Ny forskning visar att upplevd ensamhet i 16–18-årsåldern hänger samman med ökad risk för psykisk ohälsa i unga vuxenår. Samtidigt sker övergången till myndighet och vuxensystem – en period som flera myndigheter beskriver som särskilt sårbar. För skola och elevhälsa aktualiseras frågan om hur vi förstår sena tonår i ett livsloppsperspektiv.
Vad visar forskningen om ensamhet i sena tonår?
I en artikel publicerad den 13 februari 2026 på Forskning.se presenteras resultat från en vetenskapligt publicerad studie som undersökt sambandet mellan ensamhet i sena tonår och psykisk hälsa senare i livet. Studien, som finns indexerad i PubMed (PMID: 41508408), visar att upplevd ensamhet i 16–18-årsåldern är kopplad till ökad förekomst av psykiska besvär i unga vuxenår.
Det handlar inte enbart om tillfälliga känslor av att stå utanför, utan om mer ihållande upplevelser av brist på nära relationer och social tillhörighet. Forskarna pekar på att sena tonår är en utvecklingsperiod där sociala erfarenheter kan få långsiktig betydelse.
Varför är just 16–18-årsåldern en känslig period?
Sena tonår präglas av flera parallella förändringar. Identitet formas, självständigheten ökar och framtidsval närmar sig. Relationer till jämnåriga får ofta en särskilt central roll, samtidigt som beroendet av vuxna gradvis minskar.
Om ensamhet präglar denna period kan det påverka självkänsla, tillit och psykiskt välbefinnande. Forskningen visar inte att ensamhet ensamt förklarar senare ohälsa, men att det finns ett tydligt samband som kvarstår även när andra faktorer beaktas.
När 18-årsdagen förändrar stödsystemen
Övergången till myndighet innebär en formell förändring. Det juridiska ansvaret flyttas från vårdnadshavare till den unga personen själv. Kontakter med vård och stöd behöver i högre grad initieras och upprätthållas av individen.
För många sker detta samtidigt som gymnasiet avslutas. Den dagliga strukturen, de regelbundna mötena med lärare och elevhälsa och den självklara tillgången till vuxenstöd förändras. För unga som redan upplever ensamhet kan denna omställning innebära ytterligare osäkerhet.
Övergången mellan barn- och vuxenverksamheter
Folkhälsomyndigheten beskriver i sitt kunskapsstöd inom området psykisk hälsa och suicidprevention för barn och unga att övergångar mellan verksamheter är en känd sårbar punkt. När insatser flyttas från barn- och ungdomsverksamheter till vuxenverksamheter kan arbetssätt, ansvarsfördelning och tillgänglighet förändras.
Myndigheten betonar vikten av samverkan och kontinuitet för att minska risken att unga hamnar mellan stolarna. I ljuset av forskningen om ensamhet blir detta särskilt relevant. Om den sociala tillhörigheten redan är skör kan bristande kontinuitet förstärka känslan av att stå ensam i kontakten med nya system.
Skolan som skyddande faktor i en föränderlig tid
Skolan är för många unga mer än en plats för lärande. Den är en central social arena med daglig struktur och tillgång till trygga vuxna. Relationer till lärare, mentorer och elevhälsopersonal kan bidra till känsla av sammanhang och delaktighet.
När gymnasietiden tar slut upphör denna självklara mötesplats. För vissa innebär det nya möjligheter, för andra kan det innebära att en viktig social plattform försvinner.
Vad innebär detta för elevhälsans förståelse av övergångar?
Forskningen ger ytterligare stöd för att sena tonår är en period som förtjänar särskild uppmärksamhet. Psykisk hälsa formas i samspel mellan individuella erfarenheter och samhälleliga strukturer. Övergången till vuxenliv är inte enbart administrativ – den innebär också förändrade relationer, roller och förväntningar.
För professioner inom skola och elevhälsa innebär detta en fördjupad förståelse av hur erfarenheter av ensamhet kan få betydelse över tid. Psykisk hälsa följer med genom livets olika faser – också när stödsystem och ansvar förändras.
Källor
Ensamhet i sena tonår kopplas till psykisk ohälsa i unga vuxenår. Publicerad 13 februari 2026. Forskning.se
https://forskning.se/2026/02/13/ensamhet-sena-tonaren-psykisk-ohalsa-unga-vuxna/
Vetenskaplig originalstudie. PubMed (PMID: 41508408)
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41508408/
Folkhälsomyndigheten. Kunskapsstöd inom området barn och unga – psykisk hälsa och suicidprevention
https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/psykisk-halsa-och-suicidprevention/publikationer/kunskapsstod-inom-omradet-barn-och-unga/
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
