Användningen av sociala medier minskar bland yngre barn, medan den fortfarande är en självklar del av vardagen för de flesta tonåringar. Det visar Mediemyndighetens rapport Ungar & medier 2025. För elevhälsan ger rapporten en aktuell bild av barns och ungas digitala vardag – och ett kunskapsunderlag för skolans arbete med bland annat hälsa, sömn och digital utsatthet.
Barns och ungas medievanor förändras. Det framgår av Mediemyndighetens senaste Ungar & medier, den återkommande nationella undersökningen om barns och ungas medieanvändning och attityder till medier.
Förändringen är särskilt tydlig bland yngre barn.
I den senaste undersökningen uppger 35 procent av 9–12-åringarna att de använder sociala medier varje dag. Bland tonåringarna är användningen betydligt mer utbredd: 83 procent av 13–16-åringarna och 85 procent av 17–18-åringarna använder sociala medier dagligen.
Samtidigt uppger 46 procent av 9–12-åringarna att de aldrig använder sociala medier. Bland tonåringarna är motsvarande andel 4 procent.
Ett trendbrott bland yngre barn
Mediemyndigheten beskriver utvecklingen bland yngre barn som ett trendbrott. Den dagliga användningen av sociala medier bland 9–12-åringar har minskat jämfört med tidigare undersökningar.
Skillnaden mellan yngre barn och tonåringar är därmed betydande. Rapporten ger inte stöd för en generell bild av ”barns användning av sociala medier” – medievanorna ser olika ut beroende på bland annat ålder.
Ungar & medier 2025 bygger på en nationellt representativ enkätundersökning bland barn och unga 9–18 år. Barnen och ungdomarna svarar själva på frågor om sin medieanvändning och sina attityder till medier. SCB har genomfört urval och datainsamling, som för den aktuella rapporten genomfördes hösten och vintern 2024.
Minskad användning säger inte i sig något om hälsan
Utvecklingen är intressant ur ett elevhälsoperspektiv, men resultaten behöver tolkas utifrån vad undersökningen faktiskt mäter.
Ungar & medier beskriver medievanor och attityder. Undersökningen visar alltså inte att minskningen av sociala medier bland yngre barn har lett till exempelvis bättre psykisk hälsa eller sömn.
För den typen av frågor finns ett annat relevant kunskapsunderlag. Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Mediemyndigheten sammanställt forskningen om digitala medier och barns och ungas hälsa.
Kunskapsläget är komplext. Digitala medier kan fylla positiva funktioner genom exempelvis vänskap, gemenskap, underhållning och lärande. Samtidigt visar forskningen samband mellan mycket skärmanvändning och bland annat sämre sömnhälsa och depressiva symtom.
Även innehållet och sammanhanget har betydelse. I kunskapssammanställningen behandlas bland annat utsatthet på nätet, osunda kroppsideal och vad omfattande användning kan innebära när den tränger undan sömn, fysisk aktivitet eller andra delar av vardagen.
Det gör mängden skärmtid till en del av bilden, snarare än hela bilden.
Sömn ett område med tydlig koppling
Sömn är ett område där forskningsunderlaget har fått konkret genomslag i Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
Myndigheten rekommenderar bland annat att skärmar läggs undan 30–60 minuter före sovdags och att mobiltelefoner och andra skärmar lämnas utanför sovrummet under natten.
Bakgrunden är bland annat forskning om sambanden mellan skärmanvändning och sömn. Användning nära läggdags kan exempelvis innebära senare insomning, medan användning och notiser under natten kan störa sömnen.
För elevhälsan är det relevant kunskap i såväl det individuella arbetet som i skolans bredare hälsofrämjande arbete.
Kunskapsunderlag för skolans gemensamma arbete
Resultaten i Ungar & medier kan också vara användbara utanför det individuella elevarbetet.
Digitala vanor berör flera områden där elevhälsan och skolans pedagogiska verksamhet möts: sömn och återhämtning, psykiskt välbefinnande, relationer, utsatthet och förutsättningar för lärande.
Här kan elevhälsans professioner bidra med kunskap och perspektiv till lärare, mentorer, arbetslag och skolledning.
Det kan exempelvis handla om att sätta frågor om trötthet och återhämtning i ett bredare hälsoperspektiv, bidra med kunskap när skolan arbetar förebyggande mot digital utsatthet eller ge stöd i att förstå hur nätbaserade relationer och händelser kan följa med in i skolmiljön.
Elevhälsans tvärprofessionella perspektiv kan också bidra till att frågan inte reduceras till en diskussion om skärmtid. En förändring i medieanvändning behöver inte ha samma betydelse för alla elever, och olika aspekter av det digitala livet kan vara relevanta beroende på sammanhang.
Aktuell kunskap om en snabbt föränderlig vardag
Ungar & medier 2025 visar framför allt att barns och ungas digitala vardag förändras och att skillnaderna mellan åldersgrupper är stora.
Minskningen av sociala medier bland yngre barn är ett tydligt trendbrott. Samtidigt använder en stor majoritet av tonåringarna fortfarande sociala medier varje dag.
För elevhälsan ger rapporten aktuell kunskap om en viktig del av barns och ungas liv. Tillsammans med kunskapsunderlaget om digitala medier och hälsa kan den användas för att nyansera diskussionen om skärmar och sociala medier – och bidra med relevanta perspektiv i skolans främjande och förebyggande arbete.
Källor
Mediemyndigheten: Ungar & medier 2025
Huvudkälla. Nationellt representativ undersökning om medievanor och attityder bland barn och unga 9–18 år.
Mediemyndigheten – Ungar & medier
Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten: Digitala medier och barns och ungas hälsa – en kunskapssammanställning
Kunskapsunderlag om bland annat psykisk och fysisk hälsa, sömn, användning och innehåll.
Digitala medier och barns och ungas hälsa
Folkhälsomyndigheten: Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning
Åldersanpassade rekommendationer om bland annat balans, sömn och digital medieanvändning.
Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning
Folkhälsomyndigheten: Forskningen bakom skärmrekommendationerna
Sammanfattning av forskningsunderlaget bakom rekommendationerna.
Forskningen bakom skärmrekommendationerna
Folkhälsomyndigheten: Forskningssammanställning om digital medieanvändning och hälsa bland barn och unga
Fördjupat vetenskapligt underlag om bland annat psykisk och fysisk hälsa och levnadsvanor.
Forskningssammanställningen
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten. Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
