Sena komplikationer efter barncancerbehandling kan påverka skolgången långt efteråt. Efter behandling av hjärntumör kan det bland annat handla om hjärntrötthet, långsammare processhastighet och svårigheter med exekutiva funktioner. För elevhälsan är det viktigt att inte vänta tills problemen blir uttalade, säger barnonkologen och forskaren Elizabeth Schepke och konsultsjuksköterskan Linnea Larsson.
I dag överlever 88 procent av alla barn som drabbas, enligt Barncancerfonden. Samtidigt kan både sjukdomen och behandlingen ge komplikationer senare i livet. Vilka svårigheter som uppstår och hur omfattande de blir varierar bland annat beroende på diagnos och behandling.
Barn som har behandlats för hjärntumör är en grupp där neurokognitiva svårigheter kan få stor betydelse för skolgången.
Det är också ett område som Elizabeth Schepke, överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och forskare inom barnonkologi, arbetar med. Hon har utsetts till Årets barncancerforskare 2026 av Barncancerfonden för sin forskning om hur sena komplikationer efter behandling för medulloblastom kan förebyggas och hur återhämtningen kan förbättras.
I forskningen kombineras epigenetiska analyser med en digital träningsintervention för att bland annat undersöka vilken betydelse fysisk aktivitet kan ha.
För Elevhälsan berättar Elizabeth Schepke och konsultsjuksköterskan Linnea Larsson vid Barncancercentrum i Göteborg om vad sena komplikationer kan innebära när barnet befinner sig i skolan.
Hjärntrötthet kan påverka hela skoldagen
Sena komplikationer är vanliga efter barncancerbehandling. När det gäller barn som behandlats för hjärntumör lyfter Schepke och Larsson särskilt fram neurokognitiva svårigheter som kan påverka skolgången.
Det kan handla om långsammare processhastighet, påverkan på exekutiva funktioner och ökad uttröttbarhet eller hjärntrötthet. Svårigheterna kan innebära att eleven behöver anpassningar och stöd för att kunna ta till sig undervisningen och visa sina kunskaper på rättvisa villkor.
Hjärntrötthet förekommer framför allt efter behandling av hjärntumör, men kan enligt Schepke och Larsson även förekomma efter andra cancerdiagnoser.
En utmaning är att tröttheten inte alltid blir tydlig i skolan. De beskriver hur barn kan lägga all den energi de har på att klara skoldagen, med följden att stora delar av fritiden sedan går åt till vila och återhämtning.
– En trötthet som märks tydligt har egentligen gått för långt och nyckeln till framgång är att identifiera energikrävande moment och planera in pauser och återhämtning i förebyggande syfte, säger Elizabeth Schepke och Linnea Larsson.
Det gör en nära dialog med eleven och vårdnadshavarna viktig. Hur barnet fungerar efter skoldagens slut kan ge information som inte är lika lätt att upptäcka i klassrummet.
Även idrott och fysisk aktivitet kan behöva anpassas
Sena komplikationer behöver inte bara vara kognitiva. Påverkan på exempelvis syn eller motoriska färdigheter kan medföra behov av hjälpmedel eller anpassningar, bland annat inom idrott och hälsa.
Samtidigt är fysisk aktivitet en viktig del av Schepkes forskning.
Forskargruppen undersöker om fysisk aktivitet kan påverka biologiska processer som är kopplade till förtida åldrande efter behandling av medulloblastom och på sikt bidra till att förebygga eller minska vissa sena komplikationer. Det är en fråga som forskningen ska undersöka, inte ett färdigt resultat.
För skolan blir det viktigt att skapa möjligheter till delaktighet utifrån elevens individuella förutsättningar.
– Förhoppningen är att en tidig och snabb rehabilitering ska främja barnets förutsättningar till delaktighet, på så lika förutsättningar som sina jämnåriga som möjligt, säger Schepke och Larsson.
En stor del av rehabiliteringen sker i skolan
Skolan har en viktig roll både under och efter behandlingen. Schepke och Larsson betonar att målet inte är att barnet först ska bli färdigbehandlat och därefter återvända till skolan.
