Trots att en diagnos inte får vara ett villkor för stöd i skolan uppger 43 procent av de unga i en ny undersökning att de behövt en diagnos för att få hjälp i grundskolan. Resultatet är en av flera tydliga skillnader mellan skolans stödorganisation och hur stödet upplevs av unga med psykisk ohälsa.
I rapporten Jag vill bara vara som alla andra, men jag kan inte, som Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) publicerade den 9 oktober, beskriver unga sina erfarenheter av skolan, vården och samhällets stödinsatser.
Resultaten ger en kritisk bild av stödet under grundskoletiden. Av de svarande bedömer 74 procent att skolans stöd fungerat ganska eller mycket dåligt. Endast 13 procent uppger att de fått hjälp snabbt och 19 procent att de fått de anpassningar de behövt för att klara skolan.
Särskilt uppmärksammat är att 43 procent uppger att de behövt en diagnos för att få stöd.
När diagnosen upplevs som en förutsättning
Skolverkets vägledning är tydlig: en medicinsk diagnos får inte vara ett villkor för extra anpassningar eller särskilt stöd. Det är elevens behov i skolsituationen som ska ligga till grund för insatserna.
Att en så stor andel av de svarande ändå upplever att en diagnos varit nödvändig synliggör ett möjligt glapp mellan regelverk och erfarenheter.
Undersökningen visar inte varför deltagarna uppfattat det så. Det går därför inte att avgöra om upplevelserna handlar om faktiska krav på diagnos, långa processer innan stöd sätts in eller andra omständigheter.
Skillnaden är ändå intressant ur ett elevhälsoperspektiv. Den berör inte bara tillgången till stöd, utan också hur skolans processer uppfattas av de elever som är beroende av dem.
Få upplever att de haft inflytande över stödet
En annan framträdande del av undersökningen gäller delaktighet.
Endast 14 procent av deltagarna uppger att de känt sig lyssnade på och delaktiga i hur stödet utformats i grundskolan. Samtidigt anser bara 24 procent att insatserna de fått faktiskt hjälpt dem att klara skolan.
Resultaten säger inte vilka stödformer som använts eller varför de upplevts som otillräckliga. Däremot visar de att flera av deltagarna beskriver brister både i stödets utformning och i möjligheten att påverka det.
NSPH redovisar också ett intressant mönster: unga som är mer positiva till skolans stöd har oftare positiva erfarenheter av elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin och samordningen mellan olika stödinsatser.
Det går inte att dra slutsatser om orsakssamband utifrån dessa uppgifter. Men sambandet ger ytterligare en dimension åt frågan om hur unga upplever kontinuitet och delaktighet när flera verksamheter är involverade.
Psykisk ohälsa sätter tydliga spår i skolgången
Skolans betydelse framträder även i deltagarnas beskrivningar av hur deras psykiska ohälsa påverkat utbildningen.
Åtta av tio uppger att den psykiska ohälsan i stor utsträckning påverkat deras tid i grundskolan. Sex av tio har avstått helt från att gå till skolan på grund av sitt mående.
Samtidigt finns påtagliga skillnader mellan hur deltagarna bedömer grundskolan och gymnasieskolan.
Medan 17 procent tycker att stödet i grundskolan varit ganska eller mycket bra är motsvarande andel för gymnasieskolan 47 procent. Andelen som uppger att de fått hjälp snabbt ökar från 13 till 37 procent.
Även upplevelsen av delaktighet skiljer sig åt: 14 procent för grundskolan jämfört med 37 procent för gymnasieskolan.
Undersökningen förklarar inte skillnaderna. De kan påverkas av flera faktorer, exempelvis deltagarnas ålder, skolmiljöer och vilka erfarenheter de har från respektive skolform. Resultaten ger därför inte stöd för slutsatsen att gymnasieskolans insatser generellt fungerar bättre, men skillnaderna är värda att uppmärksamma.
Erfarenheter som ger ytterligare perspektiv
NSPH undersökning genomfördes i februari 2026 och besvarades av 944 personer mellan 15 och 30 år med erfarenhet av att behöva stöd för psykisk ohälsa. Av de svarande var 80 procent flickor eller kvinnor.
Det handlar om en självrekryterad grupp, inte ett representativt urval av svenska elever. Resultaten kan därför inte användas för att beskriva hur vanligt det är att skolans stöd brister i elevgruppen som helhet.
Undersökningens värde ligger framför allt i de erfarenheter den samlar. Den synliggör hur unga som själva har behövt stöd beskriver mötet med skolan och andra verksamheter.
För elevhälsans professioner tillför rapporten ett perspektiv på frågor som redan är centrala i verksamheten: tillgänglighet, delaktighet och samspelet mellan pedagogiskt stöd och psykisk hälsa.
Den kanske mest intressanta iakttagelsen är inte enbart att många är missnöjda med stödet, utan att så få upplever att de fått hjälp snabbt, kunnat påverka insatserna eller haft nytta av dem.
Det är en skillnad mellan att stöd finns, att stöd ges och att stödet upplevs fungera. NSPH rapport visar hur betydelsefull den skillnaden kan vara för unga med erfarenhet av psykisk ohälsa.
Källor
Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), 9 oktober 2026. Jag vill bara vara som alla andra, men jag kan inte.
https://nsph.se/vara-mal/nsph-rapporten/nsph-rapporten-2026/
NSPH, 9 oktober 2026. Unga med psykisk ohälsa ger bottenbetyg till skolans stöd.
https://nsph.se/2026/10/09/nsph-rapporten-2026-unga-med-psykisk-ohalsa-ger-bottenbetyg-till-skolans-stod/
Skolverket. Information om extra anpassningar och särskilt stöd.
https://www.skolverket.se/styrning-och-ansvar/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram?utm_source=chatgpt.com
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten. Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.

