Som förälder eller annan vårdnadshavare vill man alltid sitt barns bästa. Ofta fokuserar vi på kost, motion och att barnen ska få stimulans i vardagen. Men något som är minst lika viktigt, och som ibland hamnar i skymundan, är sömnen och särskilt den del som kallas REM-sömn. Många vet att vi behöver olika sömnstadier under natten, men få känner till hur avgörande just REM-sömnen är för barns hjärnor och känsloliv.
Vad är egentligen REM-sömn?
REM står för Rapid Eye Movement, vilket på svenska betyder snabba ögonrörelser. Namnet kommer av att ögonen rör sig snabbt fram och tillbaka bakom stängda ögonlock under detta stadium. Men det är inte bara ögonen som är aktiva, hjärnan är nästan lika verksam som när vi är vakna. Det är under REM-sömnen som de flesta av våra drömmar utspelar sig.
Natten delas upp i cykler som varar omkring 90 minuter, där både djupsömn (NREM) och REM-sömn ingår. Efter en period av djupsömn går hjärnan över i REM-sömnen. Hos vuxna brukar ungefär 20–25 procent av nattsömnen vara REM, men hos spädbarn kan det röra sig om hälften. Med åldern förändras detta naturligt – små barn tillbringar betydligt mer tid i REM-stadiet eftersom deras hjärnor är mitt uppe i intensiv utveckling.
Varför är REM-sömnen så viktig för barn?
Det är lätt att tänka på sömn som ett passivt tillstånd där kroppen bara vilar upp sig. Men särskilt REM-sömnen är en period av hög aktivitet i hjärnan. Under dessa faser bearbetar hjärnan dagens alla intryck, sorterar och lagrar minnen och tränar på att förstå känslor och sociala situationer. För ett barn som hela tiden lär sig nytt är detta ovärderligt.
Många studier visar att REM-sömnen spelar stor roll för minnesfunktion och inlärning. Det handlar inte bara om att komma ihåg fakta från skolan, utan också om att lära sig förstå relationer och utveckla empati. Dessutom verkar REM-sömnen ha en viktig funktion för känslomässig reglering. Barn som sover dåligt kan därför lättare bli ledsna, arga eller oroliga, eftersom hjärnan inte får den chans till emotionell sortering som den behöver.
Sömnbrist påverkar mer än du tror
När barn inte får tillräckligt med sömn, och därmed inte heller tillräckligt med REM-sömn, påverkar det dem på flera plan. Många föräldrar har nog märkt hur en dåligt sovande natt kan göra barnet mer lättirriterat och svårare att koncentrera sig nästa dag. Men brist på REM-sömn kan också på sikt påverka barnets förmåga att hantera stress och bygga upp självkänsla.
För tonåringar, som ofta har oregelbundna sömnvanor och gärna är uppe sent, blir detta särskilt tydligt. Under puberteten sker viktiga förändringar i hjärnan som behöver just REM-sömn för att stärkas. Även känslomässiga upplevelser, som att hantera konflikter eller uppleva kärlek och vänskap, processas under dessa sömnstadier. Därför är ordentlig sömn inte bara viktigt för skolprestationerna utan för hela det sociala livet och självkänslan.
Hur kan man som förälder hjälpa till?
- Håll fasta tider för läggning och uppstigning, även på helger, så att kroppens inre klocka hittar en stabil rytm.
- Undvik skärmar i sängen eller precis innan läggdags. Ljuset från mobiler och surfplattor kan bromsa kroppens melatoninproduktion och göra det svårare att somna.
- Skapa en lugn stund före sänggående, till exempel genom att läsa en bok eller ha ett stillsamt samtal, så att hjärnan får signaler om att det är dags att varva ner.
- Se till att sovrummet är mörkt, svalt och tyst. Det är en enkel men effektiv åtgärd som hjälper både djupsömn och REM-sömn på traven.Tänk på att även tonåringar behöver detta. Många ungdomar sover med lampor eller hög musik, vilket kan störa sömnens kvalitet mer än man tror.
