Ungdomar som använder skärmar mycket har oftare symtom på ångest och depression. Men hur mycket av sambandet beror egentligen på skärmanvändningen? En ny svensk studie med närmare 22 000 tvillingar visar att genetiska faktorer och gemensam uppväxtmiljö kan förklara en betydande del. Resultaten ger en mer nyanserad bild av en fråga som ofta aktualiseras inom elevhälsan.
Tvillingar ger nya möjligheter att undersöka sambanden
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan skärmanvändning på fritiden och psykisk ohälsa från barndomen till tidig vuxen ålder. Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Human Behaviour, omfattar 21 797 svenska tvillingar.
Tidigare forskning har återkommande visat att ungdomar med hög skärmanvändning oftare rapporterar psykiska besvär. Däremot har det varit svårare att avgöra om skärmanvändningen bidrar till problemen eller om andra faktorer påverkar både skärmvanor och psykiskt mående.
Tvillingstudier kan bidra med viktig kunskap eftersom tvillingar delar uppväxtmiljö och, i varierande grad, genetiska förutsättningar. Genom att jämföra tvillingar inom samma familj kan forskarna undersöka hur sambanden förändras när sådana gemensamma faktorer tas med i analysen.
Sambanden blev betydligt svagare
I de övergripande analyserna såg forskarna ett samband mellan omfattande skärmanvändning och symtom på depression och ångest. Sambanden var särskilt tydliga under tonåren och för interaktiva aktiviteter som spelande, chattande och internetsurfande.
Bland 15-åringar hade de som ägnade mer än sex timmar om dagen åt interaktiva skärmaktiviteter mer än dubbelt så hög risk att senare få en diagnos inom depression eller ångest, jämfört med ungdomar som använde skärmar högst två timmar om dagen för sådana aktiviteter.
Men när forskarna jämförde tvillingar inom samma familj förändrades bilden.
Sambanden försvagades betydligt, särskilt i jämförelser mellan enäggstvillingar. Efter statistisk korrigering för att många jämförelser hade gjorts var resultaten inte längre statistiskt signifikanta.
Det tyder på att genetiska och familjerelaterade faktorer kan förklara en del av de samband som tidigare observerats mellan skärmtid och psykisk ohälsa.
Resultaten innebär däremot inte att skärmanvändning saknar betydelse för psykisk hälsa. Tvillingjämförelserna ger begränsat stöd för tydliga orsakssamband, men utesluter inte att vissa former av användning kan påverka måendet.
All skärmtid är inte likadan
En annan intressant del av studien är skillnaderna mellan olika typer av skärmaktiviteter.
Forskarna fann tydligare samband med psykiska besvär vid interaktiv användning, exempelvis spelande, chattande och surfande, än vid mer passiv användning som tv- och videotittande.
Samtidigt kunde studien inte visa exakt vad ungdomarna gjorde på skärmarna eller vilken betydelse aktiviteterna hade för dem. Uppgifterna om skärmanvändning var självrapporterade, och materialet samlades in innan dagens smarttelefoner och sociala medier fått samma genomslag som nu.
Det gör att resultaten behöver tolkas med hänsyn till hur snabbt barns och ungas digitala miljö har förändrats.
Forskarna efterlyser därför mer detaljerade studier av skärmanvändningens innehåll, bakomliggande motiv och vilka andra aktiviteter den eventuellt ersätter.
Tidigare forskning visar också samband med sömn och hälsa
Den nya studien behöver ses tillsammans med det bredare forskningsläget.
I Folkhälsomyndighetens och Mediemyndighetens kunskapssammanställning Digitala medier och barns och ungas hälsa från 2024 framkommer att omfattande digital medieanvändning kan påverka bland annat sömn, depressiva symtom och kroppsuppfattning.
Särskilt tydligt är forskningsstödet för att skärmanvändning sent på kvällen och under natten kan bidra till kortare och sämre sömn.
Samtidigt beskriver myndigheterna att sambanden kan gå i båda riktningarna. Barn och unga som redan har sömnsvårigheter eller psykiska besvär kan också vara mer benägna att använda digitala medier mycket.
Kunskapssammanställningen lyfter dessutom betydelsen av vad barn och unga möter i digitala miljöer. Exponering för osunda kroppsideal, problematisk användning och digitala aktiviteter som tränger undan sömn eller fysisk aktivitet är exempel på aspekter som kan ha betydelse för hälsan.
Digitala medier kan samtidigt bidra till social gemenskap, underhållning och lärande.
Den nya tvillingstudien motsäger därför inte hela den tidigare forskningen. Den tillför framför allt kunskap om hur svårt det kan vara att avgöra vad som orsakar vad, särskilt när psykisk ohälsa och digitala vanor påverkas av flera gemensamma faktorer.
Vad kan resultaten betyda för elevhälsan?
För elevhälsans professioner är skärmtid en fråga som kan aktualiseras i samtal om exempelvis sömn, oro, nedstämdhet och skolvardag.
Den nya forskningen visar att uppgifter om antalet timmar framför en skärm inte ensamma ger någon fullständig bild av sambandet med psykisk hälsa.
Två elever med liknande skärmtid kan ha olika erfarenheter av sin digitala vardag. För den ena kan användningen främst handla om social gemenskap och avkoppling, medan den för den andra kan sammanfalla med sömnsvårigheter, oro eller andra belastningar.
Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag lyfter också betydelsen av goda relationer och en fungerande skolsituation som möjliga skyddsfaktorer.
Sammantaget aktualiserar forskningen flera perspektiv: inte bara hur mycket tid som tillbringas framför skärmar, utan också vad tiden används till, hur användningen samspelar med sömn och relationer samt vilka andra omständigheter som kan påverka elevens mående.
Att ta med sig från forskningen
Den nya tvillingstudien ger stöd för att sambandet mellan skärmtid och psykisk ohälsa delvis kan förklaras av gemensamma genetiska faktorer och uppväxtmiljö.
Samtidigt visar tidigare forskning att vissa former av digital medieanvändning kan ha negativa konsekvenser, inte minst för sömnen.
En viktig slutsats är därför att skärmtid som enskilt mått säger relativt lite om hur en ung person påverkas. Innehållet, sammanhanget och elevens övriga livssituation ger en mer nyanserad bild.
Källor
- Gong T. m.fl. (2026). Recreational screen use and internalizing problems from preadolescence to young adulthood in a longitudinal twin cohort with co-twin comparison. Nature Human Behaviour. https://www.nature.com/articles/s41562-026-02607-0
- Forskning.se (12 oktober 2026). Samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa kan ha överskattats. https://forskning.se/2026/10/12/tvillingstudie-nyanserar-bilden-av-skarmtid-och-psykisk-ohalsa/
- Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten (2024). Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/d/digitala-medier-och-barns-och-ungas-halsa-kunskapssammanstallning/
- Folkhälsomyndigheten. Forskningen bakom skärmrekommendationerna. https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/digitala-medier-och-halsa/forskningen-bakom-skarmrekommendationerna/
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten. Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
