Färre barn och ungdomar får nya registrerade diagnoser av depression och ångestsyndrom, samtidigt som adhd-diagnoserna fortsätter att öka. Det visar en ny kartläggning från Socialstyrelsen. Bland flickor i åldern 10–17 år ligger dessutom antalet registrerade fall av självskada kvar på en hög nivå.
Socialstyrelsens nya lägesbild, publicerad den 10 november 2026, visar att utvecklingen av psykiatriska diagnoser bland barn och unga går åt olika håll.
För första gången syns en tydligt nedåtgående trend för nya registrerade diagnoser av depression och ångestsyndrom. Samtidigt fortsätter adhd-diagnoserna att öka, särskilt bland flickor och unga kvinnor.
Vad förändringarna beror på är ännu inte klarlagt. Socialstyrelsen betonar att färre registrerade diagnoser inte nödvändigtvis innebär att den psykiska ohälsan minskar.
Depression och ångest minskar bland 10–17-åringar
Bland barn och ungdomar i åldern 10–17 år har antalet nya registrerade fall av depression minskat sedan 2021. Minskningen är särskilt tydlig bland flickor.
Även antalet nya diagnoser av ångestsyndrom har minskat bland flickor sedan 2023.
Socialstyrelsen pekar på flera möjliga förklaringar. En är att den psykiska hälsan faktiskt kan ha förbättrats i vissa grupper. En annan är att fler unga får vård inom primärvården, vars diagnoser ännu inte ingår i det nationella patientregistret.
Det innebär att statistiken främst visar förändringar i den registrerade diagnostiseringen, inte nödvändigtvis i hur många barn och ungdomar som upplever psykiska besvär.
Självskada bland flickor kvar på hög nivå
Utvecklingen ser annorlunda ut när det gäller avsiktlig självskada.
Bland flickor i åldern 10–17 år ökade antalet nya registrerade fall kraftigt under 2021. Sedan dess har nivån stabiliserats, men någon tydlig återgång till nivåerna före ökningen syns inte.
Enligt Socialstyrelsen finns ingen motsvarande ökning bland pojkar eller unga vuxna.
Det är en viktig skillnad i resultaten. Samtidigt som färre flickor får nya diagnoser av depression och ångestsyndrom ligger antalet registrerade fall av självskada kvar på en hög nivå.
Adhd-diagnoser fortsätter att öka
Till skillnad från depression och ångestsyndrom fortsätter antalet nya adhd-diagnoser att öka. Ökningen är särskilt framträdande bland flickor i åldern 10–17 år.
Socialstyrelsen uppskattar att nära 14 procent av pojkarna och omkring 9,5 procent av flickorna i denna åldersgrupp hade en adhd-diagnos under 2025.
Uppskattningen bygger bland annat på uppgifter om uttag av adhd-läkemedel och beräkningar av hur stor andel av personer med diagnosen som inte behandlas med läkemedel. Siffrorna är alltså uppskattningar av hur många som har diagnosen, inte andelen som fick en ny diagnos under året.
Även autismdiagnoserna har ökat kraftigt över tid. Bland barn i åldern 10–17 år har antalet nya diagnoser dock planat ut under senare år, medan utvecklingen ser annorlunda ut i andra åldersgrupper.
Kan förändrade diagnosmönster bidra till utvecklingen?
En fråga som aktualiseras i Socialstyrelsens rapport är om förändringar i diagnostiseringen kan bidra till att förklara varför vissa diagnoser ökar samtidigt som andra minskar.
Ett begrepp i sammanhanget är diagnostisk substitution. Det innebär att liknande symtom eller svårigheter över tid kan komma att bedömas och klassificeras under andra diagnoser än tidigare.
Ett ökat fokus på neuropsykiatriska tillstånd skulle därmed kunna vara en av flera faktorer bakom förändrade diagnosmönster.
Det är dock inte fastställt att den ökande förekomsten av adhd-diagnoser förklarar minskningen av depression och ångestsyndrom. För att förstå sambanden krävs ytterligare forskning och uppföljning.
Färre nya läkemedelsbehandlingar – men fler använder antidepressiva
Rapporten visar också en skillnad mellan nya och pågående behandlingar med antidepressiva läkemedel.
Andelen barn och unga som gör sitt första uttag av antidepressiva läkemedel har minskat. Samtidigt fortsätter den totala andelen som använder läkemedlen att öka, om än i långsammare takt än tidigare.
Det innebär att utvecklingen av nyinsatt behandling och den samlade läkemedelsanvändningen inte följer samma mönster.
Flera frågor återstår
Socialstyrelsen konstaterar att utvecklingen av psykiatriska diagnoser bland barn och unga behöver följas över tid.
Myndigheten lyfter bland annat behovet av mer kunskap om varför adhd-diagnoserna fortsätter att öka och varför nya diagnoser av depression och ångestsyndrom samtidigt minskar.
Rapporten uppmärksammar också betydelsen av breda neuropsykiatriska utredningar där alternativa förklaringar till symtom och eventuell samsjuklighet beaktas.
Sammantaget visar kartläggningen att utvecklingen skiljer sig betydligt mellan olika diagnoser. Vad förändringarna säger om barns och ungdomars faktiska psykiska hälsa är fortfarande en öppen fråga.
Källor
Socialstyrelsen (2026). Lägesbild av vanliga psykiatriska diagnoser bland barn och unga vuxna. Artikelnummer 2026-11-10411.
Socialstyrelsens originalrapport
Socialstyrelsens pressmeddelande, 10 november 2026
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten. Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.

