Hur kan studiero skapas på ett strukturerat och förebyggande sätt i klassrummet, utan att kräva extra resurser eller individuella insatser riktade mot enskilda elever? I ett nytt svenskt forskningsprojekt har forskare testat en internationellt etablerad metod som syftar till att förbättra klassrumsklimatet genom tydliga ramar, gemensamt ansvar och positiv förstärkning.
Metoden kallas Good Behavior Game, ofta benämnd Höjaspelet i svensk kontext, och har använts i flera decennier internationellt. Nu har den för första gången prövats systematiskt i svenska lågstadieklassrum.
Ett program som riktar sig till hela klassen
Good Behavior Game är ett klassrumsbaserat arbetssätt som skiljer sig från många traditionella stödinsatser genom att den riktar sig till hela gruppen. Fokus ligger inte på att identifiera eller korrigera enskilda elevers beteenden, utan på att skapa gemensamma strukturer som gynnar studiero för alla.
I praktiken delas klassen in i mindre lag. Under bestämda delar av undervisningen arbetar lagen mot tydligt formulerade mål kopplade till studiero och arbetsro. Det kan handla om att följa instruktioner, arbeta lugnt eller visa hänsyn mot andra. Reglerna är få, konkreta och kända i förväg av eleverna.
Metoden används under avgränsade tidsperioder, ofta 10–20 minuter åt gången, vilket gör den hanterbar i vardagsundervisningen. När ett lag klarar målen får det positiv återkoppling i form av enkla, gemensamma belöningar. Dessa är inte kopplade till prestation eller betyg, utan till beteenden som underlättar undervisningen.
Förutsägbarhet och positiv förstärkning i centrum
En central del i Good Behavior Game är förutsägbarheten. Eleverna vet när spelet börjar, vilka regler som gäller och när det avslutas. Det minskar utrymmet för otydlighet och konflikter kring tillsägelser, och gör att fokus kan ligga på undervisningen snarare än på ordningsfrågor.
I stället för att uppmärksamma regelbrott i första hand bygger metoden på positiv förstärkning. När önskade beteenden synliggörs och bekräftas skapas en tydlig struktur som kan upplevas som trygg för många elever, särskilt för dem som har svårt med impulskontroll, koncentration eller socialt samspel.
Svenska forskningsresultat visar förbättrad studiero
I den svenska studien deltog 43 lågstadieklasser från flera skolor. Studien genomfördes som en randomiserad kontrollerad studie, vilket innebär att vissa klasser använde metoden medan andra fungerade som kontrollgrupp.
Resultaten visar att klasser som använde Good Behavior Game uppvisade bättre studiero och färre störande beteenden under lektionstid jämfört med kontrollgrupperna. Effekterna var tydligast i klassrumssituationen och kopplade till själva undervisningen.
Forskarna betonar att metoden kunde genomföras inom ramen för ordinarie skolverksamhet. Lärarna fick utbildning i metoden, men inga extra personalresurser tillfördes. Samtidigt konstateras att metoden inte automatiskt påverkar andra delar av skoldagen, som raster eller övergångar mellan lektioner.
Effekter som sträcker sig bortom ordning och reda
Även om Good Behavior Game i första hand syftar till att förbättra studiero, pekar både svensk och internationell forskning på bredare effekter. Ett mer strukturerat och lugnt klassrum kan bidra till ökad trygghet, minskad stress och bättre förutsättningar för koncentration och lärande.
Internationella långtidsstudier har visat att tidiga, universella klassrumsinsatser kan ha betydelse för barns sociala utveckling över tid. Det handlar bland annat om minskad risk för beteendeproblem och förbättrade sociala färdigheter, även långt efter att interventionen avslutats.
Relevans för skolans hälsofrämjande arbete
Även om forskningen inte specifikt fokuserar på elevhälsans roll, ligger metodens grundidé nära skolans förebyggande och hälsofrämjande uppdrag. Klassrumsmiljön är en viktig del av elevers vardag, och hur undervisningen struktureras kan påverka både välmående och möjlighet till lärande.
För elevhälsa, lärare och skolledare kan forskningen bidra med kunskap om hur relativt enkla, gemensamma arbetssätt kan stärka undervisningsmiljön. Metoden visar att arbete med studiero inte enbart behöver handla om individuella stödinsatser, utan också om hur undervisningen organiseras för hela gruppen.
Good Behavior Game framstår därmed som ett exempel på hur pedagogiska strukturer och hälsofrämjande perspektiv kan mötas i klassrummet, med fokus på tidig, universell och förebyggande praktik.
Källor
Forskning.se (2026-01-13). Metod för bättre studiero testas i klassrummen
https://www.forskning.se/2026/01/13/metod-for-battre-studiero-testas-i-klassrummen/
Lunds universitet, Medicinska fakulteten. Bättre studiero i klassrummet – förebyggande metod testad i svenska skolor
https://www.medicin.lu.se/artikel/battre-studiero-i-klassrummet-forebyggande-metod-testad-i-svenska-skolor
Frontiers in Psychiatry (2023). Study protocol: Implementation and evaluation of the Good Behavior Game in Swedish schools
https://www.frontiersin.org/journals/psychiatry/articles/10.3389/fpsyt.2023.1256714/full
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
