För vissa elever blir betyget en bekräftelse och en sporre att fortsätta. För andra kan samma bokstav väcka stress, oro och känslan av att inte räcka till. En studie med drygt 9 400 gymnasieelever visar tydliga skillnader i hur elever upplever betyg. Det väcker frågor om relationen mellan bedömning, motivation, mående och elevers självbild.
Betyg är en självklar del av många elevers skolvardag. Men hur de upplevs skiljer sig åt.
I studien, som uppmärksammades av forskning.se i maj 2026, har elever i gymnasiets tredje år fått beskriva vilka känslor betyg väcker och hur de påverkar motivationen. Svaren ger en dubbel bild: betyg kan både sporra och skapa press.
Flickor beskriver oftare än pojkar negativa känslor kopplade till betyg, som stress, sämre mående och minskad motivation att lära. Däremot syns ingen tydlig skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller hur motiverande betygen upplevs.
Även elevernas förutsättningar tycks spela roll. Elever med mer gynnsamma förutsättningar upplever i högre grad betyg som motiverande, medan negativa känslor är vanligare bland elever med mindre gynnsamma förutsättningar.
När ett lågt betyg inte blir en väckarklocka
Tanken att ett lågt betyg ska få en elev att anstränga sig mer är inte alltid så enkel i praktiken.
Elever som förknippar betyg med negativa känslor har i genomsnitt lägre betyg, medan elever som upplever betygen som motiverande i genomsnitt presterar bättre.
För en elev som redan kämpar kan ett lågt resultat därför få en annan betydelse än för en elev som känner sig trygg i sin förmåga att lyckas.
Det kan vara skillnaden mellan att se resultatet som information om vad som behöver utvecklas och att tolka det som ett besked om den egna förmågan.
Här blir självbilden en intressant del av frågan. När prestation och resultat får betydelse för hur eleven ser på sig själv kan ett betyg bli mer än en bedömning av kunskaper vid en viss tidpunkt.
Det gör frågan relevant också i ett bredare elevhälsoperspektiv, inte minst när oro inför prov, bedömningar och betyg blir en återkommande del av elevens skolvardag.
Betygsstress är inte bara en individuell fråga
Stress kopplad till skolarbetet är vanligt bland svenska skolbarn. Folkhälsomyndighetens sammanställningar visar att självrapporterade hälsobesvär som huvudvärk, magont och nedstämdhet är vanligare bland 11-, 13- och 15-åringar som känner sig stressade av skolarbetet. Elever som upplever skolstress rapporterar också lägre livstillfredsställelse.
Sambandet kan gå åt båda håll och innebär inte att skolstress ensam orsakar besvären. Men resultaten visar att frågor om prestation och skolrelaterad stress också har en tydlig koppling till hur elever upplever sitt mående.
Det väcker i sin tur frågan om betygsstress alltid ska förstås som något som finns hos den enskilda eleven.
Om liknande upplevelser återkommer hos många elever kan stressen också säga något om sammanhanget runt dem – om krav, förväntningar, bedömning och upplevelsen av att lyckas eller misslyckas i skolan.
Flickors betygsstress sticker ut
Att flickor oftare beskriver negativa känslor kopplade till betyg är särskilt intressant mot bakgrund av tidigare svenska resultat.
När konsekvenserna av att införa betyg i årskurs 6 i stället för årskurs 8 undersöktes såg forskarna en ökad risk för depression och ångestsyndrom bland flickor. Andelen flickor med dessa diagnoser ökade i studien från 1,4 till 2,0 procent.
Det innebär inte att betyg i sig kan förklara psykisk ohälsa bland unga. Barns och ungas mående påverkas av många faktorer och sambanden är komplexa.
Samtidigt bidrar resultaten till en större bild där flickors upplevelser av prestation, krav och bedömning blir intressanta att följa. Det gäller inte minst eftersom höga skolresultat inte nödvändigtvis säger något om hur en elev mår eller hur stor press eleven upplever.
En elev kan lyckas väl i skolan och samtidigt bära på en stark rädsla för att misslyckas.
När känslan av att bli bedömd tar plats
Hur betyg och bedömning kommuniceras är ytterligare en del av sammanhanget.
Skolverket lyfter betydelsen av att elever får tydlig och samordnad information om betyg och bedömning och att informationen anpassas efter elevernas ålder och behov.
Myndigheten beskriver också vikten av att elever inte upplever att de blir bedömda hela tiden. Allt en elev gör i undervisningen är inte underlag för betygssättning.
