Psykiska problem har blivit betydligt vanligare bland högstadieflickor under de senaste 17 åren. Det visar en ny svensk studie där forskare jämfört två grupper av högstadieelever från samma kommun. Bland flickorna har också upprepat självskadebeteende tillsammans med andra psykiska problem ökat tydligt.
Forskare vid Lunds universitet och Högskolan Kristianstad har jämfört hur högstadieungdomar mådde 2007–2008 med ungdomar i samma kommun 2024–2025.
Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry, visar en tydlig förändring bland flickorna.
Andelen flickor som låg över studiens gränsvärde för kliniskt relevanta psykiska problem var omkring 10 procent vid den första undersökningsperioden. 17 år senare var motsvarande andel omkring 30 procent.
Det betyder inte att dessa elever hade fått en psykiatrisk diagnos. Resultaten bygger på elevernas självskattningar och gränsvärden i etablerade mätinstrument för psykiska problem.
Självskadebeteende oftare kopplat till andra psykiska problem
Ett av studiens mest intressanta resultat gäller självskadebeteende.
Bland flickorna ökade förekomsten av upprepat självskadebeteende i kombination med kliniskt relevanta psykiska problem från 6,6 till 21 procent.
Däremot såg forskarna ingen motsvarande ökning av upprepat självskadebeteende bland flickor som inte samtidigt låg över gränsvärdet för andra psykiska problem.
Inte heller andelen flickor som uppgav någon form av självskadebeteende, oavsett hur ofta det förekom, hade ökat statistiskt signifikant.
Resultaten tyder därmed inte på att självskadebeteende generellt har blivit vanligare bland flickorna. Förändringen syns framför allt i kombinationen av upprepad självskada och annan psykisk problematik.
Forskarna lyfter att detta kan ha betydelse för tidig upptäckt och stöd till flickor som självskadar.
Ätstörningsrelaterade problem visar liknande mönster
Forskarna undersökte också ätstörningsrelaterade högriskbeteenden bland flickorna.
Andelen flickor med sådana beteenden i kombination med andra kliniskt relevanta psykiska problem ökade från 2,7 till 8,7 procent.
Däremot fann forskarna inte motsvarande ökning av ätstörningsrelaterade högriskbeteenden utan samtidig psykisk problematik.
Resultaten på detta område gäller endast flickor. Forskarna framhåller att det mätinstrument som användes inte fångar vissa uttryck för ätstörningsproblematik som kan vara mer relevanta bland pojkar, exempelvis ett starkt fokus på muskulöshet. Studien kan därför inte användas för att dra motsvarande slutsatser om utvecklingen bland pojkar.
Även pojkar rapporterar mer psykiska problem
Studien ger samtidigt inte stöd för att utvecklingen av psykiska problem enbart berör flickor.
Även bland pojkar var andelen som låg över gränsvärdet för kliniskt relevanta psykiska problem högre 2024–2025 än 17 år tidigare. Den förändringen nådde dock inte statistisk signifikans efter forskarnas justeringar.
Pojkarnas genomsnittliga poäng på måttet för psykiska problem ökade däremot statistiskt signifikant.
Forskarna betonar därför att pojkars psykiska svårigheter inte bör förbises och efterlyser mer forskning om hur deras problem tar sig uttryck.
Nationella undersökningar visar också ökade besvär
Den nya studien är genomförd i en enda svensk kommun och ska därför inte läsas som en nationell kartläggning. Men resultaten kan sättas i relation till den bredare utveckling som syns i Folkhälsomyndighetens undersökningar.
I den nationella undersökningen Skolbarns hälsovanor har självrapporterade psykiska besvär ökat under 2000-talet bland både flickor och pojkar.
Mellan undersökningarna 2001–2002 och 2021–2022 fördubblades exempelvis andelen flickor som uppgav att de dagligen hade svårt att somna, från omkring 10 till 20 procent. En liknande utveckling sågs för att känna sig nere.
Psykiska besvär är särskilt vanliga bland 13- och 15-åriga flickor.
