Bakgrund
Socialstyrelsen följer sedan flera år utvecklingen av självskadebeteenden hos barn och unga genom nationella hälsodataregister. Statistiken omfattar barn och ungdomar som vårdats inom hälso- och sjukvården för avsiktlig självdestruktiv handling och har nyligen uppmärksammats i mediernas rapportering.
Vad visar statistiken?
Statistiken visar att självskador bland flickor ökade kraftigt under pandemin, särskilt i åldersgruppen 12–17 år. Även om ökningen därefter har planat ut något bland de yngsta, ligger nivåerna fortfarande tydligt högre än före pandemin. Varje år vårdas omkring 10 000–11 000 personer i Sverige för självskador, där flickor och kvinnor utgör majoriteten. Samtidigt betonar Socialstyrelsen att statistiken inte fångar alla barn och unga som skadar sig själva, eftersom många aldrig söker vård.
Brister i vårdkedjan
Socialstyrelsen har också pekat på att uppföljningen efter sjukhusvård för självskada ofta brister. Tiden efter utskrivning beskrivs som särskilt sårbar, och när stödet inte hänger ihop riskerar signaler om fortsatt psykisk ohälsa att gå förlorade.
Vad betyder detta för skolan och elevhälsan?
För elevhälsan kan statistiken fungera som en påminnelse om hur vanligt självskadebeteende är bland unga, och hur tidigt det kan förekomma. Självskador hänger ofta samman med stress, ångest, nedstämdhet och svårigheter i relationer, sådant som ibland märks i skolvardagen långt innan en elev själv sätter ord på sitt mående.
Kunskap om utvecklingen kan ge stöd i samtal och möten med elever, där fokus inte behöver ligga på problemlösning utan på att lyssna, bekräfta och skapa trygghet. Även om flickor är överrepresenterade i statistiken är det viktigt att ha ett öppet perspektiv, där alla elevers olika sätt att uttrycka psykisk smärta ryms.
Förebyggande perspektiv och stöd
Flera nationella aktörer, däribland Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och NASP, lyfter betydelsen av tidiga och förebyggande perspektiv för barns och ungas psykiska hälsa. Ideella organisationer som Mind och BRIS bidrar med kunskap om självskadebeteende och suicidprevention samt material som belyser hur psykisk ohälsa kan förstås och uppmärksammas. Tillsammans ger dessa aktörer en samlad kunskapsbas som kan bidra till ökad förståelse för ungas psykiska hälsa.
Länkar och referenser
Socialstyrelsen – psykisk hälsa, barn och unga
https://www.socialstyrelsen.se/psykisk-halsa/
Socialstyrelsen – Kraftig ökning av självskador bland unga flickor
https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/kraftig-okning-av-sjalvskador-bland-unga-flickor/
Folkhälsomyndigheten – Barn och ungas psykiska hälsa
https://www.folkhalsomyndigheten.se/barn-och-unga/
Kunskapsguiden
https://kunskapsguiden.se/om-kunskapsguiden/
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
