Sociala medier spelar en stor roll i många ungas vardag. På plattformar som TikTok möter elever dagligen bilder, filter och innehåll som handlar om utseende. Forskning visar att detta kan påverka hur unga ser på sina kroppar – något som gör frågan relevant även för skolans elevhälsoarbete.
Sociala medier är i dag en självklar del av många ungas liv. Plattformar som TikTok fungerar inte bara som underhållning utan också som platser där normer och ideal formas. I vissa fall kan innehållet bidra till att förstärka snäva föreställningar om hur man bör se ut.
I en studie där forskare analyserade TikTok-videor med hashtaggen #beautyfilters undersöktes hur unga använder filter och hur detta hänger ihop med synen på skönhet. Resultaten visar att filter och kamerafunktioner kan bidra till det som forskare kallar självobjektifiering – att man börjar betrakta sig själv utifrån, med fokus på hur man ser ut snarare än hur man är. När unga granskar sitt eget ansikte i kameran tränas de samtidigt i att analysera och jämföra sitt utseende med andras.
Forskning visar också att exponering för idealiserade bilder i sociala medier kan bidra till ökad självkritik och missnöje med den egna kroppen, särskilt hos unga. Samtidigt kan sociala medier också rymma innehåll som lyfter kroppsacceptans och alternativa ideal. Det gör frågan komplex – men också viktig för skolan att uppmärksamma.
En fråga för elevhälsans främjande arbete
Eftersom sociala medier är en så stor del av ungas liv blir de också relevanta i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Självbild, identitet och psykisk hälsa påverkas ofta av hur unga uppfattar sitt utseende och hur de jämför sig med andra online.
Elevhälsan kan därför spela en viktig roll genom att lyfta frågor om sociala medier, kroppsideal och självkänsla tillsammans med pedagoger. Det kan handla om att skapa utrymme för samtal om hur bilder och videor på nätet fungerar – och hur algoritmer och filter påverkar vad som syns i elevernas flöden.
Samtidigt finns det flera nationella resurser som kan stödja skolor i arbetet.
Material från Mediemyndigheten
Mediemyndigheten har tagit fram guider och kunskapsmaterial om hur sociala medier kan påverka barn och ungas syn på kropp och utseende. I materialet beskrivs hur idealiserade bilder och filter kan bidra till att skapa orealistiska förväntningar på hur man bör se ut.
Guiden innehåller också råd till vuxna om hur man kan prata med barn och unga om bilder på nätet, filter och algoritmer, och hur man kan stärka deras kritiska tänkande kring innehållet de möter i sociala medier.
Medie- och informationskunnighet i undervisningen
Mediemyndigheten samordnar även arbetet kring medie- och informationskunnighet i Sverige. Det handlar om att stärka ungas förmåga att förstå hur medier fungerar, hur innehåll skapas och hur algoritmer påverkar vad som syns i flödet.
För skolan finns lärresurser och övningar som kan användas i undervisningen, till exempel kring bildmanipulation, digital påverkan och hur ideal skapas i olika medier. Den typen av arbete kan kopplas till ämnen som svenska och samhällskunskap, men också till mentorstid eller temaarbeten.
Digitala medier och psykisk hälsa
Folkhälsomyndigheten lyfter också kopplingen mellan digitala medier och ungas hälsa. I en kunskapssammanställning beskrivs hur omfattande användning av sociala medier i vissa fall kan hänga ihop med exempelvis sömnproblem, stress och negativ kroppsuppfattning hos unga.
Samtidigt betonar myndigheten att digitala medier också är en viktig social arena för många ungdomar. Fokus i skolans arbete handlar därför inte om att begränsa användningen i sig, utan om att ge elever verktyg att förstå och hantera det innehåll de möter online.
Att arbeta tillsammans i skolan
För elevhälsan kan frågor om sociala medier och kroppsideal bli en naturlig del av det främjande arbetet. Genom samarbete med pedagoger kan skolan skapa utrymme för reflektion och samtal om hur bilder i sociala medier skapas och sprids.
Det kan till exempel handla om att prata om hur filter och redigering förändrar bilder, diskutera hur algoritmer styr vad vi ser i våra flöden, analysera bilder från sociala medier i klassrummet eller skapa samtal om kropp, identitet och självkänsla.
När elevhälsa och pedagoger arbetar tillsammans kan dessa frågor bli en del av skolans bredare arbete med psykisk hälsa, digital kompetens och kritiskt tänkande.
En digital miljö där normer formas
TikTok och andra sociala plattformar är i dag en central del av ungdomskulturen. Därför blir de också platser där normer om kropp, utseende och identitet formas och sprids.
För skolans elevhälsa handlar frågan inte bara om sociala medier i sig, utan om hur dessa miljöer påverkar elevers självkänsla, jämförelser och upplevelse av sig själva. Genom att arbeta tillsammans med pedagoger kan elevhälsan bidra till samtal som stärker elevers förståelse för hur innehåll i sociala medier skapas och sprids.
När elever får verktyg att reflektera kring filter, algoritmer och ideal kan det bidra till en mer nyanserad bild av det de möter i sina flöden. På så sätt kan skolan vara en viktig plats för att stärka ungas motståndskraft mot orealistiska skönhetsideal.
Källor
https://www.forskning.se/2026/03/12/sa-formar-tiktok-ungas-syn-pa-skonhet/
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
