Vissa elever sliter hårdare än sina klasskamrater men får ändå sämre resultat. Det är lätt att tolka som bristande motivation eller vilja. Oftast handlar det om något annat, nämligen svaga exekutiva funktioner. Och för skolan är skillnaden avgörande.
När jag möter elever i skolåldern på vår klinik ser jag samma mönster om och om igen. De anstränger sig verkligen, ibland mer än sina kamrater, men kommer ändå till korta. Föräldrar berättar om läxor som tar timmar, om kvällar som rinner ut i tårar, om ett barn som vill men inte riktigt får ihop det. Men förklaringen ligger sällan i lathet utan i hur hjärnan organiserar arbete.
Exekutiva funktioner styr förmågan att planera
Med exekutiva funktioner menas de processer i hjärnan som hjälper oss att planera, hålla flera saker i huvudet samtidigt, hejda impulser och växla mellan uppgifter. Hos elever med adhd och autism är de funktionerna ofta svagare eller mindre utvecklade. En aktuell forskningssammanställning visar att svårigheter med exekutiva funktioner går igen som ett gemensamt drag vid flera neuropsykiatriska tillstånd, med en måttlig men tydlig effekt. [1] Det betyder att adhd och autism delar mer än man kanske tror på just den här punkten.
I klassrummet kan därför en elev lägga stor energi på det andra gör automatiskt. Att komma igång, hålla ordning på material, minnas en muntlig instruktion eller veta var i en uppgift man befinner sig. När denna kognitiva belastning redan är hög finns det helt enkelt mindre kraft kvar till själva innehållet.
Mer ansträngning, sämre resultat
Här uppstår det som ser ut som en paradox. Forskning på adhd och skolresultat visar att elever presterar sämre på både kunskapsprov och i den löpande skolvardagen, och att skillnaden kvarstår även när man tar hänsyn till begåvning. [2] Det är alltså inte ett intelligensglapp utan ett glapp mellan vad eleven förmår och vad miljön kräver av egen styrning.
Mot denna bakgrund blir mental trötthet en återkommande följeslagare. Att ständigt kompensera för svaga exekutiva funktioner kostar på, och den som sett en elev som fungerar bra på morgonen men är helt slut efter lunch känner igen sig i bilden.
FAKTARUTA: TRE KÄRNFUNKTIONER
Arbetsminnet håller information aktiv medan vi använder den, till exempel stegen i en räkneuppgift.
Inhibitionen hjälper oss att hejda impulser och stå emot det som distraherar.
Den kognitiva flexibiliteten låter oss byta perspektiv och växla mellan uppgifter.
När något av detta sviktar märks det tydligt i skolarbetet.
Det här fungerar i praktiken
Det positiva är att exekutiva svårigheter går att kompensera för genom att skapa en struktur utanför eleven i stället för att kräva att den ska finnas inombords. Då blir framgång mindre beroende av att eleven själv minns, planerar och styr. [4]
SÅ HÄR GÖR DU
- Dela upp uppgifter i tydliga steg. Ett stort arbete kan kännas oöverstigligt medan en lista med korta moment går att börja på.
- Avlasta arbetsminnet. Skriv ned instruktioner, låt dem finnas kvar och be inte en elev hålla flera muntliga led i huvudet samtidigt.
- Gör tillvaron förutsägbar. Scheman, tydliga ramar och framförhållning frigör energi som annars går åt till att tolka oklarheter.
- Använd visuellt stöd. Bilder, checklistor och markörer gör abstrakta steg konkreta.
- Var explicit. Förklara vad som förväntas, hur det ska göras och när det är klart, hellre än att förutsätta att eleven listar ut det.
- Bygg stöd som inte hänger på eleven. Ett stöd som kräver att eleven själv kommer ihåg att be om det når sällan fram.
Att stödet finns där tidigt spelar roll. Socialstyrelsen är tydlig med att insatser gör mest nytta när de sätts in när svårigheterna märks, och en diagnos ska aldrig vara ett villkor för att en elev ska få hjälp. [3] Den principen är värd att hålla fast vid eftersom många elever kämpar långt innan det finns en utredning på plats.
Vad kan skolan ta med sig?
Om en elev anstränger sig men ändå inte når målen är det värt att fråga sig vad som egentligen tar elevens kraft. Ofta visar det sig att problemet inte ligger i viljan utan i de exekutiva funktionerna. När skolpersonal börjar där och bygger en miljö som bär i stället för att belasta, då får ansträngningen en chans att faktiskt synas i skolresultaten. Och det som hjälper en elev med adhd eller autism gör som regel skoldagen tydligare för alla andra också.
OM PHILIP LINDERSTEN
Philip Lindersten är psykologkandidat vid Karolinska Institutet och medförfattare till en studie publicerad i JAMA Network Open. Han är verksamhetschef på Rikta Psykiatri, en klinik specialiserad på utredning och behandling av adhd och autism. Här skriver han om varför exekutiva svårigheter behöver vara utgångspunkten när skolan bygger stöd.
Källor
[1] Sadozai, A. K., Sun, C., Demetriou, E. A., Lampit, A., Munro, M., Perry, N., Boulton, K. A., & Guastella, A. J. (2024). Executive function in children with neurodevelopmental conditions: A systematic review and meta-analysis. Nature Human Behaviour, 8(12), 2357-2366. https://doi.org/10.1038/s41562-024-02000-9
[2] Arnold, L. E., Hodgkins, P., Kahle, J., Madhoo, M., & Kewley, G. (2020). Long-term outcomes of ADHD: Academic achievement and performance. Journal of Attention Disorders, 24(1), 73-85. https://doi.org/10.1177/1087054714566076
[3] Socialstyrelsen. (2024). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism (Art.nr 2024-3-8958). https://www.socialstyrelsen.se
[4] Specialpedagogiska skolmyndigheten. (u.å.). Studiepaket NPF och Adhd och undervisning. https://www.spsm.se
