Att starta skolan efter sommar kan för vissa väcka oro, stress och motvilja, en klump i magen som inte försvinner, utan snarare växer ju närmare skoldagen kommer. Det kan vara ett tecken på att ditt barn faktiskt inte mår bra i skolmiljön. Det är heller inte alltid uppenbart för omgivningen, eftersom barn visar obehag på olika sätt. Några blir ledsna, andra blir arga, och vissa drar sig undan utan att säga något.
Vad är det som skaver?
Ett barn som börjar känna stark motvilja inför skolan kan bära på flera olika sorters stress. Det kan vara oro inför sociala situationer, rädsla för att inte klara skolarbetet eller en känsla av att inte passa in. Ibland handlar det om faktiska svårigheter som inte uppmärksammats eller åtgärdats, som koncentrationsproblem, behov av struktur eller utmaningar med att förstå instruktioner.
Skolan har enligt Skolverket ett tydligt ansvar att anpassa undervisningen så att alla elever får förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Det kan handla om extra anpassningar, som är mindre förändringar inom den ordinarie undervisningen, till exempel tydligare instruktioner, en lugnare arbetsplats eller hjälp med planering. Om det visar sig att detta inte räcker, kan eleven ha rätt till särskilt stöd, vilket är mer omfattande och ofta långsiktigt. För att det ska kunna sättas in görs en pedagogisk utredning och ett åtgärdsprogram upprättas i samråd med elev och vårdnadshavare.
Det är alltså inte meningen att barn ska behöva stå ut i en miljö som blir övermäktig. Skolan har en skyldighet att agera när en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen eller mår dåligt i sin skolvardag.
Tecken att vara uppmärksam på
Oro visar sig som sagt olika hos olika barn, men några signaler återkommer ofta:
- Barnet får ont i magen eller huvudet på morgonen, särskilt i samband med skoldagar.
- Du märker att barnet blir ovanligt tyst, oroligt eller får starka känsloutbrott hemma.
- Barnet vill inte prata om skolan, eller uttrycker att “allt är tråkigt” utan att kunna förklara varför.
- Det blir konflikter kring läxor, packning eller rutiner, sådant som tidigare gått bra.
Dessa mönster behöver inte betyda att något är fel men om de håller i sig över tid, kan det vara klokt att ta kontakt med skolan för en första dialog.
Vad kan du som vårdnadshavare göra?
Du behöver inte ha alla svar, men din uppmärksamhet och nyfikenhet är ovärderlig. Ett bra första steg är att vara lyhörd för hur ditt barn pratar om skolan och våga närma dig ämnet. Det kan vara mer hjälpsamt att ställa frågor om känslor än om prestationer. Istället för att fråga “Hur gick det på matten idag?” kan du pröva: “Hur kändes det när du kom till skolan idag?”
Om du känner att något inte stämmer, vänta inte för länge med att ta kontakt med skolan. Skolverket betonar att skolan ska arbeta förebyggande, vilket kräver samverkan mellan hem och skola. Du som vårdnadshavare känner ditt barn bäst och dina observationer är viktiga pusselbitar i skolans arbete Skolans personal är skyldig att snabbt reagera om en elev riskerar att halka efter eller inte mår bra. I första hand ska undervisningen anpassas så långt det är möjligt inom ramen för klassrummet. Om det inte räcker görs en noggrann utredning där man tittar på vad barnet behöver för att nå kunskapsmålen och känna trygghet.
Vår gemensamma uppgift
Vi vet att barn som får rätt stöd i tid har mycket större chans att trivas, lära sig och känna att de lyckas i skolan. Därför är det så viktigt att vi vuxna hjälps åt både i hemmet och inom skolan. Ibland kan den lilla oron i magen vara tillfällig och går över av sig själv. Men ibland är den ett tecken på att något behöver förändras.
Läs mer om Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på Skolverket.se
