Som vårdnadshavare kan det kännas oroande att höra att skolan lämnat uppgifter om ditt barn till socialtjänsten, särskilt om det skett utan att du först blivit tillfrågad. Här reder vi ut vad lagen säger, vilka situationer som kan uppstå och varför dessa regler finns.
Sekretess och tystnadsplikt i skolan
All personal inom skolan omfattas av regler om sekretess eller tystnadsplikt. Kommunala skolor följer offentlighets- och sekretesslagen (OSL), medan fristående skolor i stället omfattas av tystnadsplikt enligt skollagen, som i stort motsvarar reglerna för kommunala skolor. Sekretessen innebär att uppgifter om ditt barn inte får lämnas ut till andra myndigheter eller personer utan ditt samtycke, med vissa viktiga undantag. Ett av de viktigaste är skyldigheten att anmäla oro till socialtjänsten.
Anmälningsskyldighet vid oro för att ett barn far illa
Både skola, socialtjänst och polis har ett gemensamt ansvar för att skydda barn. Enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) måste skolpersonal genast anmäla till socialtjänsten om de i sitt arbete får kännedom om, eller misstänker, att ett barn far illa. Detta kallas orosanmälan och kan handla om våld i hemmet, bristande omsorg, missbruk i familjen, psykisk ohälsa hos barnet eller vårdnadshavaren, samt riskbeteenden som kriminalitet eller missbruk. Denna skyldighet gäller även om vårdnadshavaren inte samtycker. Skolans uppdrag är alltid att sätta barnets säkerhet och välmående först.
Behöver skolan fråga mig först?
I normalfallet behöver skolan inte ditt godkännande för att göra en orosanmälan. Det är en självständig skyldighet för varje anställd, även om de vet att en annan myndighet redan har anmält samma barn. Det finns dock situationer där samtycke krävs, till exempel om uppgifterna inte omfattas av anmälningsplikten men ändå behöver delas, vid gemensamma möten mellan skola, socialtjänst och polis, eller när mer information än själva orosanmälan ska lämnas. Samtycke kan vara muntligt eller skriftligt, men ska dokumenteras. Du har alltid rätt att återkalla ett samtycke.
Vilken information kan lämnas?
En orosanmälan ska innehålla de uppgifter som behövs för att socialtjänsten ska kunna bedöma barnets situation. Det kan vara observationer från skolan om barnets mående och beteende, händelser som tyder på omsorgsbrist eller risker, samt uppgifter från samtal med barnet. Uppgifterna ska vara sakliga, relevanta och begränsade till det som är nödvändigt.
Får jag veta om en anmälan gjorts?
Socialtjänsten kan i vissa fall ge återkoppling till den som gjort anmälan, men det finns ingen skyldighet att informera vårdnadshavaren direkt, särskilt om det bedöms olämpligt, till exempel om det kan riskera barnets trygghet. Du som vårdnadshavare får oftast information i samband med att en utredning inleds, om det inte finns särskilda skäl att vänta.
Varför finns dessa regler?
Syftet är att barn som riskerar att fara illa ska få stöd så tidigt som möjligt. Genom att skola och socialtjänst kan dela viktig information utan dröjsmål minskar risken att barn faller mellan stolarna. Det är också ett sätt att samordna insatser, särskilt i situationer där flera aktörer, som skola, socialtjänst och polis, behöver samarbeta.
Läs mer om sekretess här
Skolverket- Frågor och svar om att dela information
Skolverket- Offentlighet, sekretess och tystnadsplikt
Socialstyrelsen- Anmälan till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa
