Unga mellan 15 och 25 år använder internet i självdestruktivt syfte mer än befolkningen som helhet. De med hög självmordsrisk använder nätet målinriktat. Nu ger Mediemyndigheten ut en informationsfolder om ungas suicidkommunikation på nätet.
Häftet ”Ungdomar och suicidkommunikation: Vad händer på de digitala plattformarna” bygger på en forskningsöversikt och vänder sig till personal inom primärvård, socialtjänst, barn/ungdoms- och vuxenpsykiatri samt skolhälsovård inklusive skolkuratorer. Den innehåller också hänvisningar till en rad olika rapporter om unga, medier och ohälsa som Statens medieråd (numera Mediemyndigheten) producerat under de senaste åren.
Suicidsamtal sker på nätet
Många har en uppfattning om att de flesta samtal kring suicid sker i vårdsituationer. I själva verket sker den största delen av all suicidkommunikation på internet, mellan människor som inte alls känner varandra. Den utvecklingen började redan på 1990-talet.
Tanken med broschyren är att öka kunskapen kring hur unga människor kommunicerar om självmord och vad som pågår på de digitala plattformarna. Nätet har, som så ofta, både negativa och positiva sidor. Dels finns sedan länge sajter som förhärligar självmord, tipsar om ”säkra” självmordsmetoder och till och med uppmuntrar unga människor att ta sina liv som ett sätt att lösa problem. Dessa plattformar är relativt lätta att hitta via sökmotorerna.
Hög internetanvändning indikerar risk
Ungdomar har generellt alltid umgåtts mer än andra åldersgrupper via nätet. Det umgänget inkluderar även kommunikation kring självmord. Studier visar att unga vuxna mellan 15 och 25 år använder internet i självdestruktiva syften i högre utsträckning än befolkningen som helhet.
Hög användning av digitala medier indikerar, enligt forskning, i sig att det kan finnas en risk för, eller vara ett symtom på, en allvarligare psykiatrisk problematik. Senare tids forskning och analyser har konstaterat att ungdomar med hög användningsnivå av digitala medier har en markant större benägenhet att uppvisa psykiatriska symtom som depression, självmordstankar eller en historik av självmordsförsök jämfört med ungdomar med låg användningsnivå. Ungdomar med hög användningsnivå hade utfört dubbelt så många självmordsförsök jämfört med ungdomar med låg användningsnivå.
Men på nätet finns också sajter med stöd, råd och hjälp till unga med självmordstankar – här är potentialen att kunna hjälpa alltså stor. Dessa sidor är fler, men inte lika lätta att hitta.
Ursprungsrapporten, ”Suicidkommunikation på digitala plattformar: En forskningsöversikt” (2021) är författad av bland annat Michael Westerlund, forskningsspecialist på Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Karolinska institutet, som också fackgranskat broschyren.
Om Mediemyndigheten
Mediemyndigheten bildades 1 januari 2024 genom ett sammangående mellan Myndigheten för press, radio och tv och Statens Medieråd. Myndigheten ska verka för yttrandefrihet, följa medieutvecklingen, samordna det nationella arbetet med medie- och informationskunnighet samt verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och verka för att skydda barn och unga från skadlig mediepåverkan.
