I elevhälsans arbete är mötet med barn och unga som mår psykiskt dåligt eller har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar en del av vardagen. Bedömningar, samtal, stödinsatser och samverkan med lärare och vårdnadshavare pågår ständigt, ofta med målet att skapa förutsättningar för att eleven ska orka med skolan och nå sin utbildning.
Skolans uppdrag är samtidigt större än att hantera det som är svårt. Alla elever ska ges möjlighet att fullfölja sin utbildning och lämna skolan med kunskaper, självkänsla och framtidstro. Forskning pekar på att hur elevers svårigheter förstås och beskrivs – och vilket utrymme deras styrkor ges – kan påverka både motivation, uthållighet och möjligheten att lyckas i skolan.
Forskning som flyttar fokus från enbart svårigheter
Psykiatern och forskaren Simon Kyaga vid Karolinska Institutet har under flera år forskat om sambandet mellan kreativitet och psykisk ohälsa. I stora registerstudier har han visat att personer inom kreativa yrken i högre grad än andra har diagnoser som bipolär sjukdom eller autism – och att släktingar till personer med dessa diagnoser ofta återfinns i yrken som kräver nytänkande och problemlösningsförmåga.
Kyaga har i flera sammanhang betonat att detta inte innebär att psykisk ohälsa i sig är något eftersträvansvärt, utan att egenskaper som ofta kopplas till dessa tillstånd också kan vara en tillgång. Samhället, menar han, har mycket att vinna på att skapa miljöer där olika sätt att tänka och fungera får utrymme.
Detta perspektiv har fått genomslag i en bredare forskningsdiskussion om neurodiversitet, där fokus inte enbart ligger på nedsättningar utan på variationer i hur människor uppfattar, bearbetar och interagerar med sin omvärld.
Styrkor som påverkar motivation och uthållighet
Forskning från både Karolinska Institutet och andra lärosäten pekar på att barn och unga med NPF ofta uppvisar egenskaper som djup koncentration inom intresseområden, stark uthållighet och engagemang, kreativt eller okonventionellt tänkande samt noggrannhet och detaljfokus.
I skolans vardag kan dessa egenskaper ibland hamna i skymundan, särskilt när fokus behöver ligga på att hantera svårigheter. Samtidigt visar forskning att självbild och känslan av att ha styrkor är tätt kopplade till motivation och skolengagemang.
Att få stöd för det som är svårt är nödvändigt. Men för många elever är upplevelsen av att också vara bra på något – att bidra med något eget – central för att orka fullfölja sin skolgång.
Självkänsla som grund för framtida val
När elever med psykisk ohälsa eller NPF främst möter sig själva genom sina begränsningar finns en risk att framtiden upplevs som snäv. Forskningen visar att ett mer nyanserat språk, där styrkor och resurser får plats, kan bidra till ökad självkänsla och framtidstro.
I förlängningen handlar detta om mycket konkreta mål: att fullfölja grundskola och gymnasium, att nå betyg som ger valmöjligheter och att lämna skolan med tilltro till den egna förmågan.
Här möts skolans kompensatoriska uppdrag och forskningens styrkeperspektiv. Det ena utesluter inte det andra – tvärtom kan de förstärka varandra.
Att bredda berättelsen – inte förändra uppdraget
Elevhälsans arbete med stöd, anpassningar och tidiga insatser är avgörande för barns rätt till utbildning. Forskningen från bland annat Karolinska Institutet tillför ett perspektiv som inte syftar till att förändra detta uppdrag, utan till att bredda berättelsen om vilka eleverna är.
När det som upplevs som annorlunda också kan förstås som en styrka, skapas förutsättningar för att fler elever lämnar skolan med både kunskap och självkänsla. I slutändan handlar det om att unga människor inte bara ska ta sig igenom skolan, utan gå vidare med en positiv syn på framtiden och sina möjligheter.
Källor
Dagens Industri: Hans forskning stärker sambandet mellan autism och kreativitet, intervju med Simon Kyaga, Karolinska Institutet
https://www.di.se/nyheter/hans-forskning-starker-sambandet-mellan-autism-och-kreativitet/
forskning.se – psykisk hälsa, barn och unga
https://www.forskning.se/amne/psykisk-halsa/
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
