En ny studie visar att skillnader i skolresultat mellan elever i stad och på landsbygd har blivit större över tid. Forskarna lyfter bland annat hur elevgruppens sammansättning kan påverka studiemiljö, framtidstro och motivation. Här sammanfattar vi forskningen och sätter resultaten i ett elevhälsoperspektiv.
Kort om vad forskningen visar
Forskare som intervjuas av Forskning.se beskriver hur resultatgapet mellan stad och landsbygd har ökat sedan 1990-talet och att kamrateffekter, alltså hur elever påverkar varandra i klassrummet, kan vara en viktig del av förklaringen.
Studien lyfter att familjer med högre utbildningsnivå oftare väljer att bosätta sig i större städer, vilket påverkar vilka elever som går i landsbygdsskolor. Ökad skolvalsmöjlighet bidrar dessutom till att elevgrupper kan bli mer homogena. Båda dessa faktorer kan förstärka skillnader i studiemiljö och möjligheter.
Forskarna betonar samtidigt att elevsammansättning bara är en del av helheten. Tillgång till behörig personal, extra anpassningar, elevhälsans resurser och lokala förutsättningar påverkar i hög grad hur skolan kan arbeta kompensatoriskt.
Att tänka på för elevhälsan
Gruppens betydelse för psykisk hälsa och studiero
En klass är en social miljö. Elever tar efter, jämför sig, speglar sig och påverkar varandra. I grupper där många kämpar med motivation eller skolanknytning kan det skapa mönster som påverkar både arbetsro och välmående. I grupper där fler har studievana eller stabilt stöd hemifrån kan den positiva smittan vara lika stark. För elevhälsan innebär det ett behov av att se gruppen som helhet, inte enbart individen.
Skillnader i förutsättningar mellan skolor
Landsbygdsskolor kan ibland ha svårare att få tillgång till speciallärare, psykologer eller annan specialistkompetens. Det kan påverka både kvalitet och omfattning i elevhälsoarbetet. Samtidigt kan mindre skolor skapa närmare relationer, vilket i sig är en skyddande faktor.
Samhällsfaktorer påverkar barn och unga
Elevers framtidstro, oro inför framtiden och känsla av sammanhang hänger ofta ihop med det lokala samhällets möjligheter. Begränsad fritidsverksamhet, hög arbetslöshet eller längre avstånd till vård och stöd kan påverka både psykisk hälsa och skolresultat. Elevhälsan behöver ibland arbeta bredare än skolans väggar, till exempel genom samverkan med vårdnadshavare, socialtjänst, regionens vård eller lokala föreningar.
Skolans kompensatoriska uppdrag
När skillnaderna mellan olika skolors elevgrupper växer blir det kompensatoriska uppdraget än mer centralt. Det handlar om att skapa tillgängliga lärmiljöer, upptäcka tidiga signaler, erbjuda likvärdigt stöd och arbeta förebyggande på gruppnivå. Elevhälsans arbete blir därmed en nyckelfunktion i att minska skillnader i möjligheter mellan elever i olika delar av landet.
Vad kan detta betyda för elevhälsoteam i praktiken?
Att ha koll på skolans kontext
Förstå vilka förutsättningar som präglar elevernas vardag: hur ser samhället ut runt skolan, vilka möjligheter finns, vilka stressorer kan påverka eleverna?
Stärka grupprocesser och samhörighet
Förebyggande arbete på gruppnivå kan vara centralt: värdegrundsarbete, relationsskapande aktiviteter, strukturer för samarbete och systematiskt arbete för trygghet.
Se tidiga signaler och följa upp
Elever som tappar motivation eller skolanknytning behöver uppmärksammas tidigt. Elevhälsan kan bidra med kartläggningar, observationer och insatser tillsammans med pedagoger.
Samverkan som verktyg
Elevhälsan kan vara navet som kopplar ihop skola, vårdnadshavare, vård, socialtjänst och andra viktiga aktörer. I synnerhet i glesbygd kan dessa samarbeten skapa en tryggare struktur runt barn och unga.
Sammanfattning
Skillnader mellan stad och landsbygd handlar inte enbart om resurser eller geografi. De hänger också ihop med gruppdynamik, psykisk hälsa, framtidstro och skolans möjligheter att arbeta förebyggande och kompensatoriskt. För elevhälsan kan forskningen vara en påminnelse om hur viktigt det är att se både individ och grupp, och att skolans kontext formar förutsättningarna för barns och ungas utveckling och mående.
Källa
Artikel från Forskning.se: https://forskning.se/2025/12/02/klyfta-skolresultat-stad-landsbygd/
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
