Aktuellt

God sömn handlar inte bara om vila, utan också om lärande och välmående

24 oktober, 2025

Sömnbesvär bland barn och unga är ett växande problem, med tydliga kopplingar till både skolarbete och psykisk hälsa. Den senaste forskningen visar att en metod som heter kognitiv beteendeterapi vid insomni (KBT-i) inte bara leder till bättre sömn utan också till långsiktiga förbättringar i välmående. Därmed blir frågan högst relevant för skolans elevhälsa och de insatser vi gör i vardagen.

Vad visar forskningen?

En nyligen publicerad svensk studie visar att KBT-i är lika effektiv som sömntabletter vid behandling av insomni, men med bättre långtidseffekt. Behandlingen innehåller komponenter som sömnrestriktion (att begränsa tiden i sängen), psykoedukation, avslappningsövningar och beteendeexperiment. Forskare betonar att ungdomars sömnproblem ofta undervärderas och bör behandlas som ett eget tillstånd, inte enbart som ett symptom på något annat.

Sömnens betydelse för ungas psykiska hälsa och skolprestationer är tydlig. Kort sömn och dålig sömnkvalitet har i studier kopplats till ökad risk för depression och självmordstankar. Samtidigt uppger många ungdomar att de vet vad som krävs för att sova bättre, men att vardagsrutiner, ansvar och skärmvanor ofta står i vägen. Översikter visar dessutom att KBT-i har en stark vetenskaplig evidens och betraktas som förstahandsval vid behandling av insomni.

Vad betyder detta för skola och elevhälsa?

För skolans elevhälsa blir slutsatserna tydliga: sömnproblem är inte bara ett privat problem utan påverkar direkt lärande, koncentration, närvaro och psykisk hälsa. Att kunna erbjuda eller initiera insatser som stödjer goda sömnrutiner blir därför en viktig del av elevhälsans uppdrag. Även om fullständig KBT-i-behandling sker utanför skolan kan delar av metoden och förhållningssättet integreras i skolans arbete, exempelvis i samtal, undervisning och rutiner. Detta gäller i synnerhet elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller elever som upplever trötthet och koncentrationssvårigheter, där sömnen ofta är en del av helheten.

Enkla tips för att arbeta med frågan

Ett systematiskt arbete med sömn kan bygga på fyra delar:

  • Kartläggning och screening: Inkludera frågor om sömn, uppstigningstid, skärmanvändning och upplevd sömnkvalitet i elevhälsosamtal. Om många elever rapporterar problem, ta upp frågan i elevhälsoteamet och överväg gruppinsatser eller informationskampanjer.
  • Information och utbildning: Anordna klassvisa eller årskursvisa föreläsningar om sömnens betydelse för lärande och psykisk hälsa. Skapa informationsblad till elever och vårdnadshavare med enkla råd om sömnhygien – som fasta läggtider och skärmfria kvällar.
  • Rutiner och stöd: Samverka med mentorer och lärare för att främja goda kvälls- och morgonrutiner. Erbjud individuella samtal om sömn, eller hänvisa till vårdgivare eller internetbaserade KBT-i-program som har visat god effekt.
  • Uppföljning och samverkan: Följ upp elever som får stöd, se om rutiner och skärmvanor förändrats och om tröttheten minskat. Samverka vid behov med vården – KBT-i rekommenderas även vid samtidig depression.

Att stödja elevers sömn handlar inte bara om att “få dem att lägga sig tidigare”, utan om att förstå samspelet mellan rutiner, kunskap och välmående. För elevhälsan är sömn en viktig indikator på hur eleven mår och en central del av det främjande och förebyggande arbetet. Genom att lyfta sömnfrågan, och använda delar av ett KBT-i-inspirerat arbetssätt, kan skolan bidra till bättre lärande, ökad närvaro och stärkt psykisk hälsa.

Källor för vidare läsning

Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI