Skolan, vardagen och framtidstron formar ungas psykiska hälsa
Unga i Norden rapporterar fler psykiska besvär än tidigare – samtidigt som de flesta ändå beskriver sig som nöjda med livet. Det visar ny forskning som lyfter ett komplext samspel mellan skolmiljö, vardagsvanor och ungas känsla av tillhörighet.
Sömnsvårigheter, ångest och nedstämdhet har blivit allt vanligare bland unga i Sverige. Skolan spelar en central roll i denna utveckling, men också familjens stöd, vardagsrutiner och framtidstro visar sig vara avgörande.
Skolan – en avgörande arena
Docent Alli Klapp vid Göteborgs universitet har följt barns och ungas psykiska hälsa över tid. Hennes forskning visar att oro, nervositet och kroppsliga symtom ökat tydligt, särskilt bland elever födda efter millennieskiftet.
– De känner sig stressade över läxor och prov, och många upplever att de inte hänger med i undervisningen, säger Klapp.
Hon ser tydliga samband mellan skolmisslyckanden och psykiskt mående. Även små motgångar i skolan kan påverka självbilden negativt långt senare i livet.
Särskilt utsatta är flickor, lågpresterande elever och de med lågutbildade föräldrar. De får ofta sämre stöd i undervisningen – ibland i form av förenklade uppgifter snarare än pedagogiskt stöd som stärker lärandet.
– Skolan ska utveckla både kunskap och social kompetens. Just nu har vi ett system som fokuserar för mycket på kunskap, men lärande förutsätter också att man mår bra, säger Klapp.
Skolreformer och ökade krav
Även Björn Högberg, docent vid Umeå universitet, ser skolan som en nyckelfaktor. Hans forskning pekar på att flera skolreformer – bland annat införandet av målrelaterade betyg och hårdare krav för gymnasiebehörighet – har bidragit till ökade psykiska besvär bland elever.
– Bedömning och betyg skapar stress. När lärare dessutom lägger allt mer tid på dokumentation förstärks pressen, säger Högberg.
Han menar att dagens skolsystem riskerar att förstärka känslan av utanförskap, särskilt för elever med teoretiska svårigheter.
Olika grupper påverkas olika
Forskningen visar att lågpresterande flickor är särskilt drabbade – ofta utan att det uppmärksammas. Samtidigt tycks utrikesfödda elever vara mer optimistiska trots svårigheter i skolan, något forskarna tror hänger ihop med en starkare framtidstro och motivation.
– Unga med invandrarbakgrund tenderar att hålla fast vid hoppet om ett bättre liv. Det påverkar hur de hanterar motgångar, säger Högberg.
Hälsa, vanor och familjens roll
En nordisk studie ledd av Charli Eriksson, professor vid Karolinska Institutet, visar att psykiska besvär inte alltid betyder att unga mår dåligt i livet i stort. Många rapporterar huvudvärk, magont eller sömnproblem – men beskriver ändå att de är nöjda med livet.
Sömn, gemensamma måltider och god kommunikation i familjen är centrala skyddsfaktorer. Framför allt tycks relationen till pappan ha särskild betydelse för välmåendet.
– Problemen är störst när kommunikationen med båda föräldrarna brister, säger Eriksson.
Fler unga söker hjälp
Hos Bris och inom vården ökar antalet unga som söker stöd för psykisk ohälsa, självskadebeteende och ätstörningar.
Enligt Nicole Wolpher på Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) saknas ofta tidigt stöd i skolan, särskilt för elever med neuropsykiatriska svårigheter.
– Kraven i skolan är höga, men stödet kommer ofta för sent. Det gör att fler elever utvecklar psykisk eller psykosomatisk ohälsa, säger hon.
Hon betonar vikten av trygga vuxna och framtidstro.
– Att kunna tro på att framtiden kan bli bra påverkar hur unga ser på livet här och nu. Det behöver hela samhället bidra till – från skolan till arbetsmarknaden, säger Wolpher.
Källa:
Forskning.se (2025-11-04): Unga i Sverige mår sämre psykiskt – men är lika nöjda med livet som förr.
(Artikeln publicerad i Forte Magasin.)
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
