En ny genomlysning från Socialstyrelsen visar att det finns stora brister i vården för barn och unga med adhd och autism. Väntetiderna till utredning är ofta långa och tillgången till stöd varierar kraftigt över landet.
Konsekvensen blir att många barn inte får rätt hjälp i tid – och att skolan i praktiken får ta ett stort ansvar under tiden.
För elevhälsan och skolans personal innebär det en välbekant situation. Elever med tydliga behov finns i klassrummet, men utredning eller insatser från vården dröjer. Då blir skolans förmåga att anpassa undervisning och lärmiljö avgörande.
Samtidigt är elevhälsan inte bara en stödfunktion – utan också en viktig drivkraft i skolans utveckling. Genom sin breda kompetens kan elevhälsoteamet bidra med perspektiv, handledning och struktur som stärker hela verksamhetens arbete med tillgängliga lärmiljöer.
Men rapporten pekar också på en större systemfråga.
När stödet blir ojämlikt
Hur snabbt ett barn får hjälp beror i dag i stor utsträckning på var i landet det bor. Det skapar en ojämlik situation där vissa elever får tidiga insatser, medan andra får vänta länge.
I praktiken innebär det att skolor och elevhälsoteam får olika förutsättningar att lyckas i sitt uppdrag. När externa insatser dröjer ökar trycket på skolan – och utrymmet för det förebyggande arbetet riskerar att minska.
Vad skulle behövas framåt?
Socialstyrelsens genomlysning visar att det inte handlar om enskilda verksamheters arbete, utan om större strukturella utmaningar.
I en mer hållbar situation skulle fler barn få tillgång till tidiga utredningar och samordnade insatser. Det skulle ge elevhälsan bättre möjligheter att arbeta förebyggande och långsiktigt – och att fullt ut stötta skolans personal.
Samtidigt återkommer frågan om resurser. För att elevhälsan ska kunna vara både stöd och utvecklingsmotor krävs tillräcklig bemanning, rätt kompetens och tid för det hälsofrämjande arbetet.
Det finns också ett behov av tydligare samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och andra aktörer. I dag är mycket beroende av lokala lösningar och enskilda kontakter.
Elevhälsan kan spela en viktig roll i att driva utvecklingen mot en mer tillgänglig och likvärdig skola. Men rapporten gör det tydligt att det också krävs politiska prioriteringar och långsiktiga satsningar för att skapa de förutsättningar som behövs.
Källor
Socialstyrelsen (2026)
https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/stora-brister-i-varden-for–barn-med-adhd-och-autism/
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