Det perspektivet blir intressant i relation till elevernas upplevelser av stress. Om varje uppgift, fråga, redovisning eller aktivitet uppfattas som något som kan påverka betyget kan känslan av bedömning bli närvarande under en stor del av skoldagen.
Här möts frågor om lärande, prestation och mående. Hur elever uppfattar en bedömningssituation behöver inte alltid vara detsamma som vad skolan avser med den.
När betygsstress blir en fråga för hela skolan
Att elever reagerar olika på betyg gör frågan relevant även utanför själva bedömningssituationen. När stress, oro eller rädsla för att misslyckas blir en del av elevens skolvardag berörs också frågor om mående, lärande och skolmiljö.
Det som framträder i enskilda möten med elever kan samtidigt vara en del av ett större mönster. Om liknande erfarenheter återkommer hos flera elever kan det finnas anledning att fundera över om betygsstressen enbart ska förstås som ett individuellt problem – eller om den också säger något om elevernas gemensamma skolmiljö.
Här blir resultaten särskilt intressanta. Betyg tycks inte ha samma betydelse för alla. För vissa fungerar de som motivation, medan de för andra är förknippade med negativa känslor. Skillnaderna mellan olika elevgrupper väcker också frågor om vilka elever som påverkas mest av skolans fokus på prestation och bedömning.
Det gör betygsstress till mer än en fråga om hur den enskilda eleven hanterar press. Den kan också ses i relation till hur elever upplever krav, förväntningar, bedömning och möjligheten att lyckas i skolan.
Kanske är det därför inte bara graden av betygsstress som är intressant, utan också vad elevernas upplevelser kan berätta om deras skolvardag.
Betyg kan ge riktning och motivation. De kan också skapa press och förstärka känslan av att inte räcka till. Att samma system kan upplevas så olika gör frågan relevant för både undervisningen och elevhälsan – och värd att fortsätta undersöka.
Källor och vidare läsning
Forskning.se: ”Betyg ger både stress och motivation”
Publicerad 6 maj 2026. Artikeln bygger på forskning från Göteborgs universitet.
https://forskning.se/2026/05/06/betyg-upplevs-bade-som-stressande-och-motiverande/
Grundkälla: Liljeröd, H., Klapp, A. & Jönsson, A. ”Grades as motivators or stressors: the role of gender, cognitive ability, and parental education”
Frontiers in Education. Publicerad 19 februari 2026.
https://www.frontiersin.org/journals/education/articles/10.3389/feduc.2026.1726594/full
Forskning.se: ”Tidigare betyg ökar risken för psykisk ohälsa bland flickor”
Publicerad 26 augusti 2025. Bygger på forskning från Lunds universitet.
https://forskning.se/2025/08/26/betyg-psykisk-ohalsa/
Folkhälsomyndigheten: ”Skolstress, självrapporterade hälsobesvär och livstillfredsställelse bland skolbarn”
Faktablad baserat på Skolbarns hälsovanor 1985/86–2021/22.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/skolstress-sjalvrapporterade-halsobesvar-och-livstillfredsstallelse-bland-skolbarn/
Skolverket: ”Kommunicera betyg med elever”
https://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/betyg/kommunicera-betyg-med-elever
Artikeln är framtagen av vår redaktion med hjälp av AI
Så använder vi AI i vårt innehållsarbete
Vårt mål är att sprida kunskap om skola, elevhälsa och barns psykiska hälsa på ett tillgängligt, kostnadsfritt och ansvarsfullt sätt. För att klara detta använder vi AI som ett stöd i vårt redaktionella arbete. Vi använder AI för att:
- bevaka forskning, rapporter och myndighetsinformation
- sammanfatta omfattande och komplexa texter
- ta fram textutkast som sedan bearbetas redaktionellt
Allt innehåll bygger på öppna och trovärdiga källor, såsom forskning.se, Skolverket, Socialstyrelsen, SPSM och olika lärosäten. Vi länkar alltid till grundkällorna så att läsaren själv kan ta del av originalmaterialet.
AI ersätter inte forskning, experter eller journalistik. Vi gör inga egna granskningar, medicinska bedömningar eller vetenskapliga slutsatser. Vår roll är att sammanfatta, kontextualisera och göra befintlig kunskap mer tillgänglig för yrkesverksamma i skolan och för vårdnadshavare.
Genom att använda AI kan vi hålla allt innehåll gratis och nå fler – ett alternativ som annars ofta saknas för den här målgruppen.
