Folkhälsomyndigheten genomför just nu en ny datainsamling inom ramen för Skolbarns hälsovanor, en återkommande nationell studie som följer hur barn och unga i Sverige mår. Undersökningen riktar sig till elever i åldrarna 11, 13 och 15 år och är en del av ett internationellt forskningssamarbete som genomförs i ett stort antal länder.
Den här omgången skiljer sig från tidigare genom att frågorna har breddats, med ett tydligare fokus på både psykisk hälsa och levnadsvanor. Syftet är att bättre spegla barns och ungas vardag i dag och de förändringar som skett i samhället, skolan och ungas livsvillkor.
Varför behövs en bredare bild?
Barns och ungas hälsa påverkas av många faktorer samtidigt. Tidigare undersökningar har visat på ökande stress, psykiska besvär och sömnproblem, särskilt bland äldre elever. Samtidigt har vardagen förändrats snabbt de senaste åren, med ökad skärmtid, förändrade sociala mönster och nya krav, både i och utanför skolan.
Genom att bredda frågorna vill Folkhälsomyndigheten få ett mer sammanhållet underlag som visar hur olika delar av livet hänger ihop. Det handlar inte bara om enskilda symtom, utan om hur mående, levnadsvanor, relationer och skolupplevelser samspelar över tid.
Vad är nytt i årets datainsamling?
Den pågående insamlingen omfattar fler och mer fördjupade frågor inom områden som psykiskt välbefinnande och psykiska besvär, stress och återhämtning, sömn och vardagsrutiner, fysisk aktivitet och stillasittande samt upplevelser av skolan och skolmiljön.
Genom att ställa frågor på ett mer nyanserat sätt blir det möjligt att identifiera mönster och skillnader mellan olika åldersgrupper, samt att följa förändringar över tid.
Varför just åldrarna 11, 13 och 15 år?
Åldrarna är noggrant valda för att fånga viktiga utvecklingsfaser. De speglar övergångar i både skolgång och livssituation, från mellanstadiet till högstadiet och vidare mot ungdomsåren. Det gör det möjligt att se när förändringar i hälsa och välbefinnande tenderar att uppstå, och om vissa perioder innebär större utmaningar än andra.
Hur ska resultaten användas?
Resultaten från Skolbarns hälsovanor används som kunskapsunderlag på nationell, regional och lokal nivå. De bidrar till uppföljning av barns och ungas hälsa över tid, jämförelser mellan olika grupper och åldrar, planering av folkhälsoinsatser samt utveckling av förebyggande arbete inom skola och samhälle.
Eftersom undersökningen genomförs regelbundet blir den också ett viktigt verktyg för att se om insatser och samhällsförändringar får genomslag.
När kommer resultaten?
Datainsamlingen pågår under läsåret 2025/2026. De första sammanställningarna och analyserna väntas publiceras successivt under 2026 och 2027.
Skolbarns hälsovanor är därmed inte bara en ögonblicksbild, utan en långsiktig satsning på kunskap om hur barn och unga mår och hur samhället kan förstå och möta deras behov på ett mer träffsäkert sätt.
Källa: Folkhälsomyndigheten – Skolbarns hälsovanor
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
