Skolans arbete med hbtqi-frågor i låg- och mellanstadiet är ofta osystematiskt och beroende av enskilda eldsjälar. Samtidigt visar RFSU:s nya rapport att eleverna är både nyfikna och positiva. Vad krävs för att skolan ska bli en tryggare plats för alla barn, oavsett könsidentitet eller sexualitet?
Barn är ofta öppna, nyfikna och positiva till mångfald, så även när det gäller frågor om kön och sexualitet. Men trots detta är skolans arbete med hbtqi-frågor i årskurs 1–6 ofta otydligt och reaktivt. Det visar en ny rapport från RFSU, framtagen av forskare vid Malmö universitet.
Osynliggörande och tystnad i skolmiljön
Rapporten visar att skolornas arbete ofta begränsas till allmänna värdegrundsfrågor, såsom rätten att vara sig själv eller alla människors lika värde. Hbtqi-specifika perspektiv saknas många gånger helt, såvida inte eleverna själva lyfter ämnet eller någon elev öppet identifierar sig som hbtqi.
Detta riskerar att leda till att unga hbtqi-elever osynliggörs i skolan, enligt Lina Fridén, förbundsordförande för RFSU:
– Vi vet att barn är nyfikna och ofta har en positiv inställning till hbtqi. Men skolan ger dem inte alltid språket eller kunskapen de behöver för att förstå sig själva och varandra. Här har skolan mycket kvar att göra.
Personal som vill, men saknar verktyg
Rapporten bygger på intervjuer med både elever och skolpersonal. Attityderna bland eleverna beskrivs som överlag positiva, men språkbruket är ibland problematiskt. Ordet “bög” används exempelvis ofta som ett negativt tillmäle, enligt flera elever i studien.
Skolpersonalen uttrycker en vilja att arbeta mer aktivt med frågorna men känner sig ofta osäkra. Många efterfrågar utbildning, konkret material och stöd från skolledningen för att våga och kunna integrera hbtqi-perspektiv i undervisningen.
– Återigen ser vi hur viktigt rektorns ansvar är för att hbtqi-elever ska få en bra start i livet, menar Lina Fridén. Det är ett väldigt viktigt medskick, särskilt nu när läroplansutredningen föreslår att rektors ansvar för sexualundervisningen tonas ner.
Ett uppdrag i förändring
Rapporten kommer i ett läge där frågor om kön, sexualitet och skolans uppdrag är högaktuella. En statlig utredning har föreslagit att formuleringarna om sexualitet, samtycke och relationer tas bort från läroplanens inledande delar – något RFSU starkt motsätter sig.
Att skolor tar ett tidigt och tydligt grepp om hbtqi-frågor är avgörande, inte minst för den psykiska hälsan hos unga. Unga hbtqi-personer löper generellt större risk för psykisk ohälsa och självmord – och skolan kan spela en viktig roll i att motverka detta.
Om rapporten
Rapporten ”Att arbeta med hbtqi-frågor i årskurs 1–6 – möjligheter, hinder och behov” är framtagen av forskarna Jack Lukkerz (doktor i socialt arbete) och Anna Arvidsson (doktor i medicinsk vetenskap) vid Malmö universitet, på uppdrag av RFSU.
