Elevhälsan spelar en avgörande roll för att främja elevernas fysiska och psykiska hälsa, vilket i sin tur påverkar deras lärande och skolgång. Enligt utredningen Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44) finns det ett starkt behov av att förbättra och förtydliga elevhälsans arbete. Det handlar om att ge elever rätt stöd i rätt tid, vilket är en förutsättning för att alla ska kunna nå utbildningens mål. Här belyser vi de viktigaste förslagen för att stärka elevhälsan.
Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete
Elevhälsan ska, enligt den nya utredningen, ha en förebyggande och hälsofrämjande funktion. Detta innebär att arbetet inte bara ska fokusera på att åtgärda problem när de redan uppstått, utan också på att förhindra att problem utvecklas i första hand. Det handlar om att skapa en miljö där elevernas hälsa tas på allvar och att de får tillgång till de resurser de behöver för att må bra.
Utredningen betonar att elevhälsan ska arbeta på individ-, grupp- och skolenhetsnivå. Detta innebär att insatser ska riktas både till den enskilda eleven och till hela skolmiljön. För att detta ska vara möjligt måste elevhälsan ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Dessa ska inte vara separata delar utan snarare arbeta i symbios för att ge eleverna ett helhetsperspektiv och en sammanhängande stödstruktur.
Förbättrad samverkan mellan olika aktörer
En central del av utredningens förslag är att samverkan mellan olika aktörer – skolpersonal, elevhälsa, hälso- och sjukvård samt socialtjänst behöver förbättras. Det handlar om att skapa ett nätverk där alla aktörer arbetar mot gemensamma mål, för att snabbt kunna identifiera och åtgärda stödbehov. För att detta ska fungera behöver skolorna ha tydliga rutiner för när och hur elevhälsan ska samverka med andra professioner. Samordning av roller och arbetsuppgifter kan göra det lättare för både elever och föräldrar att få hjälp utan att behöva navigera i ett komplext system.
Tydliggör elevhälsans ansvar och tillgång till stöd
För att elevhälsan ska vara effektiv, måste både elever och personal vara medvetna om vilka stödinsatser som finns tillgängliga och hur dessa kan utnyttjas. Utredningen föreslår en tydligare ansvarsdelning för elevhälsan inom skolan, så att det blir klart vem som ansvarar för olika insatser och hur stödet ska organiseras. Detta kan innebära att elevhälsopersonal får en mer aktiv roll i att identifiera elever med behov av särskilt stöd och att dessa insatser sätts in snabbare.
En annan viktig aspekt är tillgången till elevhälsa. För att alla elever ska kunna få det stöd de behöver, måste elevhälsan finnas tillgänglig på skolorna. Detta innebär att det bör finnas både skolsköterskor, psykologer, kuratorer och specialpedagoger som är lättillgängliga för elever och personal. En bra elevhälsa gör det möjligt att arbeta förebyggande och tidigt upptäcka elever som riskerar att hamna i svårigheter, både fysiskt och psykiskt.
Konsekvenser för lärarna och skolledarna
Enligt utredningen ska lärarnas roll inte bara vara att ge undervisning utan också att aktivt identifiera och bemöta elevers hälsorelaterade behov. Det är därför viktigt att lärarna får rätt stöd och utbildning för att kunna uppmärksamma elever med psykiska eller fysiska svårigheter och veta hur de ska ta nästa steg.
Skolledarna spelar också en viktig roll i att skapa förutsättningar för en fungerande elevhälsa. De ansvarar för att säkerställa att resurserna för elevhälsan fördelas rätt och att det finns en struktur för att ta emot och följa upp elevernas behov.
Länk till utredningen Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44)
