Aktuell forskning, publicerad i maj 2025 i tidskriften Cell Reports, visar att även små förändringar i tonåringars sömnvanor kan kopplas till skillnader i hjärnans utveckling och kognitiva förmågor. För skolor och elevhälsa ger resultaten ytterligare stöd för att arbeta aktivt med sömn som en central del av det förebyggande hälsoarbetet.
Små förändringar – stora effekter på hjärnan
Tonåringar sover i dag mindre och mer oregelbundet än tidigare generationer, enligt flera svenska och internationella kartläggningar. Den aktuella studien från maj 2025 visar att till och med relativt små skillnader i sömnmönster kan kopplas till variationer i hjärnans struktur och nätverk hos unga.
Forskarna analyserade data från tusentals ungdomar där sömnen mättes med objektiva metoder, exempelvis via wearables. Det ger betydligt mer tillförlitliga resultat än självrapporterad sömn. Därefter kopplades sömnmönstren till hjärnavbildning (MRI). Resultatet var tydligt: mer och mer regelbunden sömn hänger samman med större hjärnvolym i områden kopplade till minne, problemlösning och känsloreglering.
Den populärvetenskapliga sammanfattningen i Illustrerad Vetenskap beskriver fynden som att ”en liten förändring i vardagen kan göra stor skillnad i tonåringars hjärnor”. För forskarna var det särskilt oväntat att skillnaderna inte behövde vara stora för att synas i hjärnans struktur.
Två “hjärnbiotyper” – Sömnens avtryck i hjärnan
Med hjärnbiotyper menar forskarna återkommande mönster i hur hjärnans nätverk är organiserade och fungerar. Det kan ses som olika ‘arbetsstilar’ i hjärnan, där kopplingarnas styrka varierar beroende på bland annat sömnvanor. Studien identifierade två tydliga biotyper hos ungdomarna:
• En biotyp med mer och regelbunden sömn, med starkare kopplingar inom hjärnans nätverk för exekutiva funktioner och emotionell reglering.
• En biotyp med mindre och mer fragmenterad sömn, som visade svagare kopplingar i samma nätverk.
Forskarnas slutsats är att sömn inte bara påverkar hur elever mår och fungerar här och nu – utan också lämnar mätbara spår i hjärnans organisation.
Saker att ha i åtanke
Sömnen är sedan länge känd som en grundfaktor för psykisk hälsa, kognition, skolnärvaro och lärande. Den aktuella forskningen stärker återigen bilden: sömn är en skyddsfaktor – och en förutsättning för att elever ska kunna ta till sig undervisning och må bra.
Implikationerna för skolan är flera.
Uppmärksamma sömnrutiner i elevhälsans samtal
Sömn är en viktig pusselbit i psykosociala samtal, hälsosamtal och spontana elevkontakter. Enkla frågor om läggtid, uppvaknande, mobilvanor och helgsömn ger ofta värdefull information.
Insatser behöver inte vara stora – men kan ge stor effekt
Studien visar att även mindre förbättringar kan vara betydelsefulla. Lågtröskelinsatser kan exempelvis vara att pausa skärm en halvtimme före läggdags, hålla regelbundna läggtider även på helger, skapa morgonrutiner som minskar stress eller ge vårdnadshavare konkret information om sömnens betydelse.
Minska kvällsbelastning och skolstress
Tonåringar har biologiskt försenad dygnsrytm. Kombinerat med sena läxor, provstress och digitala störningsmoment blir det svårt att få tillräcklig sömn. Skolan kan underlätta genom att begränsa läxor som ska göras sent på kvällen, se över schemaläggning och tidpunkt för större prov och tydliggöra riktlinjer kring digitala vanor.
Integrera sömn i det främjande arbetet
Sömn kan med fördel integreras i mentorstid, temaarbeten om hälsa, föräldramöten, elevhälsans samverkansarbete (EHM) och skolans strategier för psykisk hälsa.
Sömn och likvärdighet – en del av skolans kompensatoriska uppdrag
Sömn påverkas av hemmets rutiner, bostadsförhållanden, stressnivåer och socioekonomiska villkor. Därför är sömn också en likvärdighetsfråga. Vissa elever inleder skoldagen med betydligt sämre förutsättningar än andra – redan innan undervisningen har börjat.
Genom att uppmärksamma sömn som en del av det främjande och förebyggande arbetet kan skolan bidra till bättre mående, förbättrad skolnärvaro, minskad stress, stärkt lärande och ökad jämlikhet.
Slutsats: Sömn är viktig för alla
Den aktuella forskningen ger ett viktigt budskap: även små förbättringar i tonåringars sömnmönster kan kopplas till positiva förändringar i hjärnans struktur och kognitiva funktioner.
För elevhälsan och skolpersonal innebär det att sömn bör lyftas fram – inte som ytterligare ett krav på elever, utan som en skyddande faktor och en väg till bättre hälsa, lärande och välmående.
Källor
- Cell Reports (maj 2025): Neural correlates of device-based sleep characteristics in adolescents
- Illustrerad Vetenskap: Forskare överraskades – en liten förändring i vardagen kan göra stor skillnad i tonåringars hjärnor
- Svenska kartläggningar av sömnvanor hos unga (Folkhälsomyndigheten, Skolverket m.fl.)Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2025. Rapport 238.
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
