Musik är för många unga en ständig följeslagare — i öronen på väg till skolan, på bussen, under raster och till och med under natten. Men ny forskning visar att den höga ljudnivån och långa lyssnartiden kan innebära risker för hörseln, och att många ungdomar inte är medvetna om konsekvenserna.
Vad säger den nya forskningen?
En ny artikel från Forskning.se (baserad på arbete vid Örebro universitet) visar att ungdomar ofta lyssnar på musik stora delar av dagen. Vissa sover till och med med hörlurar i öronen.
Forskarna lät deltagarna själva ställa in volymen till det nivå de brukar använda, och mätte sedan ljudnivån i laboratorium. Kombinationen av hög volym och lång exponeringstid lyfts fram som en särskilt riskfaktor.
Ett centralt fynd är att många redan visar tecken på “ljudtrötthet” — även om det ännu inte syns som tydlig hörselnedsättning — och att det kan hjälpa att utsätta öronen för perioder av tystnad (ljudvila).
Forskarna pekar också på att kunskapen om dessa risker bland ungdomar kan vara bristfällig: många inser inte att den ljudnivå de använder dagligen kan ge långsiktiga skador.
Läs hela artikeln på forskning.se Unga lyssnar ofta på musik – förstår inte alltid konsekvenserna för hörseln
Problem och utmaningar i ungdomars lyssningsbeteende
Att identifiera riskerna är ett sätt att kunna arbeta förebyggande i skolmiljön — men för att kunna göra det måste vi förstå vad som hindrar eller försvårar för elever.
1. Musik i vardagen — alltid nära till hands
I dag har ungdomar tillgång till musik ”överallt” via mobilen och streamingtjänster. Detta gör att det är lätt att ha hörlurar i öronen nästan hela tiden. Forskningen pekar på att detta möjligen leder till ett större ackumulerat ljudutrymme än tidigare generationer. Detta lyfter bland annat Örebro universitets forskning.
När ljudmiljön omkring är bullrig (till exempel i kollektivtrafik eller i klassrum med bakgrundsljud) kan elever höja volymen ännu mer för att överrösta störande bakgrundsljud — vilket kan göra att risken förstärks.
2. Begränsad medvetenhet om volym och risk
Många studier visar att ungdomar inte nödvändigtvis har en tydlig uppfattning om när ljud är “för högt” eller vad som faktiskt är risknivåer för hörseln. Man kan tänka att om man inte känner direkt smärta eller obehag, så är det säkert.
I en amerikansk undersökning (YouthStyles 2020) angav ungefär 7 av 10 elever att de aldrig hade lärt sig hur man skyddar sin hörsel, trots att nästan hälften sade att de regelbundet utsattes för höga ljud i skolan.
3. Dåligt bruk av hörselskydd i situationer där ljudnivån är hög
Även tidigare studier om konsert-, diskotek- och musikmiljöer visar ofta låg användning av hörselskydd bland ungdomar — även när de är medvetna om att ljudet kan vara högt. I gymnasieelever i Sverige fann man att endast cirka 9,5 % använde hörselskydd på diskotek, och cirka 34,4 % vid konserter — trots att många går på sådana evenemang.
Barriärer kan vara att hörselskydd upplevs som ”jobbiga”, ”osnygga”, man tror att man missar ljudupplevelsen eller att de inte är nödvändiga.
4. Osäker kunskap och behov av fler långsiktiga studier
Trots att flera studier pekar på samband mellan musiklyssnande och hörselskador, finns fortfarande en del osäkerhet — särskilt när det gäller effekten av mer måttlig ljudanvändning över lång tid. I Sverige pågår uppföljande studier som ska mäta hur ungdomars lyssningsvanor förändras över flera år och hur detta påverkar hörseln över tid.
Några förslag och perspektiv att lyfta i klassrummet?
Även om elevhälsan kanske inte arbetar medicinskt med hörsel, finns flera roller där man kan verbaliseras och bidra till ökad medvetenhet och förebyggande tankar.
- Medvetandegör risker: Genom att beskriva hur långvarig exponering och hög volym kan skada hörseln på lång sikt — även om skadan inte märks direkt — kan elever få större insikt i varför frågor om ljudnivåer är relevanta.
- Sambandet mellan hörsel och välmående / lärande: Nedsatt hörsel eller bullerstörning kan påverka hur bra elever uppfattar tal i klassrummet, koncentration och allmänt lärande.
- “Ljudvila” som begrepp: Att uppmuntra elever att ge öronen pauser — att inte ha hörlurar i konstant — kan ses som en enkel strategi för att minska ackumulerad stress på hörseln.
- Diskutera lyssningsvanor: Att låta elever reflektera över hur mycket tid de lyssnar, i vilken miljö, och vilka situationer där volymen tenderar att öka (t.ex. under kollektivtrafik, i bullriga rum) kan hjälpa dem att bli mer självreflekterande.
Källor
MP3 Players and Hearing Loss: Adolescents’ Perceptions of Loud Music and Hearing Conservation
Survey of Teen Noise Exposure and Efforts to Protect Hearing at School — United States, 2020
Oroväckande hög risk för hörselskador hos unga
Ny svensk forskningsstudie om ungas lyssningsvanor
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