Barn och unga uppmuntras i stället att delta i skolan så mycket som de kan och orkar utifrån sina förutsättningar.
– Det handlar alltså inte om att återgå till skolan efter behandling, utan i stället om att aldrig vara helt borta från den.
Skolan står för kontinuitet och beskrivs av Schepke och Larsson som en viktig friskfaktor och en symbol för hopp om livet efter sjukdomen.
Det innebär samtidigt att skola, elevhälsa, sjukvård och vårdnadshavare behöver arbeta tillsammans.
Sjukvården kan bidra med kunskap om barnets medicinska tillstånd, möjliga komplikationer och anpassningar som kan vara hjälpsamma. Barnet och vårdnadshavarna har kunskap om barnets styrkor, svårigheter och hur vardagen fungerar. Utifrån den samlade kunskapen är det sedan skolans ansvar att planera relevanta pedagogiska anpassningar och stöd.
– Detta är ett teamarbete och inte något som bör ligga enbart på barnets mentor, därför är elevhälsan en viktig medspelare, säger Schepke och Larsson.
Stödet behöver följa med genom skolgången
En särskilt viktig fråga för elevhälsan är vad som händer över tid.
Sena komplikationer kan förändras och behovet av stöd kan finnas kvar under lång tid. Det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer betonar också vikten av uppföljning av personer som behandlats för cancer under barn- och ungdomsåren.
Schepke och Larsson framhåller att kunskapen om barnets eventuella sena komplikationer och behov av anpassningar behöver följa med genom hela skolgången, även vid stadie- och skolbyten. Vården kan också fortsätta vara en samverkanspart över tid.
Elevhälsan behöver därför inte bara reagera på svårigheter som redan är synliga.
– Se det friska hos barnet – alla vill ha det som vanligt i skolan och vara som alla andra – men vänta inte på att barnet signalerar problem utan ha täta avstämningar med elev och vårdnadshavare för att tidigt identifiera behov av stöd.
De betonar också betydelsen av fortsatt uppföljning.
– Var medvetna om att svårigheterna ofta inte syns på utsidan och följ upp över tid. En del svårigheter kan minska med tiden, andra öka.
Tips: Stöd från Barncancerfonden
Barncancerfondens Skolhjälpen innehåller stöd för skolan kring elever som behandlas eller har behandlats för cancer. I materialet Rätt till stöd i skolan för elever med cancer finns bland annat information om sena komplikationer och särskilda råd till elevhälsan och studie- och yrkesvägledare.
Ta del av Barncancerfondens skolmaterial →
Ta del av webbutbildningen ”Ökad förståelse för sena komplikationer efter barncancer”
Långsiktig uppföljning aktuell även nationellt
Frågan om kontinuitet, förebyggande arbete och tidig upptäckt är samtidigt aktuell i ett bredare perspektiv.
I augusti 2026 lanserades det nationella hälsoprogrammet för barn och unga 0–20 år. Programmet har tagits fram av Socialstyrelsen tillsammans med fem andra myndigheter och ska bland annat bidra till mer sammanhållen och likvärdig hälsouppföljning under uppväxten och till att barn som behöver ytterligare stöd upptäcks tidigare. Elevhälsan är en av verksamheterna som berörs.
För elever som har genomgått en allvarlig sjukdom blir betydelsen av kontinuitet särskilt tydlig. Schepke och Larssons budskap till elevhälsan är att inte enbart se till hur eleven fungerar här och nu, utan att behoven kan behöva följas under hela skolgången.
Källor
Barncancerfonden: Årets barncancerforskare vill förbättra livet för barn efter behandling, 9 september 2026.
Intervju med Elevhälsan: Skriftliga svar från Elizabeth Schepke, överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och forskare inom barnonkologi, samt Linnea Larsson, konsultsjuksköterska vid Barncancercentrum i Göteborg.
Regionala cancercentrum i samverkan: Nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer.
Socialstyrelsen: Nationellt hälsoprogram för barn och unga, lanserat augusti 2026.
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten. Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