Det är samtidigt viktigt att inte jämställa dessa resultat med resultaten från den nya studien. Undersökningarna använder olika metoder och mäter delvis olika aspekter av psykisk hälsa.
Närmare 2 000 barn fick vård för suicidförsök eller annan självskada
Även vårdstatistik visar att självskador är en viktig fråga när det gäller barns och ungas hälsa.
Enligt Folkhälsomyndigheten fick närmare 2 000 barn i åldern 10–17 år specialiserad öppen- eller slutenvård under 2024 för suicidförsök eller annan självskada.
Det motsvarade 0,3 procent av flickorna och 0,06 procent av pojkarna i åldersgruppen.
Patientregistret gör det dock inte möjligt att skilja mellan suicidförsök och andra självskador. Uppgifterna ska därför inte tolkas som statistik över enbart suicidförsök.
Studien kan inte förklara varför problemen har ökat
Den nya studien kan visa hur förekomsten av problemen skiljer sig mellan de två undersökta perioderna, men den kan inte svara på varför förändringen har skett.
Under de 17 år som skiljer grupperna åt har mycket förändrats i ungdomars liv och i samhället. Forskarna nämner bland annat framväxten av smarta telefoner och sociala medier samt covid-19-pandemin som betydande samhällsförändringar under perioden.
Studiedesignen gör det däremot inte möjligt att avgöra vilken betydelse dessa eller andra förändringar har haft för ungdomarnas psykiska hälsa.
Resultaten bygger dessutom på elevernas egna svar och kommer från en medelstor svensk kommun. Forskarna beskriver kommunen som relativt representativ för Sverige i flera avseenden, men resultaten kan inte utan vidare generaliseras till alla svenska ungdomar.
Vad innebär resultaten för elevhälsan?
Studien ger inte svar på vilka specifika insatser elevhälsan bör införa. Resultaten ska därför inte översättas direkt till rekommendationer om en viss arbetsmetod.
Däremot bidrar studien med kunskap om hur olika problem kan förekomma tillsammans.
Särskilt betydelsefullt är att ökningen av upprepat självskadebeteende bland flickor återfinns tillsammans med annan psykisk problematik. Ett liknande mönster syns för ätstörningsrelaterade högriskbeteenden.
Forskarna lyfter betydelsen av tidiga insatser och pekar på att det kan vara viktigt att identifiera och stödja flickor redan vid mindre frekvent självskadebeteende, för att försöka förhindra en möjlig eskalering.
För elevhälsans professioner ger resultaten ytterligare skäl att uppmärksamma elevens samlade situation när tecken på psykisk ohälsa eller självskadebeteende kommer fram, snarare än att betrakta ett enskilt symtom eller beteende isolerat.
Samtidigt visar resultaten att även pojkars psykiska svårigheter behöver uppmärksammas, även om den tydligaste förändringen i den här studien sågs bland flickorna.
Källor
Grundkälla: Claréus B, Lundh L-G, Wångby-Lundh M, Bjärehed J, Daukantaitė D. Time trends in non-suicidal self-injury, disordered eating, and mental health problems between 2007 and 2025: a comparison of two Swedish adolescent cohorts. European Child & Adolescent Psychiatry, 2026.
https://link.springer.com/article/10.1007/s00787-026-03105-4
Lunds universitet: Ny studie: Flickors problem med psykisk ohälsa har tredubblats de senaste 17 åren, publicerad 23 september 2026.
https://www.psy.lu.se/artikel/ny-studie-flickors-problem-med-psykisk-ohalsa-har-tredubblats-de-senaste-17-aren
Folkhälsomyndigheten: Psykisk hälsa och suicid i Sverige 2024. Rapporten innehåller bland annat uppgifter om självrapporterade psykiska besvär och vård för suicidförsök eller annan självskada bland barn och unga.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/p/psykisk-halsa-och-suicid-i-sverige-2024/
Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor. Nationell återkommande undersökning av hälsa och levnadsvanor bland 11-, 13- och 15-åringar.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/statistik-och-data/kommenterad-statistik/skolbarns-halsovanor/
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten. Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
