Sexuell hälsa och välbefinnande gäller barn likaväl som tonåringar och vi behöver starta samtal om kropp, relationer och känslor tidigt. Unesco och Unicef ser sexualundervisningen som ett av fundamenten för att skapa en bra grund för barns och ungas hälsa och välbefinnande genom utbildning.
De flesta associerar nog ett begrepp som sexuell hälsa och välbefinnande med tonåringar och vuxna och inte så mycket med barn före puberteten. Det har sannolikt att göra med att många tänker på sexuella handlingar, att det är någonting man gör, när man använder ord som sexualitet eller sexuell hälsa.
Sexuell hälsa och välbefinnande är dock vidare än handlingar. Det är också sammanbundet med kunskaper och rättigheter, som exempelvis att veta att man såväl legalt som socialt kan välja vem man är tillsammans med, att slippa bli diskriminerad, eller att få veta att människor kan bli kära i någon av samma kön eller ett annat kön. Normer kring kön, identitet och relationer påverkar den sexuella hälsan och välbefinnandet. På skolor som exempelvis arbetar systematiskt med hbtqi-frågor förekommer mindre trakasserier och tryggheten är större.
Det handlar också om inre upplevelser. Barn blir förälskade, längtar och fantiserar. De har tankar och observerar sin omgivning. Man får inte heller glömma att barn också kan ha olika fysiska erfarenheter. De kan få lustkänslor när de ser par kyssas i en film eller ser nakna kroppar, som den 11-åring som i radioprogrammet Tusen modiga frågor undrade varför han fick stånd av att se andra pojkar nakna. Några har erfarenhet av onani, ensamma eller tillsammans med andra. En del barn kommer i puberteten tidigt och får mens eller sin första utlösning när de är 9-10 år, som också är en fysisk erfarenhet.
Tidig pubertet är ett exempel på varför det är viktigt att eleverna börjar få kunskaper redan under lågstadiet, som man bygger vidare på under mellanstadiet. Studier från Göteborgs universitet har visat att barn, oavsett kön, som kommer tidigt i puberteten ofta mår psykiskt sämre än sina jämnåriga kamrater under tidig adolescens. En förklaring kan vara att de får kommentarer om sina kroppar, blir retade och utsatta för avståndstagande och sexuella trakasserier av andra barn (elever). Samtidigt är det vanligare att de själva utsätter andra. När de blir äldre, i mitten av tonåren, tycks den negativa påverkan av tidig pubertet avta.
Artikel skriven av Hans Olsson, SRHR-rådgivare, RFSU
Tips på material från RFSU:
Wow! Material för elever 9-12 år
Världens viktigaste bok för barn 10-13 år
Referenser:
Building strong foundations, Unesco och Unicef, 2024
Odenbring, Y, HBTQ-elev, skolkultur och minoritetstress, Social medicinsk tidskrift, 2/2023 Skoog, T and Kapetanovic, S: The Role of Pubertal Timing in the Development of Peer Victimization and Offending From Early- to Mid-Adolescence. Journal of Early Adolescence 2022, Vol. 42(1) 5–32.
Skoog, T; Bayram Özdemir, S; Stattin, H: Understanding the Link Between Pubertal Timing in Girls and the Development of Depressive Symptoms: The Role of Sexual Harassment.
J Youth Adolescence (2016) 45:316–327. Tusen modiga frågor. SR barnradio. https://www.sverigesradio.se/1000modigafragoribarnradion
Bild: Illustratör: Maria Källström
Artikeln är i betalt samarbete med RFSU
