Får en specialpedagog ändra ett betyg? Kan skolsköterskan vara rastvakt? Vad får kuratorn egentligen berätta – och vågar en skola göra en isbana? Juridiken dyker upp på betydligt fler ställen i skolvardagen än man kanske först tänker på. Det vet Staffan Olsson, som i många år har svarat på läsarnas juridiska frågor på Elevhälsan.se. Nu står fristående skolor dessutom inför en stor förändring när offentlighetsprincipen införs 2027.
Juridiken finns mitt i skolvardagen
I över 40 år har Staffan Olsson utbildat personal inom förskola och skola om bland annat offentlighet och sekretess, dokumentation, anmälningsplikt och andra ansvarsfrågor. Sedan 2006 är han också expert på Elevhälsan.se.
Under åren har frågorna från läsarna handlat om allt från sekretess mellan elevhälsans olika professioner till dokumentation, vårdnadshavares rättigheter, betyg och personalens arbetsuppgifter.
Och ibland om betydligt mer oväntade situationer.
En av frågorna som Staffan fick sommaren 2026 hade den korta rubriken: ”Vågar vi göra en isbana?”
– Jag märkte i somras att jag hade en bortglömd fråga om risker med att göra en isbana vid skolan. Hur ska vi ta vårt ansvar och vad måste vi tänka på? Kan vi låta andra barn i området använda banan och vem är ansvarig då? Det kändes lite speciellt att svara på den frågan mitt i sommarhettan!
Frågan är samtidigt ett exempel på hur skoljuridik ofta ser ut i verkligheten. Det handlar inte bara om stora principiella frågor, utan om situationer som uppstår mitt i den vanliga skoldagen.
När ”får jag?” inte har ett enkelt svar
En annan aktuell fråga till Staffan handlade om huruvida en skolsköterska – och senare även en skolkurator – kan schemaläggas som rastvakt.
I sitt svar konstaterade Staffan att frågan enligt hans bedömning inte är direkt reglerad i lag eller kollektivavtal och pekade bland annat på arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.
Det illustrerar också en viktig sida av skoljuridiken: alla situationer har inte ett enkelt ja eller nej som svar.
– Jag älskar just att prata och skriva om de frågor som mer handlar om etik och moral än om strikt lagstiftning. Det är ju så vår vardag ser ut också.
Staffan beskriver lagarna som ett slags grovmaskigt nät. Vissa gränser är tydliga, men många av vardagens situationer kräver också professionella bedömningar.
– För mig kan det handla om frågor om när en hemkontakt ska tas med vårdnadshavarna eller när en anställd i förskolan eller skolan ska informera andra om vad hen vet. Hur tänker jag när jag inte ska säga för mycket men inte heller för lite?
Sekretessen väcker återkommande frågor
En stor del av frågorna till Staffan handlar om sekretess och vilken information som får delas.
Det kan exempelvis handla om vad en kurator får berätta, vilken information som kan delas mellan olika delar av elevhälsan och vad rektor har rätt att känna till.
– De flesta vet att de har tystnadsplikt men ser inte de enkla lösningarna – att efterfråga ett samtycke eller att använda någon annan sekretessbrytande regel. Man tänker: ”Säger jag inget så har jag ju inte gjort fel.” Men vet man vad man får säga så kan det bli mycket bättre för ett barn än att inte säga någonting alls.
Staffan pekar också på vad han menar är ett vanligt missförstånd kring sekretessen inom elevhälsan.
– Ett annat missförstånd är att sekretess och tystnadsplikt gäller mellan hela elevhälsans personal och lärare på en skola. Tystnadsplikten gäller till och från skolsköterska och skolläkare, det vill säga EMI. En skolpsykolog och andra grupper i elevhälsan har däremot inte tystnadsplikt gentemot lärare, rektor eller annan skolpersonal på samma sätt.
Just sekretessfrågorna visar, enligt Staffan, varför det inte räcker att bara känna till att det finns en tystnadsplikt. Personal behöver också förstå när information får och ibland behöver föras vidare.
