Kroppsidealen som unga möter idag är inte nya, men de är mer närvarande än någonsin. I sociala medier exponeras barn och tonåringar för oändliga bilder av kroppar som upplevs som ”perfekta”, ofta redigerade, filtrerade och ouppnåeliga. Även om många unga vet att bilderna är redigerade påverkas de ändå, eftersom idealen upprepas och förstärks varje dag.
Det handlar inte längre bara om smalhet, utan också om att vara vältränad, ha perfekt hy, vitt leende och nyfixade naglar. Kroppen har blivit ett projekt, något man ska kontrollera och förbättra. Många unga lär sig tidigt att deras utseende kan bedömas, kommenteras och jämföras, vilket gör det svårt att vara snäll mot sig själv och skapa god självkänsla.
I SCB:s rapport om ungas psykiska hälsa (2022) framgår att flickor i åldern 16–29 år är särskilt utsatta: nästan 6 av 10 uppger att de har psykiska besvär som oro, ängslan eller ångest, en ökning med 116 % på bara 10 år. Rapporten pekar ut jämförelser på sociala medier som en av flera faktorer som påverkar självkänslan negativt.
Varför utvecklar unga ätstörningar?
Det finns ingen enskild orsak till att en person utvecklar en ätstörning. Det är en komplex samverkan mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Men för många unga är ätstörningar ett sätt att hantera svåra känslor, stress, självkritik eller en upplevelse av att inte räcka till.
Forskning visar att låg självkänsla, höga krav på sig själv, behov av kontroll och svårigheter att hantera känslor är vanliga riskfaktorer. För vissa blir maten och kroppen ett sätt att skapa struktur i en tillvaro som känns kaotisk eller kravfylld. För andra handlar det om att försöka passa in, bli accepterad eller få bekräftelse.
Enligt Riksäts årsrapport 2022 hade specialiserade ätstörningsenheter i Sverige nästan 9 000 registrerade patienter under året, där 90 % var kvinnor. Det är en tydlig könsskillnad, men experterna varnar också för att mörkertalet bland unga killar kan vara stort då färre killar söker hjälp.
Rapporten lyfter också att ätstörningar oftast debuterar tidigt. Medianåldern för anorexia nervosa är 15 år, och för bulimia nervosa strax därefter. Det innebär att många redan i högstadiet eller gymnasiet har utvecklat ett allvarligt sjukdomstillstånd.
När självvärdet flyttar in i kroppen
För många unga är kroppen inte längre bara en kropp, den har blivit en symbol för vem man är, hur stark man är, hur mycket man kontrollerar sitt liv. När det händer blir det svårt att känna sig tillräcklig utan att samtidigt kontrollera vad man äter, hur man tränar eller hur man ser ut.
Detta är extra allvarligt eftersom tonåren är en period då identiteten formas. Unga människor är på väg att förstå vilka de är, vad de vill och hur de hör ihop med andra. Om självvärdet då byggs på kropp och prestation blir grunden skör och risken för psykisk ohälsa ökar.
I SCB:s siffror syns också att psykisk ohälsa hos unga kvinnor har blivit vanligare än hos äldre kvinnor, något som inte stämde för bara 20 år sedan. Det är en ny och oroande trend där unga vuxna nu är den grupp i samhället som mår sämst mentalt.
När det behövs stöd
Om ett barn eller en tonåring visar tecken på ätstörning är det viktigt att ta det på allvar. Ätstörningar kan utvecklas snabbt och pågå i det tysta under lång tid. Tidiga insatser ger bäst förutsättningar för tillfrisknande. Stöd finns att få via elevhälsan, vårdcentral, BUP och specialiserade ätstörningsenheter. Ingen ska behöva kämpa ensam.
Länkar till rapporterna:
