En omfattande amerikansk studie med hälsodata från över tio miljoner människor pekar på samband mellan födelseordning och en rad olika diagnoser. Bland annat var autism och adhd vanligare bland förstfödda än andrafödda i forskarnas analyser. Men resultaten ska tolkas försiktigt. Studien är publicerad som en preprint och har alltså ännu inte genomgått vetenskaplig sakkunniggranskning, peer review.
Kan det spela någon roll för vår hälsa om vi är första eller andra barnet i en familj? Frågan om födelseordning har intresserat forskare under lång tid. Nu har forskare vid University of Chicago och Columbia University undersökt frågan i ett ovanligt stort material.
Studien omfattar två typer av analyser. I den ena jämfördes 1,6 miljoner matchade par från olika familjer. I den andra jämfördes syskon inom 5,1 miljoner familjer, sammanlagt 10,3 miljoner individer.
Forskarna undersökte 569 olika diagnoser och sjukdomstillstånd. Av de 418 tillstånd där det fanns tillräckligt många fall för analys hittades statistiskt signifikanta samband med födelseordning för 150.
Autism och adhd vanligare bland förstfödda i materialet
Ett av de områden där forskarna såg skillnader var neuropsykiatriska diagnoser.
I analysen där personer från olika familjer jämfördes var autism vanligare bland förstfödda än andrafödda. Forskarna såg även samma riktning för adhd, men där var skillnaden betydligt mindre.
Forskarna jämförde också syskon inom samma familj. Det är en viktig del av studien eftersom syskon delar många genetiska och miljömässiga förutsättningar. Även i denna analys kvarstod sambandet i samma riktning för bland annat autism och adhd.
Resultaten betyder däremot inte att forskarna har visat att det är födelseordningen i sig som orsakar skillnaderna.
Studien handlar om betydligt mer än NPF
Även om autism och adhd är särskilt relevanta diagnoser för många som arbetar inom skola och elevhälsa är studien betydligt bredare.
Forskarna fann exempelvis att förstfödda oftare hade vissa immunologiska och allergiska tillstånd. Födoämnesallergi och allergisk rinit var vanligare bland förstfödda i analysen. För andra tillstånd såg mönstret annorlunda ut. Bland andrafödda var bland annat substansbrukssyndrom och vissa mag-tarmrelaterade tillstånd vanligare.
Forskarna beskriver därför resultaten som en bred kartläggning av samband mellan födelseordning och olika hälsotillstånd.
Men varför dessa samband finns är en betydligt svårare fråga.
Varför skulle födelseordningen spela någon roll?
Att två företeelser hänger samman statistiskt betyder inte att den ena orsakar den andra.
Första och andra barnet i en familj föds exempelvis när föräldrarna befinner sig i olika åldrar. Graviditeter kan skilja sig åt och barn kan exponeras för olika miljöer tidigt i livet. Ett yngre syskon växer dessutom från början upp tillsammans med ett äldre barn, vilket bland annat kan påverka exponeringen för infektioner.
Det kan också finnas andra skillnader mellan familjer och barn som registerdata inte fullt ut kan fånga.
Forskarna har försökt hantera flera möjliga störfaktorer och resultaten från analyser mellan familjer respektive mellan syskon pekade ofta åt samma håll. För de tillstånd där man fann statistiskt signifikanta samband överensstämde riktningen i de två analyserna i 84,7 procent av fallen.
Det stärker resultaten, men gör fortfarande inte studien till ett bevis för att födelseordning orsakar en viss diagnos.
Viktigt: forskningen är ännu inte sakkunniggranskad
Det finns ytterligare en viktig reservation.
Studien publicerades på forskningsplattformen medRxiv den 27 mars 2026. Det är en så kallad preprint, vilket innebär att forskarna har gjort studien offentligt tillgänglig innan den genomgått den vetenskapliga sakkunniggranskning som normalt föregår publicering i en vetenskaplig tidskrift.
medRxiv anger också uttryckligen att manuskriptet inte har genomgått peer review.
Resultaten bör därför betraktas som preliminära. De kan komma att förändras efter vetenskaplig granskning eller när andra forskare försöker upprepa resultaten i andra populationer.
Det är särskilt viktigt när en studie är så omfattande och innehåller många möjliga samband. Ett stort datamaterial kan ge forskarna möjlighet att upptäcka mönster som annars är svåra att se, men storleken på materialet innebär inte automatiskt att man kan förklara varför mönstren uppstår.
Vad betyder resultaten för elevhälsan?
Studien ger inte stöd för att födelseordning ska användas för att bedöma en enskild elev eller för att identifiera barn som löper risk att utveckla adhd eller autism.
För elevhälsans del är resultaten snarare intressant kunskap om den forskning som pågår kring NPF och de många faktorer som kan samvariera med diagnoser.
I Sverige betonar Socialstyrelsen vikten av tidiga insatser vid adhd och autism utan att stödet ska behöva vänta på en diagnos. SPSM lyfter samtidigt att barn med adhd och autism är en heterogen grupp och att lärmiljö och stöd behöver utgå från den enskilda elevens behov.
Den nya studien förändrar inte de utgångspunkterna.
Däremot ger den ytterligare en pusselbit i en större forskningsfråga: varför ser förekomsten av olika diagnoser och hälsotillstånd ut som den gör – och vilka biologiska, miljömässiga och familjerelaterade faktorer kan bidra till de mönster forskarna ser?
Först när resultaten har granskats vetenskapligt och prövats mot annan forskning går det att säga mer om hur betydelsefull just födelseordningen är.
Om studien
Studie: Birth order and disease risk across the human phenome: evidence from 10 million siblings
Författare: Benjamin Kramer, Steven A. Kushner och Andrey Rzhetsky
Publicerad: 27 mars 2026
Omfattning: Syskonanalys med 5,1 miljoner familjer och 10,3 miljoner individer samt en separat matchad analys med 1,6 miljoner par.
Studerade diagnoser och sjukdomstillstånd: 569.
Status: Preprint. Studien har inte genomgått peer review.
Källor
Kramer B, Kushner SA, Rzhetsky A. Birth order and disease risk across the human phenome: evidence from 10 million siblings. medRxiv. Publicerad 27 mars 2026. Preprint, ej peer review-granskad.
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer: adhd och autism. Huvudrapport publicerad 19 mars 2024.
Socialstyrelsen. Nationell utvärdering av vård vid adhd och autism – Nationella riktlinjer 2026. Publicerad 6 mars 2026.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Funktionsnedsättningar – adhd och autism. Kunskapsmaterial om bland annat lärande, lärmiljö och individuella anpassningar.
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten. Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