En stor förändring väntar fristående skolor
Den 1 januari 2027 införs offentlighetsprincipen hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet. De ska också jämställas med myndigheter vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen.
Det innebär nya praktiska frågor för huvudmän, skolledningar och personal. Vad är en allmän handling? Hur ska en begäran om att få ut en handling hanteras? Vilka uppgifter omfattas av sekretess? Och vem på skolan ska egentligen göra vad när en begäran kommer?
Staffan tror inte att förändringen behöver bli så dramatisk för alla verksamheter som den först kan verka.
– De flesta friskolor och fristående förskolor kommer inte att få något tryck på sig att lämna ut allmänna handlingar. Trycket kommer att ligga på de stora skolornas huvudmän under den första tiden, kanske något år, då lagstiftningen kommer att testas främst av journalister.
Samtidigt betonar han att även mindre verksamheter som ingår i större koncerner behöver vara förberedda.
– Jag anser därför att det är viktigt att koncernerna och deras ledningar ger ett tydligt stöd när deras medlemmar hamnar i svåra bedömningar vid en förfrågan om att få ut en allmän handling.
Hans förhoppning är att förändringen efter en inkörningsperiod ska bli en naturlig del av verksamheten.
– I huvudsak tror jag att de flesta fristående skolhuvudmän kommer att märka att offentlighetsprincipen inte blev så betungande som man hade trott. Det gäller bara att förstå vad som måste göras och att sedan göra det.
Staffans tre råd inför 2027
1. Se till att ledningen har tillräcklig kunskap
Ledningspersonal behöver förstå hur handlingar ska hållas ordnade och vilka regler som gäller för arkivering. Verksamheten behöver också sätta sig in i vad förändringen innebär rent praktiskt.
2. Prata med hela personalen om hur ni dokumenterar
– Ta upp med all personal vad som händer från nyår och uppmana dem att tänka på hur de skriver. Det mesta av det som skrivs skulle kunna bli allmänna handlingar och begäras ut.
Staffans råd är enkelt: skriv med respekt, lagom mycket och med insikten om att det som dokumenteras kan komma att läsas av utomstående, om uppgifterna inte omfattas av sekretess.
3. Ha en tydlig rutin när någon begär ut en handling
När en begäran kommer behöver verksamheten veta vem som tar emot den, vem som bedömer om handlingen är allmän och vilka uppgifter som eventuellt omfattas av sekretess.
– Var på hugget när någon begär att få ut en allmän handling. Se till att rektor får veta att en begäran har gjorts och att rektor eller någon annan därefter bedömer om dokumentet ska lämnas ut.
Om verksamheten avslår en begäran behöver den också känna till reglerna för beslut och överklagande.
För Staffan handlar förberedelserna därför inte bara om att känna till att en ny lagstiftning börjar gälla. Det viktiga är att bygga upp tillräcklig kunskap för att kunna hantera de situationer som faktiskt uppstår.
Fördjupning: webbinarium om offentlighetsprincipen
Den 20 oktober håller Staffan Olsson webbinariet ”Offentlighetsprincipen i fristående skolor 2027” på Elevhälsan.se.
Under tre timmar går han igenom den kommande lagstiftningen och hur den kan hanteras i praktiken. Webbinariet vänder g till alla personalkategorier men särskilt till ägare, styrelser och ledningspersonal inom fristående förskola, fritidshem och skola.
Webbinariet genomförs digitalt den 20 oktober kl. 14–17 och avslutas med en frågestund. Deltagarna har dessutom möjlighet att ställa frågor till Staffan via e-post i upp till sex månader efter webbinariet.
Läs mer och anmäl dig till webbinariet om offentlighetsprincipen i fristående skolor 2027.
Källor
Intervju med Staffan Olsson, september 2026.
Sveriges riksdag: beslut och lagstiftning om offentlighetsprincipen för enskilda huvudmän inom skolväsendet.
Elevhälsan.se: Staffan Olsson – Offentlighetsprincipen i fristående skolor 2027.
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten. Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
