När det kommer till alkoholfrågan kan det kännas extra känsligt, särskilt under tonårens impulsstyrda och känsliga period. Hur skapar man en trygg dialog där tonåringen känner sig lyssnad på och respekterad, men inte övervakat?
Förstå tonårshjärnan, förutsätt inte rationalitet i känslomättade stunder
Ungdomars hjärnor utvecklas i olika tempo. De delar som styr planering, impulskontroll och konsekvenser, pannloberna, mognar inte helt förrän omkring 25 års ålder. Den här obalansen innebär att reptilhjärnan, drivkraften för njutning och impulser, ofta tar över och driver riskfyllt beteende, särskilt i sociala sammanhang. Grupptryck förstärker detta ytterligare, ensamma fungerar unga ofta ansvarsfullt, men i ett gäng kan de ta dubbelt så stora risker.
Det betyder att rationella argument om risker och framtid inte alltid når fram och impulsiva känslor gör att “nu” känns viktigare än “senare”.
Skapa en relation präglad av nyfikenhet, trygghet och närvaro
Tonåringar uppskattar att vuxna visar att de bryr sig, utan att skuldbelägga. Det handlar om att fråga utan att förhöra: att lyssna utan att överreagera. En naturlig, vardaglig dialog är grunden för att barnet ska våga vara ärligt. Satsa på samtal långt före högtider, inte bara vid exempelvis Valborg eller helger.
Visa tydligt att du finns där, oavsett. Att barnet alltid är välkommen hem, även om det druckit alkohol, utan risk för konflikt eller skam.
När oro uppstår, tala utifrån hur du själv känner istället för att anklaga. Använd jag-budskap, till exempel: “Jag är orolig för att du varit ute och druckit, det gör mig rädd”, snarare än “Du dricker för mycket!”. Det visar omtanke utan att pressa. Undvik skuldbeläggning om något gått fel, det minskar chansen att din tonåring är öppen nästa gång.
Unga dricker ofta för att passa in eller inte riskera uteslutning. Som förälder kan du ge dem ett sätt att säga nej, kort och enkelt, utan förhandlingsläge. Förbered korta fraser, undvik moraliserande och återigen: visa att det är okej att komma hem, även om det druckits alkohol.
