Aktuellt

Alla barn får inte samma utrymme att röra sig i skolan

5 november, 2026

Barns möjligheter att röra sig under skoldagen påverkas inte bara av tillgången till aktiviteter och utrymmen. En ny avhandling från Gymnastik- och idrottshögskolan visar hur normer kring idrott, hälsa och stillasittande kan begränsa barns rörelse – men också hur barn själva hittar vägar till mer rörelse i vardagen.

Hur mycket barn rör sig i skolan handlar inte enbart om schemalagda aktiviteter eller hur skolgården är utformad. Det handlar också om vilka aktiviteter som upplevs som tillgängliga, vem som får ta plats och vilka förväntningar som finns på hur barn ska bete sig.

I avhandlingen Normer i rörelse: Barns rörelse i skolan med fokus på delaktighet har Greta Wiklund Lind vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) undersökt hur barn i åldern 10–12 år upplever sina möjligheter till rörelse i skolan. Forskningen bygger bland annat på intervjuer och observationer.

Resultaten visar att både sociala normer och skolans organisation påverkar barns möjligheter att röra sig och känna delaktighet.

Alla känner sig inte välkomna på fotbollsplanen

På skolgården kan vissa aktiviteter domineras av grupper som har stort inflytande över hur lekar och spel går till. Fotbollsplanen är ett exempel där normer kring kön och idrott kan påverka vilka barn som känner sig välkomna att delta.

Forskningen visar också att vuxnas uppmuntran till fysisk aktivitet inte alltid uppfattas som avsett. När rörelse främst beskrivs som något barn behöver göra för hälsans skull kan det för vissa upplevas som ett krav snarare än något lustfyllt.

Några av barnen i studien berättar att de försöker undvika rörelseaktiviteter på rasterna.

Barn hittar egna sätt att röra sig

Även i klassrummet finns normer som påverkar möjligheterna till rörelse. Stillasittande är ofta utgångspunkten, men barnen hittar kreativa sätt att få in rörelse under skoldagen.

Det kan exempelvis handla om att ta en omväg för att vässa pennan eller hitta andra anledningar att lämna sin plats.

Samtidigt påverkas möjligheterna av hur undervisningen organiseras och vilka regler som gäller i klassrummet. Rörelse kan exempelvis vara något som tillåts först när en uppgift är färdig.

Avhandlingen synliggör därmed en intressant motsättning: samtidigt som fysisk aktivitet uppmuntras i skolan finns förväntningar på att elever ska sitta stilla under stora delar av dagen.

Rörelse är också en fråga om delaktighet

Folkhälsomyndigheten lyfter i sitt kunskapsstöd att skolans miljö och organisation har betydelse för barns möjligheter till fysisk aktivitet. Hur klassrum, raster och skolgårdar utformas och används kan skapa olika förutsättningar för rörelse.

Myndigheten beskriver också elevhälsans kompetens som en resurs i arbetet med att främja fysisk aktivitet och uppmärksamma elevers olika behov.

Greta Wiklund Linds forskning tillför ytterligare ett perspektiv: barns egna upplevelser av rörelse och delaktighet.

En aktivitet kan finnas tillgänglig utan att alla barn känner att de kan eller vill delta. Och det som upplevs som lustfyllt för en elev behöver inte göra det för en annan.

Resultaten väcker därför en fråga som handlar om mer än hur mycket barn rör sig under skoldagen: Vilket utrymme får barn att själva påverka hur, när och på vilket sätt de vill röra sig?

Källor

Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete

Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:

  • bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
  • sammanfatta omfattande och komplexa texter
  • ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt

Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten. Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.

AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.

Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.