Mens, trång förhud, pubertet, HPV-vaccination, kropp, sexuell utsatthet, hedersnormer – det här är en del av de frågor som elevhälsan möter och arbetar med.
Det är också något som elevhälsan tycker är viktigt och vill arbeta med. Men det finns en del hinder och brister, inte minst när det gäller samverkan melllan elevhälsan-lärare (Skolinspektionen 2018; Folkhälsomyndigheten 2023; Bramhagen & Lundström 2024). Det har också framkommit att många uppger att de arbetar mer reaktivt och åtgärdande än aktivt och främjande.
RFSU har genomfört ett antal rundabordssamtal med elevhälsopersonal för att få veta mer om vad elevhälsan gör i arbetet med sexuell hälsa och sexualundervisningen och vad som fungerar. Vi träffar även många från elevhälsan på kurser och konferenser – och vi måste få säga att vi alltid möter ett otroligt engagemang, som är väldigt inspirerande.
Det är lätt att konstatera att det görs mycket på skolorna runt om i Sverige, men det är inte alltid så strukturerat. På vissa skolor är arbetet med sexuell hälsa och relationer organiserat, det finns ett utvecklat samarbete mellan lärare och elevhälsa och tydligt stöd från rektor och skolledning. På andra skolor är förutsättningarna sämre och samverkan låg, till och med inom elevhälsoteamet. Generellt tycks man tala mer om fysiologiska saker, men även om ämnen som barnkonventionen, rättigheter och hedersnormer. Särskilt på lågstadiet tycks kuratorer men också skolsköterskor arbeta tillsammans med lärare kring ämnen som diskriminering, rättigheter och samtycke.
Här ger vi några exempel på vad som framkommit i våra möten med elevhälsan.
Elevhälsosamtal efter sexualundervisningen: En del skolor har elevhälsosamtal efter eller i samband med sexualundervisningen i åk 6, som skolsköterskan då också har deltagit i. Då har det varit lättare att ställa frågor om kropp, sexualitet, identitet och relationer till eleverna genom att följa upp det man har pratat om i sexualundervisningen.
HPV-vaccineringen: Ett enkelt och egentligen ganska självklart sätt är, som en del skolor gör, att koppla ihop sexualundervisningen och HPV-vaccineringen. När elevhälsan genomförde vaccineringen efter det att sexualundervisning getts, tyckte de att det var enklare att förklara syftet med vaccineringen. Det blir naturligt att prata om både kropp, sexualitet och hälsa.
Årshjul: Flera skolor arbetar med årshjul, för att garantera att frågorna tas upp under läsåret. I årshjulet kan det exempelvis ingå vad lärarna kan göra i sina respektive ämnen. Men också vilka delar elevhälsan ansvarar för. Det är tydligt att sådant som normer och könsidentitet tas upp mer på de skolor som har ett årshjul eller har upprättat en plan för arbetet.
Världens viktigaste bok: En skola berättade om ett samarbete mellan elevhälsan och svenskläraren i åk 6, då man använde sig av Världens viktigaste bok med sju teman på sju svensklektioner (ett kapitel per lektion) och gjorde övningar i samband det. Alla eleverna fick också i uppgift att skriva var sin fråga till nästa lektion.
Stopp! Min kropp!: Elevhälsan har gjort lektionsupplägg utifrån Stopp, min kropp, som lärarna jobbar med.
Samverkan och rektors stöd: Samverkan mellan elevhälsan och lärarna tycks vara enklare på låg- och mellanstadiet, liksom på anpassade skolor. Det finns organisatoriska skäl till det, som att det är lättare för de lärarna att disponera om tiden, medan det på högstadiet och gymnasiet blir att man ”tar tid” från specifika ämnen.
Det är även en pågående fråga vad som är elevhälsans respektive lärarnas ansvar för att eleverna ska få kunskaper om sexualitet och relationer, och därmed även för sexualundervisningen. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och främjande och även ha en stödjande funktion för lärarna. Men på vilket sätt elevhälsans ansvar skulle kunna påverka undervisningen är otydligt.
Flera tar upp att det är viktigt att rektorn ger stöd och tydligt mandat, för att samverkan ska ske och bli bra. För viljan finns ofta men faller på grund av tidsbrist eller brist på struktur. Men det är också viktigt att man ser förtjänsterna med samverkan, där man bidrar med olika kunskaper. Medan elevhälsan har vissa specifika sakkunskaper (exempelvis om kroppen eller hur man kan hålla gruppsamtal) har lärarna den pedagogiska kompetensen. Man tar också i det sammanhanget upp att det är viktigt att ansvaret för att integrera frågorna i undervisningen vilar på lärarna. Det utesluter inte att elevhälsan genomför vissa delar, men i slutändan är det lärarna som ansvarar för undervisningen.
Samtidigt finns det en koppling mellan undervisningen, elevhälsan och skolmiljön – exempelvis hur skolan främjar goda relationer, hanterar normer om hur man förväntas vara och kan bli en trygg plats för hbtqielever. Sexualitet, relationer och identitet är ständigt närvarande i hela skolmiljön. För att detta ska ske är rektors ledning avgörande.
Det finns också en önskan om att jobba mer främjande. Och då kan strukturen hjälpa. Som en skolsköterska uttryckte det: “När vi började arbeta med årshjulet flyttade vi fokus från individuella samtal till att arbeta främjande”.
Anette Grander, projektledare, RFSU Malmö och Hans Olsson, SRHR-rådgivare sexualundervisning, RFSU:s förbundskansli.
Vill du fördjupa dina kunskaper?
Delta i RFSU:s kampanjvecka för skolpersonal Vecka Sex
Läs i tidningen Wow! om femteklassare som intervjuar skolkuratorn
Läs mer:
Arvidsson, A, Grander, A Lindroith, M: School health-care team members’ reflections of their promotion of sexual and reproductive health and rights (SRHR): Important but neglected. Sexual & Reproductive HealthCare 2024.
Bramhagen, A-c & Lundström, M: Teachers’ and nurses’ perspective regarding sex education in primary school and influencing factors. Scandinavian Journal of Educational Research 2024. NAL OF
Skolinspektionen: Sex- och samlevnadsundervisning. Tematisk kvalitetsgranskning 2018.
Unis, B, Nilsson J, Bjuresäter, K: Sexual Health Promotion among Swedish Adolescents: Professionals’ Experiences. International Journal of Sexual Health 2021.
Artikeln är i betalt samarbete med RFSU
