En ny rapport från riksdagens utbildningsutskott ger en omfattande bild av hur det går för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i den svenska grundskolan. Rapporten, Skolgång och studieresultat för elever med NPF (2025/26:RFR13), bygger på en samkörning av registerdata från Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån (SCB) och omfattar samtliga elever (cirka 586 000) som avslutade årskurs 9 under perioden 2019/20–2023/24.
Det innebär att resultaten inte baseras på urval eller enkäter, utan på hela elevpopulationen. Därmed ger rapporten en ovanligt stabil och detaljerad bild av elevers skolgång, stödinsatser och studieresultat.
Tydliga skillnader i måluppfyllelse
Ett av de mest framträdande resultaten är skillnaden i gymnasiebehörighet. Sex av tio elever med NPF når behörighet till gymnasiets yrkesprogram, jämfört med nio av tio elever utan NPF. Skillnaden har dessutom ökat under den studerade perioden.
Rapporten visar också att en betydligt större andel elever med NPF får särskilt stöd under högstadiet. Samtidigt når en lägre andel av dessa elever gymnasiebehörighet jämfört med elever med NPF som inte fått särskilt stöd. Rapporten betonar samtidigt att stöd ofta ges till elever med större behov, vilket gör att resultaten behöver tolkas med försiktighet.
Flickor med NPF särskilt utsatta
En viktig iakttagelse i rapporten är att flickor med NPF tycks hamna i en särskilt utsatt situation. De får i genomsnitt stöd senare och mer sällan än pojkar, samtidigt som deras studieresultat har försämrats mest under perioden.
Faktaruta: Flickor med NPF – det här visar rapporten
• Studieresultaten har försämrats över tid – mest för flickor med NPF
• Tappet i meritvärde är särskilt tydligt i denna grupp
• Flickor får i genomsnitt stöd senare än pojkar
• Stödinsatser sätts mer sällan in tidigt
• Svårigheter kan vara mindre synliga och därmed svårare att upptäcka
Rapporten pekar på vikten av att utveckla arbetet med tidig upptäckt och anpassningar, så att stöd ges utifrån behov – oavsett hur svårigheterna tar sig uttryck.
Det väcker frågor om hur skolor identifierar behov. Svårigheter som tar sig andra uttryck än utåtagerande beteenden kan vara svårare att upptäcka tidigt, vilket kan påverka när och hur stödinsatser sätts in.
Det pekar på behov av ökad uppmärksamhet kring hur skolor identifierar och möter flickors behov.
Socioekonomiska faktorer spelar roll
Precis som för andra elevgrupper har socioekonomiska faktorer betydelse. Föräldrarnas utbildningsnivå har ett tydligt samband med elevernas studieresultat, även inom gruppen elever med NPF. Det innebär att vissa elever kan möta flera parallella utmaningar.
Skolor som lyckas – gemensamma arbetssätt
Rapporten lyfter också exempel på skolor där elever med NPF når relativt goda resultat. Fallstudier visar att dessa skolor, trots olika förutsättningar, delar flera gemensamma drag:
• tydlig struktur och studiero i undervisningen
• stabil personalgrupp
• systematiskt arbete med tillgänglig undervisning
• tidig upptäckt och kontinuerlig uppföljning
• ett gemensamt ansvar i personalgruppen för elevernas utveckling
Relationsskapande arbete och positiv återkoppling lyfts också fram som viktiga delar i att skapa motivation och fungerande lärmiljöer.
En central slutsats i rapporten är att framgångsrikt arbete med elever med NPF i hög grad hänger samman med skolans övergripande kvalitet och organisation – snarare än enskilda insatser eller metoder.
En fråga för hela skolans uppdrag
Sammantaget visar rapporten att det finns ett fortsatt behov av att utveckla hur skolan arbetar med stödinsatser, uppföljning och likvärdighet för elever med NPF.
För elevhälsan är frågorna centrala. Det handlar både om att bidra till tidig upptäckt och rätt insatser, och om att vara en del i skolans systematiska kvalitetsarbete. Förutsättningarna – i form av resurser, kompetens och samverkan – blir därmed avgörande för att elevhälsan ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande.
Rapporten ger ett kunskapsunderlag som kan användas i det gemensamma utvecklingsarbetet på skolor och i huvudmannens styrning. Den väcker också frågor som kan vara värdefulla att diskutera i elevhälsoteam och ledningsgrupper.
Hur ser resultaten ut för elever med NPF på den egna skolan
När och hur sätts stöd in
Och hur följs insatser upp över tid?
Frågor som dessa kan vara en utgångspunkt i arbetet för att skapa en mer tillgänglig och likvärdig skola för alla elever.
Källor
Riksdagens utbildningsutskott (publicerad 17 mars 2026)
https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/aktuelltnotiser/2026/mars/17/utbildningsutskottet-publicerar-rapport-om_cms4cc8c556-2c33-482e-9d74-b926f0f8dc23sv/
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
