Aktuellt

När samverkan brister – hur kan elevhälsan skapa bättre stöd kring ätstörningar?

25 mars, 2026

Trots att behovet av stöd är stort saknas ofta en samordnad vård för barn och unga med ätstörningar. Ny forskning visar på brister i samverkan – något som får direkta konsekvenser för skolan och elevhälsans arbete.

Barn och unga med ätstörningar är en grupp som ofta behöver stöd från flera håll samtidigt – hälso- och sjukvård, skola och ibland socialtjänst. Men enligt ny forskning som lyfts på forskning.se saknas i många fall en fungerande samordning mellan olika aktörer.

Det innebär att ansvaret riskerar att bli otydligt och att insatser inte hänger ihop. För den enskilda eleven kan det leda till att stöd sätts in sent, eller att viktiga delar helt uteblir.

För elevhälsan blir detta särskilt påtagligt. Ofta är det i skolan som tidiga signaler uppmärksammas – förändrade matvanor, oro kring kropp och vikt eller minskad ork och koncentration. Samtidigt ligger behandlingsansvaret inom hälso- och sjukvården.

Här uppstår ett glapp som forskningen pekar på: utan tydlig samordning riskerar eleven att hamna mellan olika system.

Forskningen visar att samverkan inte bara handlar om att olika aktörer finns – utan om hur de arbetar tillsammans. Tydliga kontaktvägar, gemensamma mål och kontinuerlig kommunikation lyfts som avgörande faktorer för att stödet ska fungera.

För skolans del innebär det att elevhälsan behöver ha strukturer för hur samarbete med externa aktörer sker. Det kan handla om rutiner för orosanmälan, kontakt med vårdnadshavare och dialog med vården.

Samtidigt pekar forskningen på vikten av kunskap i skolan. Att kunna identifiera tidiga tecken på ätstörningar och förstå hur problematiken kan ta sig uttryck är centralt för att kunna agera i tid.

Elevhälsans roll blir därför dubbel: både att arbeta förebyggande i skolmiljön och att vara en länk till andra instanser när behov uppstår.

Det handlar också om att skapa en skolmiljö där elever vågar berätta. Relationer till vuxna i skolan, trygghet och ett icke-dömande bemötande är faktorer som kan göra stor skillnad för om en elev söker hjälp.

Vad kan elevhälsan göra?

• Uppmärksamma tidiga signaler och agera skyndsamt
• Skapa tydliga rutiner för samverkan med vård och andra aktörer
• Arbeta förebyggande med kropp, hälsa och självkänsla
• Säkerställa att eleven får ett sammanhållet stöd

Avslutning:
När samordningen brister riskerar elever med ätstörningar att inte få det stöd de behöver. För elevhälsan blir därför arbetet med samverkan en nyckelfråga – inte som ett tillägg, utan som en förutsättning för att insatser ska göra verklig skillnad.

Källor:
https://forskning.se/2026/03/24/samordnad-vard-barn-atsvarigheter-saknas/

Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete

Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:

  • bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
  • sammanfatta omfattande och komplexa texter
  • ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt

Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.

AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.

Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.