psykisk hälsa och tonårstjejers förståelse av budskapet i sociala medier.
https://liu.se/forskning/psykisk-halsa-och-tonarstjejers-forstaelse-av-budskapet-i-sociala-medier
Judith Lind och Anette Wickström, ”Vem är du att säga hur jag mår?” Tonårstjejer diskuterar representationer av ångest i en svensk influencers Youtube-video, Nordisk tidsskrift for ungdomsforskning, 2024, 5(2).
https://doi.org/10.18261/ntu.5.2.3
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten. Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
