När Sverige införde obligatorisk sexualundervisning i skolorna på 50-talet var vi först i världen. Än idag är vi ett av de länder som arbetar mest med frågorna. Men hur ser skolans sexualundervisning egentligen ut? Vad får eleverna lära sig?
Sexualitet, samtycke och relationer
Sedan 2022 kallas skolans sexualundervisning för sexualitet, samtycke och relationer, till skillnad från tidigare då den benämndes sex och samlevnad. Ordet samtycke är nytt och visar att ömsesidighet och kommunikation är viktiga utgångspunkter och något ungdomar behöver få lära sig om. Sexualitet, samtycke och relationer är inte ett eget ämne utan teman eleverna ska få möta i flera olika skolämnen, från lågstadiet upp genom gymnasiet. Det kallas för ämnesintegrering.
Tidigare var det vanligare att sexualundervisningen bestod av enstaka lektioner och främst handlade om hur barn blir till, preventivmedel och könssjukdomar. Så är det inte längre. Idag är sexualundervisning inte ett ”bonusämne” utan ett kunskapsområde som i stället är brett. Eleverna ska få lära sig om kroppen, relationer, känslor och sex, men också om jämställdhet och rättigheter, normer, identitetsutveckling och hur man är mot varandra. Det är ett led i skolans arbete med att stärka elevernas hälsa. Undervisningen är också en del av skolans värdegrundsarbete och ett sätt att motverka kränkningar och våld.
Olika ämnen bidrar med sina perspektiv
Förhoppningen är att eleverna ska få en undervisning som bildar en helhet. I biologi ger läraren kunskap om puberteten, lust och kondomer, medan samhällsundervisningen tar upp lagstiftning och mänskliga rättigheter. Historielektionerna handlar om hur kvinnor och män har haft det i olika tider och i idrott kan eleverna få prata om kroppsuppfattning och självbild men också om hur könsnormer tar sig uttryck i idrottsvärlden. I bildämnet finns möjlighet att diskutera makt, kön och sex i konst och reklambilder medan religionsläraren tar upp olika religioners syn på familj och sexualitet. I språkämnena läser eleverna skönlitteratur om kärlek och vänskap och samtalar om hur man kan kommunicera om gränser och närhet.
Som förälder kan du ställa frågor till skolan om vad de gör i olika ämnen och vilka böcker eller material de utgår ifrån. Det visar att du är nyfiken och engagerad. Skillnaderna i kvalitet i undervisningen kan vara stor mellan olika skolor. Det finns de som bedriver en systematisk och genomtänkt undervisning och andra som inte har kommit lika långt.
I läroplanen står det att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer ska
- främja elevernas hälsa och välbefinnande
- stärka förmågan att göra medvetna och självständiga val
- bidra till förståelse för egna och andras rättigheter
- förmedla betydelsen av samtycke
- omfatta kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck
- utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.
I och utanför klassrummet
Utöver ämnesundervisningen kan skolan bjuda in till exempel elevhälsan, ungdomsmottagningen eller RFSU till klassrummet. Det visar eleverna var de kan få hjälp och vilket stöd som finns att få. Skolan kan även uppmärksamma särskilda dagar, som Internationella kvinnodagen, Världsaidsdagen eller Alla hjärtans dag.
En form av sexualundervisning sker utanför lektionstid. Under en skoldag kan sådant hända som inte går att planera för. Det kan vara aktuella mediehändelser eller något som delas i sociala medier, en konflikt som uppstår eller könsord som ropas i korridoren. Att markera mot kränkningar är ett ansvar för all skolans personal. Oförutsedda händelser och frågor från eleverna har också styrkan att de ger möjlighet till meningsfulla samtal.
En viktig grund
Som förälder kan det låta tidigt att eleverna får sexualundervisning från lågstadiet, och då är det bra att veta att den undervisningen inte handlar om sex. Yngre barn har lektioner om vänskap, känslor och hur kroppar fungerar. Det är inte ovanligt att få sina första pubertetstecken i 10-årsåldern. Då är det skönt att ha fått kunskap om puberteten så att man förstår vad det är som händer.
Att undervisningen påbörjas tidigt är betydelsefullt eftersom det stärker elevernas självkänsla och hälsa och lägger en viktig grund. Samtal som förs med yngre barn om hur man är en bra kompis kan utvecklas till att handla om schyssta regler i en kärleksrelation. Och när man pratar med lågstadiebarn om rätten till den egna kroppen har man redan påbörjat tonårstidens samtal om integritet och samtycke.
Om du som förälder har funderingar
Hur föräldrar känner inför skolans sexualundervisning skiljer sig åt. Det kan vara skönt att inte själv behöver ta alla dessa samtal, och en lättnad att ens barn får lära sig sådant man själv inte fick. Andra känner sig osäkra på vad skolan förmedlar. Sexualitetsfrågor är personliga och berör värderingar som vägleder oss i livet. Det är därför inte konstigt om undervisningen väcker tankar och känslor. Om du är uppvuxen i ett annat land än Sverige kan dina egna erfarenheter av sexualundervisning dessutom skilja sig stort.
Om du undrar över något kan du börja med att prata med barnets lärare. Att få mer insyn och en bättre bild av hur skolan arbetar kan göra att det känns lugnare. Läroplanen har slagit fast att alla elever har rätt till sexualundervisning. Det är inte detsamma som att alla människor behöver dela samma värderingar eller tycka lika i alla frågor. Det viktiga är att eleverna får ta del av samma kunskap och ges möjlighet att samtala med varandra om sådant de möter i samhället.
När barn själva blir tillfrågade brukar de tycka att det är skönt att få kunskap om kroppen, känslor och sex i just skolan – att ställa frågor till en förälder kan vara mer pinsamt. Eleverna efterfrågar också mer undervisning. Sådant ungdomar särskilt vill lära sig mer om är hbtq-frågor, jämställdhet och hur man får en relation att fungera bra.
Det säger forskningen
Det finns ett starkt stöd i forskning för att bra sexualundervisning stärker ungas hälsa. Undervisningen förebygger könssjukdomar och oönskade graviditeter men den påverkar också ungas självuppfattning positivt, lär dem att förstå och hantera känslor, bygger upp färdigheter som förebygger sexuella övergrepp och minskar våld i nära relationer. Bra sexualundervisning utvecklar ungas kritiska tänkande, ökar förståelsen för könsnormer och motverkar fördomar mot hbtq-personer. Allra mest effektivt är det om undervisningen påbörjas redan när barnen är unga och innan de har börjat vara sexuellt aktiva.
Kunskap om sexualitet leder heller inte till att ungdomar har mer sex, snarare tvärtom. Tonåringar som har fått bra undervisning i skolan tenderar faktiskt att debutera sexuellt lite senare än andra, och de ägnar sig åt säkrare former av sex. Det beror troligtvis på att de känner sig tryggare och kan göra mer medvetna val.
Faktarutan är hämtad från Världens viktigaste samtal – en handbok till föräldrar om tonåringar och sex av Nathalie Simonsson (RFSU/Ordfront 2024).]
Länkar
En film från Skolverket om hur unga ser på skolans sexualundervisning och vad de önskar sig mer av
Läs mer om sexualitet, samtycke och relationer på Skolverkets hemsida
Bildkälla: Fotograf Daniel Ivarsson, RFSU
Artikel skriven av: Nathalie Simonsson, RFSU
