Influerare har fått en betydelsefull roll när tonårstjejer försöker förstå psykisk hälsa. Personliga berättelser skapar igenkänning och kan ge en känsla av närhet och stöd som tjejerna inte alltid förknippar med vården. Samtidigt är de unga långt ifrån okritiska. Det visar forskning från Linköpings universitet.
Varför kan en tonåring välja att lyssna på en influerare som berättar om ångest eller depression, trots att hon vet att en läkare eller psykolog har större professionell kunskap?
Den frågan står i centrum för forskning av Anette Wickström och Judith Lind vid Tema Barn, Linköpings universitet. Forskarna har undersökt hur tonårstjejer tolkar innehåll där kvinnliga influerare berättar om psykisk ohälsa och ger råd till sina följare.
Resultaten ger en bild av hur unga själva resonerar om det innehåll de möter i sociala medier – och kan bidra med kunskap för elevhälsan och andra vuxna i skolan som möter unga i samtal om psykisk hälsa och sociala medier.
Personliga erfarenheter skapar igenkänning
I studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Childhood i maj 2026, deltog 44 tjejer i åldern 16–17 år från tre svenska gymnasieskolor.
I ett första steg intervjuades tjejerna om sin användning av sociala medier och om kvinnliga influerare som talar om psykisk hälsa. Utifrån vilka influerare tjejerna själva nämnde valde forskarna ut fyra personer vars videoklipp sedan användes i fortsatta intervjuer.
Ett tydligt resultat är betydelsen av influerarnas egna erfarenheter.
Tjejerna uppskattade att kunna känna igen sig och beskrev de personliga berättelserna som meningsfulla och lärorika. När en person som utåt sett kan tyckas leva ett framgångsrikt och problemfritt liv berättar om att må dåligt kan det också utmana bilden av att alla andra mår bra.
Forskarna beskriver hur berättelserna kan skapa känslor av tillhörighet, igenkänning och förtroende. Influeraren upplevs som nära och finns dessutom ständigt tillgänglig genom telefonen.
Professionell kunskap värderas samtidigt högt
Att tjejerna uppskattar influerarnas berättelser betyder inte att de saknar förtroende för professionell kunskap.
När det handlar om konkreta råd om den egna hälsan tillskriver de intervjuade tjejerna läkare och psykologer större kunskap och möjlighet att ge individuellt anpassade råd. Influerarens råd utgår däremot från vad som har fungerat för den personen.
Ändå kan den egna erfarenheten göra influerarens berättelse trovärdig för den som lyssnar.
En av tjejerna uttrycker det i studien som att man hellre lyssnar på en influerare än på en läkare. I forskarnas analys blir skillnaden mellan erfarenhetsbaserad och professionell kunskap viktig. Influeraren kan uppfattas som någon man känner igen sig i och har följt länge, medan läkaren eller psykologen representerar professionell kunskap.
Någon som alltid finns där
Tillgängligheten är ytterligare en del av relationen.
En video går att återvända till när som helst. Influeraren talar direkt till följaren och berättar om sådant hon själv har varit med om.
Forskarna beskriver hur influerarna upplevs som lättillgängliga och hur den återkommande kontakten genom sociala medier kan ge en känsla av en kontinuerlig relation. De personliga berättelserna kan därmed erbjuda en form av närhet och stöd som tjejerna inte upplever på samma sätt i kontakten med vården.
Samtidigt uppfattades influerarnas mer konkreta råd ibland som allmänna eller förenklade. Tjejerna resonerade kring att människor mår dåligt på olika sätt och att det som fungerat för en influerare därför inte behöver fungera för någon annan.
Tjejerna är också kritiska
Studien visar samtidigt att tonårstjejerna inte bara tar emot budskapen okritiskt.
De är medvetna om att influerare arbetar kommersiellt och att personliga berättelser också kan vara en del av ett arbete med att bygga en publik och skapa samarbeten.
När det kommersiella blir alltför tydligt kan känslan av äkthet påverkas. Men relationen till influeraren spelar också roll. En person som följts under lång tid kan mötas av en mer förlåtande inställning.
Tjejerna såg också problem med hur psykisk ohälsa framställs på sociala medier. De diskuterade bland annat risken för att det skapas förväntningar på att unga tjejer ska må dåligt och hur begrepp som ångest och depression kan användas mycket brett.
Samtidigt betonade de rätten för varje person att själv beskriva och sätta ord på sitt mående.
Unga som aktiva och reflekterande mottagare
En viktig utgångspunkt för forskarna är att låta ungdomarna själva komma till tals.
Mycket forskning om unga och sociala medier har fokuserat på möjliga negativa konsekvenser, exempelvis sömnproblem och ätstörningar. I den här forskningen ligger fokus i stället på hur unga själva tolkar, värderar och förhåller sig till innehållet de möter.
Resultaten ger en mer komplex bild. Tjejerna kan uppskatta influerarnas öppenhet och känna igen sig i deras erfarenheter, samtidigt som de ifrågasätter kommersiella intressen och problematiserar hur psykisk ohälsa framställs.
De kan också se värdet i influerarens personliga erfarenheter samtidigt som de värderar den professionella kunskap som läkare och psykologer har.
För skolan och elevhälsan ger forskningen en inblick i de resonemang som kan finnas bakom ungas användning av sociala medier när det gäller psykisk hälsa – berättat genom ungdomarnas egna perspektiv.
Forskningsprojektet Apps and downs – psykisk hälsa och tonårstjejers förståelse av budskapet i sociala medier har genomförts vid Linköpings universitet i samverkan med skolhälsovården i Linköpings kommun och finansierats av Forte.
Källor
Anette Wickström och Judith Lind, “I think you’d rather listen to an influencer than a doctor”: How teenage girls make meaning of influencers’ mental health advice, Childhood. Publicerad online 12 maj 2026.
https://doi.org/10.1177/09075682261449587
Linköpings universitet, Apps and downs – psykisk hälsa och tonårstjejers förståelse av budskapet i sociala medier.
https://liu.se/forskning/psykisk-halsa-och-tonarstjejers-forstaelse-av-budskapet-i-sociala-medier
Judith Lind och Anette Wickström, ”Vem är du att säga hur jag mår?” Tonårstjejer diskuterar representationer av ångest i en svensk influencers Youtube-video, Nordisk tidsskrift for ungdomsforskning, 2024, 5(2).
https://doi.org/10.18261/ntu.5.2.3
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten. Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
