Ny forskning visar att relationen mellan särskild begåvning och dyslexi är mer komplex än vi kanske tänker. För elever som både har hög kognitiv förmåga och läs- och skrivsvårigheter kan styrkor och svårigheter maskera varandra. Det får konsekvenser för hur vi identifierar behov och planerar stöd.
Studien som presenteras på forskning.se bygger på en avhandling från Karlstads universitet och undersöker hur dyslexi kan ta sig uttryck hos elever med särskild begåvning.
Vad visar forskningen?
Studien omfattar elever i åldern 10–16 år med både konstaterad särskild begåvning och dyslexi. Resultaten visar bland annat att:
• Flera elever presterade inom eller över normalspannet på vanliga läsförståelsetester.
• Samtidigt hade de tydliga svårigheter med avkodning och stavning, vilket är centrala kännetecken vid dyslexi.
• Elevernas starka språkliga och kognitiva förmågor gjorde att de kunde kompensera för svag avkodning genom strategier.
Det innebär att testresultat kan ge en bild av fungerande läsförståelse, samtidigt som själva avkodningssvårigheten kvarstår. I praktiken riskerar svårigheterna att bli mindre synliga.
En risk för ömsesidig maskering
Forskningen pekar på det som ibland kallas ömsesidig maskering. Det kan ta sig uttryck på olika sätt:
• Den särskilda begåvningen gör att dyslexin inte upptäcks.
• Dyslexin gör att den särskilda begåvningen inte uppmärksammas.
• Skolprestationen hamnar i ett genomsnittligt spann, trots att elevens profil är långt ifrån genomsnittlig.
För elevhälsan innebär det att traditionella indikatorer inte alltid räcker. En elev kan uppfattas som fungerande i undervisningen, men ändå uppleva en betydande ansträngning i läs- och skrivsituationer.
Vad betyder det för elevhälsans arbete?
För professioner inom EHT handlar det kanske inte om att göra mer, utan om att göra något mer nyanserat. Forskningen aktualiserar flera frågor:
• Hur tolkar vi resultat från läsförståelsetest?
• Skiljer vi tillräckligt tydligt mellan avkodning och förståelse?
• Fångar våra screeningrutiner även elever som kompenserar väl?
• Lyssnar vi in elevens egen upplevelse av ansträngning och trötthet i läs- och skrivkrävande situationer?
En bred kartläggning, där både styrkor och svårigheter analyseras parallellt, blir särskilt viktig i dessa fall. Det kan också handla om att uppmärksamma diskrepansen mellan muntlig förmåga och skriftlig prestation.
Konsekvenser för undervisning och stöd
När både särskild begåvning och dyslexi finns samtidigt behöver stödet utformas med dubbel riktning:
• Kompensatoriska verktyg och strukturer för läs- och skrivutmaningar.
• Intellektuell stimulans och möjlighet till fördjupning.
Om bara den ena sidan uppmärksammas riskerar eleven att antingen bli understimulerad eller otillräckligt stöttad. På sikt kan det påverka motivation, självkänsla och skoltrivsel.
Att hålla båda perspektiven levande
Studien påminner om vikten av att inte fastna i kategorier. Elever är inte antingen starka eller svaga. I vissa fall samexisterar mycket hög förmåga med tydliga svårigheter, och det är just i den kombinationen som skolans analysförmåga prövas.
För elevhälsan kan detta innebära att:
• Se bortom genomsnittliga testresultat.
• Vara uppmärksam på ojämna profiler.
• Samverka tätt med undervisande lärare.
• Föra dialog med vårdnadshavare om både styrkor och utmaningar.
Källor
Forskning.se (24 februari 2026). Särskild begåvning kan maskera dyslexi.
https://forskning.se/2026/02/24/sarskild-begavning-dyslexi/
Karlstads universitet (24 februari 2026). Ny studie: Kan särskild begåvning maskera dyslexi?
https://www.kau.se/forskning/nyheter/ny-studie-kan-sarskild-begavning-maskera-dyslexi
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
